Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Utveckla skolan nummer 7/2020: K som i Kusama och kärlek – ett projekt om konst i förskolan

Joakim Pettersson

Konst kan vara ett sätt att upptäcka det finstilta. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett tvåårigt konstprojekt i förskolan.  

Varför ville du skriva en artikel?

Jag fick utmärkelsen Nacka kommuns Fjädernpris och med det följde att skriva en artikel. För mig är det kollegiala lärandet både viktigt och roligt och att skriva en artikel känns som ett bra sätt att dela med mig av de erfarenheter vi fick av projektet.

Vad handlar artikeln om?

På den här förskolan finns ett stort fokus på estetiska uttryckssätt utifrån tanken att det utvecklar vår blick för det finstilta. Artikeln handlar om förskolebarns möte med konst, i det här fallet av konstnären Yayoi Kusama. Övergripande beskriver artikeln om hur konst kan användas för att öva sig att förstå andras känslor och i förlängningen utforska sina egna.

Artikeln beskriver ett tvåårigt projekt som började med ett besök på en konstutställning med Yayoi Kusama där vi fokuserade på en specifik tavla. Under besöket fick barnen ta egna fotografier samt rita något de sett. De följande två åren arbetade vi med att utforska de konstverk som barnen uppmärksammat under utställningen. Frågor och reflektioner hos barnen kring en tavla mynnade med tiden ut i en fördjupning, som barnen själva bestämde, kring kärlek. En viktig del i projektet är att vi systematiskt dokumenterade såväl barnens som vårt eget arbete.

Konst i sig har inte alltid ett tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.”

Vilket resultat har du sett?

Att konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Konst i sig har inte alltid ett så tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.

Något som var avgörande för projektet var att det höll på så lång tid, i två år. Det innebar att vi kunde följa barnens utveckling på djupet och återkomma till frågor. Med tiden utvecklades det här projektet till en fördjupning kring kärlek, ett ämne som barnen själva ville spinna vidare på.   

Dokumentationen i förskolan är något som många pedagoger upplever som tidskrävande och som ofta görs utanför det dagliga arbetet. Här ingick dokumentationen som en del i projektet, ofta på detaljnivå – vem sa vad och när. Det innebar att projektet fick en hög kvalitet och fungerar som underlag för liknande framtida projekt.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

Även om den här förskolan har ett uttalat arbetssätt kring långa projekt är det lätt att tappa tråden och hasta vidare till något annat. Det här projektet och framför allt den löpande och systematiska dokumentationen som har gett mig ytterligare bekräftelse på att det är viktigt att arbeta med långa projekt i förskolan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

Tanken är att jag ska berätta om projektet för kollegor men det har dessvärre ännu inte blivit tid till det. Jag hoppas att den här artikeln kan bidra med att sprida våra idéer och erfarenheter.

Joakim Pettersson är lärare på Condorens förskolor i Nacka.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser