Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Leda och Lära nummer 5/2020: Implementering av programmering i ämnesundervisningen genom kollegialt lärande. En fallstudie från arbetet i en utvecklingsgrupp inom FoUprogrammet: Programmering i ämnesundervisningen

Lärarna Caroline Sandberg, Helena Terje, Malin Midander och Julius Jonasson.

Stora resultatskillnader mellan skolorna innebar att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en del i det Ifous-program, ”Programmering i ämnesundervisningen” som kommunen deltagit i under tre år. Vi såg skrivandet som en möjlighet att på djupet utvärdera det arbete som vi gjort under projektet men också som ett sätt att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om ett projekt i syfte att sprida kunskaper om programmering i undervisningen bland kommunens lärare. Genom Ifous-programmet fick tio lärare i uppgift att bilda en utvecklingsgrupp med syfte att lära sig själva om programmering i undervisningen och sedan sprida kunskaperna vidare ut till kollegor i sina respektive skolor. Vi fyra artikelförfattare ingår alla i den nämnda utvecklingsgruppen.

– Artikeln undersöker hur det spridandet har gått, vad tycker lärarna ute i skolorna? Har de lärt sig något? Vi har också jämfört resultaten mellan skolorna. Som metod har vi använt enkäter till samtliga lärare i kommunen, sju grundskolor, en vuxenutbildning och en grundsärskola. Medlemmarna i utvecklingsgruppen har också skriftligen fått redogöra vilka möjligheter och hinder de upplevt i arbetet med att sprida kunskaper om programmering på sina arbetsplatser.

Vilka resultat har ni sett?

– Inte helt oväntat har de tio medlemmarna i utvecklingsgruppen lärt sig mer om programmering än lärarna ute i skolorna. Mer överraskande var att skillnaden mellan skolorna var så stor, rent av drastisk. På vissa skolor anser lärarna att de lärt sig mycket om programmering genom projektet, på andra skolor just ingenting.

”De olika förutsättningarna för att sprida kunskap återspeglar vad lärarna på respektive skolor lärt sig och fått ut av projektet.”

– Redogörelserna från medlemmarna i utvecklingsgruppen visar också påtagliga skillnader mellan vilka förutsättningar de haft för att kunna sprida kunskaper ute i skolorna. På vissa skolor var implementeringsarbetet prioriterat av skolledning och här kände medlemmarna i utvecklingsgruppen stort stöd och support. Några i gruppen fick sin ordinarie arbetstid nedsatt för att kunna ägna sig åt projektet. Andra fick utföra spridningsuppdraget inom ordinarie arbetstid. Det sista tredje projektåret hade dock samtliga i gruppen nedsatt arbetstid med 20 procent.

– En slutsats är att de skilda förutsättningarna för att sprida kunskap tydligt återspeglar hur lärarna på respektive skolor uppfattar projektet, vad de lärt sig och fått ut av det. Det är intressant är att en så liten kommun som Åstorp kan visa på så stora skillnader i ett gemensamt utvecklingsprojekt.

– Slutligen vill vi lyfta de positiva erfarenheterna som projektet inneburit för oss som deltagit i utvecklingsgruppen. Vi kommer alla från olika skolor och stadier och har genom det här arbetet fått nyttiga kunskaper i programmering samt värdefulla nya insikter och kännedom om varandras arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Resultaten, framför allt de stora skillnaderna mellan skolorna, har medfört att skolchefen i kommunen har beslutat att utvecklingsgruppen ska fortsätta med spridningsarbetet ute i skolorna. Gruppen lever alltså vidare och vårt arbete kommer även att omfatta digitalisering. Det här är  mycket positivt och vi är glada att skolledningen har lyssnat och tagit till sig det faktum att implementering, vad det än gäller, tar tid.

Hur för ni ert arbete vidare på era arbetsplatser?

– Vi kommer att fortsätta med kompetensutveckling i programmering av all pedagogisk personal i skolorna och även koppla på fritidshemmets personal. På en del enheter kommer vi också att följa upp med workshops.

Julius Jonasson är lärare i åk 7–9 på Björnekullaskolan i Åstorp.
Malin Midander är speciallärare i grundsärskolan i Åstorp.
Caroline Sandberg är lärare i åk 4–6 på Haganässkolan i Åstorp.
Helena Terje är lärare i åk 4–6 på Tingdalsskolan i Åstorp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-02 10:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-07 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Digitalisera med kollegialt lärande

Kombinera digitalisering med kollegialt lärande är ämnet för en ny bok.

Reformen stärkte lärarprofessionen

Är kåren stärkt eller inte av förstelärarreformen. Tro det eller ej – efter all splittring reformen lett till – författarnas svar är att professionen stärkts på flera sätt av reformen. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.

Så ökar elevers lärande med STL

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. ”Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.