Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Utveckla skolan nummer 7/2020: K som i Kusama och kärlek – ett projekt om konst i förskolan

Joakim Pettersson

Konst kan vara ett sätt att upptäcka det finstilta. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett tvåårigt konstprojekt i förskolan.  

Varför ville du skriva en artikel?

Jag fick utmärkelsen Nacka kommuns Fjädernpris och med det följde att skriva en artikel. För mig är det kollegiala lärandet både viktigt och roligt och att skriva en artikel känns som ett bra sätt att dela med mig av de erfarenheter vi fick av projektet.

Vad handlar artikeln om?

På den här förskolan finns ett stort fokus på estetiska uttryckssätt utifrån tanken att det utvecklar vår blick för det finstilta. Artikeln handlar om förskolebarns möte med konst, i det här fallet av konstnären Yayoi Kusama. Övergripande beskriver artikeln om hur konst kan användas för att öva sig att förstå andras känslor och i förlängningen utforska sina egna.

Artikeln beskriver ett tvåårigt projekt som började med ett besök på en konstutställning med Yayoi Kusama där vi fokuserade på en specifik tavla. Under besöket fick barnen ta egna fotografier samt rita något de sett. De följande två åren arbetade vi med att utforska de konstverk som barnen uppmärksammat under utställningen. Frågor och reflektioner hos barnen kring en tavla mynnade med tiden ut i en fördjupning, som barnen själva bestämde, kring kärlek. En viktig del i projektet är att vi systematiskt dokumenterade såväl barnens som vårt eget arbete.

Konst i sig har inte alltid ett tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.”

Vilket resultat har du sett?

Att konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Konst i sig har inte alltid ett så tydligt budskap, vilket ger stora möjligheter för barnens egna tolkningar.

Något som var avgörande för projektet var att det höll på så lång tid, i två år. Det innebar att vi kunde följa barnens utveckling på djupet och återkomma till frågor. Med tiden utvecklades det här projektet till en fördjupning kring kärlek, ett ämne som barnen själva ville spinna vidare på.   

Dokumentationen i förskolan är något som många pedagoger upplever som tidskrävande och som ofta görs utanför det dagliga arbetet. Här ingick dokumentationen som en del i projektet, ofta på detaljnivå – vem sa vad och när. Det innebar att projektet fick en hög kvalitet och fungerar som underlag för liknande framtida projekt.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

Även om den här förskolan har ett uttalat arbetssätt kring långa projekt är det lätt att tappa tråden och hasta vidare till något annat. Det här projektet och framför allt den löpande och systematiska dokumentationen som har gett mig ytterligare bekräftelse på att det är viktigt att arbeta med långa projekt i förskolan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

Tanken är att jag ska berätta om projektet för kollegor men det har dessvärre ännu inte blivit tid till det. Jag hoppas att den här artikeln kan bidra med att sprida våra idéer och erfarenheter.

Joakim Pettersson är lärare på Condorens förskolor i Nacka.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-03 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.