Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Utveckla skolan nummer 7/2020: K som i Kusama och kärlek – ett projekt om konst i förskolan

Joakim Pettersson

Konst kan vara ett sätt att upptäcka det finstilta. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett tvåårigt konstprojekt i förskolan.  

Varför ville du skriva en artikel?

Jag fick utmärkelsen Nacka kommuns Fjädernpris och med det följde att skriva en artikel. För mig är det kollegiala lärandet både viktigt och roligt och att skriva en artikel känns som ett bra sätt att dela med mig av de erfarenheter vi fick av projektet.

Vad handlar artikeln om?

På den här förskolan finns ett stort fokus på estetiska uttryckssätt utifrån tanken att det utvecklar vår blick för det finstilta. Artikeln handlar om förskolebarns möte med konst, i det här fallet av konstnären Yayoi Kusama. Övergripande beskriver artikeln om hur konst kan användas för att öva sig att förstå andras känslor och i förlängningen utforska sina egna.

Artikeln beskriver ett tvåårigt projekt som började med ett besök på en konstutställning med Yayoi Kusama där vi fokuserade på en specifik tavla. Under besöket fick barnen ta egna fotografier samt rita något de sett. De följande två åren arbetade vi med att utforska de konstverk som barnen uppmärksammat under utställningen. Frågor och reflektioner hos barnen kring en tavla mynnade med tiden ut i en fördjupning, som barnen själva bestämde, kring kärlek. En viktig del i projektet är att vi systematiskt dokumenterade såväl barnens som vårt eget arbete.

Konst i sig har inte alltid ett tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.”

Vilket resultat har du sett?

Att konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Konst i sig har inte alltid ett så tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.

Något som var avgörande för projektet var att det höll på så lång tid, i två år. Det innebar att vi kunde följa barnens utveckling på djupet och återkomma till frågor. Med tiden utvecklades det här projektet till en fördjupning kring kärlek, ett ämne som barnen själva ville spinna vidare på.   

Dokumentationen i förskolan är något som många pedagoger upplever som tidskrävande och som ofta görs utanför det dagliga arbetet. Här ingick dokumentationen som en del i projektet, ofta på detaljnivå – vem sa vad och när. Det innebar att projektet fick en hög kvalitet och fungerar som underlag för liknande framtida projekt.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

Även om den här förskolan har ett uttalat arbetssätt kring långa projekt är det lätt att tappa tråden och hasta vidare till något annat. Det här projektet och framför allt den löpande och systematiska dokumentationen som har gett mig ytterligare bekräftelse på att det är viktigt att arbeta med långa projekt i förskolan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

Tanken är att jag ska berätta om projektet för kollegor men det har dessvärre ännu inte blivit tid till det. Jag hoppas att den här artikeln kan bidra med att sprida våra idéer och erfarenheter.

Joakim Pettersson är lärare på Condorens förskolor i Nacka.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.