Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Leda och lära nummer 7/2020: Problemlösning i ScratchJr – Kan programmering underlätta elevernas förståelse i lästal?

Lena Abbing och Teresa Sundström.

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Det konstaterar Lena Abbing och Teresa Sundström som skrivit en utvecklingsartikel om ett misslyckat projekt om programmering i matematik.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola har deltagit i Ifous-programmet om programmering i ämnesundervisningen och därigenom gjorde vi en lesson study om programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Resultatet blev inte alls vad vi hoppats på men det väckte uppmärksamhet då forskarna i Ifous-programmet hade kommit fram till samma sak som vi. Vi ombads därför att skriva en artikel om vårt projekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om programmering kan vara ett verktyg för elever i lågstadiet vid problemlösning i matematik. Vår erfarenhet är att bristande läsförståelse ofta försvårar för eleverna att lösa textuppgifter i matematik. Vår teori var att det delvis beror på att eleverna läser för fort och slarvigt. Genom att låta eleverna programmera textuppgifterna hoppades vi att lästempot skulle sänkas och lära eleverna att ta sin an problemet mening för mening. Projektet bygges upp i tre lektioner där tre klasser i årskurs 2 och 3 deltog, varav två halvklasser fungerade som kontrollgrupper. Kontrollgrupperna fick lösa samma uppgifter med enbart papper och penna.

Vilka resultat har ni sett?

– Att målet inte nåddes, snarare tvärtom. Vid de två första lektionerna hade eleverna i kontrollgruppen mycket bättre resultat jämfört med eleverna som arbetat med programmering. Vad som hände i programmeringsklasser under den första lektionen var att all fokus riktades mot att lära sig programmering. De flesta eleverna hade inte tillräckligt med kunskaper i det och matematiken kom helt i skymundan. Det här skapade en stress hos eleverna som inte hann göra sina uppgifter.

Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO.”

– Inför lektion nummer två la vi in extra undervisning om programmering. Men då fastnade många elever istället kring det visuella. Textuppgiften handlade om ekorrar och när ekorrar inte fanns som figur i programmet blev eleverna väldigt bekymrade. Också här lyckades kontrollgruppen bättre. I den avslutande tredje lektionen behärskade eleverna programmering i högre grad och textuppgifterna var också bättre anpassade till programmet. Här gav vi lärare också läshjälp till de elever som behövde det. Efter den här lektionen hade programmeringseleverna bättre resultat jämfört med kontrollgruppen.

– Sammanfattningsvis visar vårt arbete att programmering för att stödja problemlösning i matematik i lågstadiet inte givet medför någon fördel. Tvärtom riskerar programmering snarare att krångla till det för både elever och lärare.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO och vi använder också programmering när vi arbetat tematiskt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– I kursplanerna är programmering starkast kopplat till ämnet matematik, även på lågstadiet. Det ställer vi oss lite tveksamma till. Men resultaten från vårt arbete har inneburit att vår skola arbetar olika med programmering i olika stadier.

Lena Abbing är rektor på Freinetskolan Hugin i Norrtälje
Teresa Sundström är lärare i MA på Freinetskolan Hugin i Norrtälje

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-07 10:40 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-09 10:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik för grundskolan Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)