Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Leda och lära nummer 7/2020: Problemlösning i ScratchJr – Kan programmering underlätta elevernas förståelse i lästal?

Lena Abbing och Teresa Sundström.

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Det konstaterar Lena Abbing och Teresa Sundström som skrivit en utvecklingsartikel om ett misslyckat projekt om programmering i matematik.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola har deltagit i Ifous-programmet om programmering i ämnesundervisningen och därigenom gjorde vi en lesson study om programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Resultatet blev inte alls vad vi hoppats på men det väckte uppmärksamhet då forskarna i Ifous-programmet hade kommit fram till samma sak som vi. Vi ombads därför att skriva en artikel om vårt projekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om programmering kan vara ett verktyg för elever i lågstadiet vid problemlösning i matematik. Vår erfarenhet är att bristande läsförståelse ofta försvårar för eleverna att lösa textuppgifter i matematik. Vår teori var att det delvis beror på att eleverna läser för fort och slarvigt. Genom att låta eleverna programmera textuppgifterna hoppades vi att lästempot skulle sänkas och lära eleverna att ta sin an problemet mening för mening. Projektet bygges upp i tre lektioner där tre klasser i årskurs 2 och 3 deltog, varav två halvklasser fungerade som kontrollgrupper. Kontrollgrupperna fick lösa samma uppgifter med enbart papper och penna.

Vilka resultat har ni sett?

– Att målet inte nåddes, snarare tvärtom. Vid de två första lektionerna hade eleverna i kontrollgruppen mycket bättre resultat jämfört med eleverna som arbetat med programmering. Vad som hände i programmeringsklasser under den första lektionen var att all fokus riktades mot att lära sig programmering. De flesta eleverna hade inte tillräckligt med kunskaper i det och matematiken kom helt i skymundan. Det här skapade en stress hos eleverna som inte hann göra sina uppgifter.

Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO.”

– Inför lektion nummer två la vi in extra undervisning om programmering. Men då fastnade många elever istället kring det visuella. Textuppgiften handlade om ekorrar och när ekorrar inte fanns som figur i programmet blev eleverna väldigt bekymrade. Också här lyckades kontrollgruppen bättre. I den avslutande tredje lektionen behärskade eleverna programmering i högre grad och textuppgifterna var också bättre anpassade till programmet. Här gav vi lärare också läshjälp till de elever som behövde det. Efter den här lektionen hade programmeringseleverna bättre resultat jämfört med kontrollgruppen.

– Sammanfattningsvis visar vårt arbete att programmering för att stödja problemlösning i matematik i lågstadiet inte givet medför någon fördel. Tvärtom riskerar programmering snarare att krångla till det för både elever och lärare.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO och vi använder också programmering när vi arbetat tematiskt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– I kursplanerna är programmering starkast kopplat till ämnet matematik, även på lågstadiet. Det ställer vi oss lite tveksamma till. Men resultaten från vårt arbete har inneburit att vår skola arbetar olika med programmering i olika stadier.

Lena Abbing är rektor på Freinetskolan Hugin i Norrtälje
Teresa Sundström är lärare i MA på Freinetskolan Hugin i Norrtälje

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-07 10:40 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-09 10:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.