Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Utveckla skolan nummer 7/2020: K som i Kusama och kärlek – ett projekt om konst i förskolan

Joakim Pettersson

Konst kan vara ett sätt att upptäcka det finstilta. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett tvåårigt konstprojekt i förskolan.  

Varför ville du skriva en artikel?

Jag fick utmärkelsen Nacka kommuns Fjädernpris och med det följde att skriva en artikel. För mig är det kollegiala lärandet både viktigt och roligt och att skriva en artikel känns som ett bra sätt att dela med mig av de erfarenheter vi fick av projektet.

Vad handlar artikeln om?

På den här förskolan finns ett stort fokus på estetiska uttryckssätt utifrån tanken att det utvecklar vår blick för det finstilta. Artikeln handlar om förskolebarns möte med konst, i det här fallet av konstnären Yayoi Kusama. Övergripande beskriver artikeln om hur konst kan användas för att öva sig att förstå andras känslor och i förlängningen utforska sina egna.

Artikeln beskriver ett tvåårigt projekt som började med ett besök på en konstutställning med Yayoi Kusama där vi fokuserade på en specifik tavla. Under besöket fick barnen ta egna fotografier samt rita något de sett. De följande två åren arbetade vi med att utforska de konstverk som barnen uppmärksammat under utställningen. Frågor och reflektioner hos barnen kring en tavla mynnade med tiden ut i en fördjupning, som barnen själva bestämde, kring kärlek. En viktig del i projektet är att vi systematiskt dokumenterade såväl barnens som vårt eget arbete.

Konst i sig har inte alltid ett tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.”

Vilket resultat har du sett?

Att konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Konst i sig har inte alltid ett så tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.

Något som var avgörande för projektet var att det höll på så lång tid, i två år. Det innebar att vi kunde följa barnens utveckling på djupet och återkomma till frågor. Med tiden utvecklades det här projektet till en fördjupning kring kärlek, ett ämne som barnen själva ville spinna vidare på.   

Dokumentationen i förskolan är något som många pedagoger upplever som tidskrävande och som ofta görs utanför det dagliga arbetet. Här ingick dokumentationen som en del i projektet, ofta på detaljnivå – vem sa vad och när. Det innebar att projektet fick en hög kvalitet och fungerar som underlag för liknande framtida projekt.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

Även om den här förskolan har ett uttalat arbetssätt kring långa projekt är det lätt att tappa tråden och hasta vidare till något annat. Det här projektet och framför allt den löpande och systematiska dokumentationen som har gett mig ytterligare bekräftelse på att det är viktigt att arbeta med långa projekt i förskolan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

Tanken är att jag ska berätta om projektet för kollegor men det har dessvärre ännu inte blivit tid till det. Jag hoppas att den här artikeln kan bidra med att sprida våra idéer och erfarenheter.

Joakim Pettersson är lärare på Condorens förskolor i Nacka.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.