Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Leda och lära nummer 7/2020: Problemlösning i ScratchJr – Kan programmering underlätta elevernas förståelse i lästal?

Lena Abbing och Teresa Sundström.

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Det konstaterar Lena Abbing och Teresa Sundström som skrivit en utvecklingsartikel om ett misslyckat projekt om programmering i matematik.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola har deltagit i Ifous-programmet om programmering i ämnesundervisningen och därigenom gjorde vi en lesson study om programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Resultatet blev inte alls vad vi hoppats på men det väckte uppmärksamhet då forskarna i Ifous-programmet hade kommit fram till samma sak som vi. Vi ombads därför att skriva en artikel om vårt projekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om programmering kan vara ett verktyg för elever i lågstadiet vid problemlösning i matematik. Vår erfarenhet är att bristande läsförståelse ofta försvårar för eleverna att lösa textuppgifter i matematik. Vår teori var att det delvis beror på att eleverna läser för fort och slarvigt. Genom att låta eleverna programmera textuppgifterna hoppades vi att lästempot skulle sänkas och lära eleverna att ta sin an problemet mening för mening. Projektet bygges upp i tre lektioner där tre klasser i årskurs 2 och 3 deltog, varav två halvklasser fungerade som kontrollgrupper. Kontrollgrupperna fick lösa samma uppgifter med enbart papper och penna.

Vilka resultat har ni sett?

– Att målet inte nåddes, snarare tvärtom. Vid de två första lektionerna hade eleverna i kontrollgruppen mycket bättre resultat jämfört med eleverna som arbetat med programmering. Vad som hände i programmeringsklasser under den första lektionen var att all fokus riktades mot att lära sig programmering. De flesta eleverna hade inte tillräckligt med kunskaper i det och matematiken kom helt i skymundan. Det här skapade en stress hos eleverna som inte hann göra sina uppgifter.

Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO.”

– Inför lektion nummer två la vi in extra undervisning om programmering. Men då fastnade många elever istället kring det visuella. Textuppgiften handlade om ekorrar och när ekorrar inte fanns som figur i programmet blev eleverna väldigt bekymrade. Också här lyckades kontrollgruppen bättre. I den avslutande tredje lektionen behärskade eleverna programmering i högre grad och textuppgifterna var också bättre anpassade till programmet. Här gav vi lärare också läshjälp till de elever som behövde det. Efter den här lektionen hade programmeringseleverna bättre resultat jämfört med kontrollgruppen.

– Sammanfattningsvis visar vårt arbete att programmering för att stödja problemlösning i matematik i lågstadiet inte givet medför någon fördel. Tvärtom riskerar programmering snarare att krångla till det för både elever och lärare.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi ser just inga fördelar med programmering vid problemlösning i matematik på lågstadiet. Däremot är programmering ett jättebra verktyg i svenska och NO och vi använder också programmering när vi arbetat tematiskt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– I kursplanerna är programmering starkast kopplat till ämnet matematik, även på lågstadiet. Det ställer vi oss lite tveksamma till. Men resultaten från vårt arbete har inneburit att vår skola arbetar olika med programmering i olika stadier.

Lena Abbing är rektor på Freinetskolan Hugin i Norrtälje
Teresa Sundström är lärare i MA på Freinetskolan Hugin i Norrtälje

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-07 10:40 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-09 10:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!