Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Leda och Lära nummer 5/2020: Implementering av programmering i ämnesundervisningen genom kollegialt lärande. En fallstudie från arbetet i en utvecklingsgrupp inom FoUprogrammet: Programmering i ämnesundervisningen

Lärarna Caroline Sandberg, Helena Terje, Malin Midander och Julius Jonasson.

Stora resultatskillnader mellan skolorna innebar att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en del i det Ifous-program, ”Programmering i ämnesundervisningen” som kommunen deltagit i under tre år. Vi såg skrivandet som en möjlighet att på djupet utvärdera det arbete som vi gjort under projektet men också som ett sätt att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om ett projekt i syfte att sprida kunskaper om programmering i undervisningen bland kommunens lärare. Genom Ifous-programmet fick tio lärare i uppgift att bilda en utvecklingsgrupp med syfte att lära sig själva om programmering i undervisningen och sedan sprida kunskaperna vidare ut till kollegor i sina respektive skolor. Vi fyra artikelförfattare ingår alla i den nämnda utvecklingsgruppen.

– Artikeln undersöker hur det spridandet har gått, vad tycker lärarna ute i skolorna? Har de lärt sig något? Vi har också jämfört resultaten mellan skolorna. Som metod har vi använt enkäter till samtliga lärare i kommunen, sju grundskolor, en vuxenutbildning och en grundsärskola. Medlemmarna i utvecklingsgruppen har också skriftligen fått redogöra vilka möjligheter och hinder de upplevt i arbetet med att sprida kunskaper om programmering på sina arbetsplatser.

Vilka resultat har ni sett?

– Inte helt oväntat har de tio medlemmarna i utvecklingsgruppen lärt sig mer om programmering än lärarna ute i skolorna. Mer överraskande var att skillnaden mellan skolorna var så stor, rent av drastisk. På vissa skolor anser lärarna att de lärt sig mycket om programmering genom projektet, på andra skolor just ingenting.

”De olika förutsättningarna för att sprida kunskap återspeglar vad lärarna på respektive skolor lärt sig och fått ut av projektet.”

– Redogörelserna från medlemmarna i utvecklingsgruppen visar också påtagliga skillnader mellan vilka förutsättningar de haft för att kunna sprida kunskaper ute i skolorna. På vissa skolor var implementeringsarbetet prioriterat av skolledning och här kände medlemmarna i utvecklingsgruppen stort stöd och support. Några i gruppen fick sin ordinarie arbetstid nedsatt för att kunna ägna sig åt projektet. Andra fick utföra spridningsuppdraget inom ordinarie arbetstid. Det sista tredje projektåret hade dock samtliga i gruppen nedsatt arbetstid med 20 procent.

– En slutsats är att de skilda förutsättningarna för att sprida kunskap tydligt återspeglar hur lärarna på respektive skolor uppfattar projektet, vad de lärt sig och fått ut av det. Det är intressant är att en så liten kommun som Åstorp kan visa på så stora skillnader i ett gemensamt utvecklingsprojekt.

– Slutligen vill vi lyfta de positiva erfarenheterna som projektet inneburit för oss som deltagit i utvecklingsgruppen. Vi kommer alla från olika skolor och stadier och har genom det här arbetet fått nyttiga kunskaper i programmering samt värdefulla nya insikter och kännedom om varandras arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Resultaten, framför allt de stora skillnaderna mellan skolorna, har medfört att skolchefen i kommunen har beslutat att utvecklingsgruppen ska fortsätta med spridningsarbetet ute i skolorna. Gruppen lever alltså vidare och vårt arbete kommer även att omfatta digitalisering. Det här är  mycket positivt och vi är glada att skolledningen har lyssnat och tagit till sig det faktum att implementering, vad det än gäller, tar tid.

Hur för ni ert arbete vidare på era arbetsplatser?

– Vi kommer att fortsätta med kompetensutveckling i programmering av all pedagogisk personal i skolorna och även koppla på fritidshemmets personal. På en del enheter kommer vi också att följa upp med workshops.

Julius Jonasson är lärare i åk 7–9 på Björnekullaskolan i Åstorp.
Malin Midander är speciallärare i grundsärskolan i Åstorp.
Caroline Sandberg är lärare i åk 4–6 på Haganässkolan i Åstorp.
Helena Terje är lärare i åk 4–6 på Tingdalsskolan i Åstorp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-02 10:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-07 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)