Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Leda och Lära nummer 5/2020: Implementering av programmering i ämnesundervisningen genom kollegialt lärande. En fallstudie från arbetet i en utvecklingsgrupp inom FoUprogrammet: Programmering i ämnesundervisningen

Lärarna Caroline Sandberg, Helena Terje, Malin Midander och Julius Jonasson.

Stora resultatskillnader mellan skolorna innebar att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en del i det Ifous-program, ”Programmering i ämnesundervisningen” som kommunen deltagit i under tre år. Vi såg skrivandet som en möjlighet att på djupet utvärdera det arbete som vi gjort under projektet men också som ett sätt att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om ett projekt i syfte att sprida kunskaper om programmering i undervisningen bland kommunens lärare. Genom Ifous-programmet fick tio lärare i uppgift att bilda en utvecklingsgrupp med syfte att lära sig själva om programmering i undervisningen och sedan sprida kunskaperna vidare ut till kollegor i sina respektive skolor. Vi fyra artikelförfattare ingår alla i den nämnda utvecklingsgruppen.

– Artikeln undersöker hur det spridandet har gått, vad tycker lärarna ute i skolorna? Har de lärt sig något? Vi har också jämfört resultaten mellan skolorna. Som metod har vi använt enkäter till samtliga lärare i kommunen, sju grundskolor, en vuxenutbildning och en grundsärskola. Medlemmarna i utvecklingsgruppen har också skriftligen fått redogöra vilka möjligheter och hinder de upplevt i arbetet med att sprida kunskaper om programmering på sina arbetsplatser.

Vilka resultat har ni sett?

– Inte helt oväntat har de tio medlemmarna i utvecklingsgruppen lärt sig mer om programmering än lärarna ute i skolorna. Mer överraskande var att skillnaden mellan skolorna var så stor, rent av drastisk. På vissa skolor anser lärarna att de lärt sig mycket om programmering genom projektet, på andra skolor just ingenting.

”De olika förutsättningarna för att sprida kunskap återspeglar vad lärarna på respektive skolor lärt sig och fått ut av projektet.”

– Redogörelserna från medlemmarna i utvecklingsgruppen visar också påtagliga skillnader mellan vilka förutsättningar de haft för att kunna sprida kunskaper ute i skolorna. På vissa skolor var implementeringsarbetet prioriterat av skolledning och här kände medlemmarna i utvecklingsgruppen stort stöd och support. Några i gruppen fick sin ordinarie arbetstid nedsatt för att kunna ägna sig åt projektet. Andra fick utföra spridningsuppdraget inom ordinarie arbetstid. Det sista tredje projektåret hade dock samtliga i gruppen nedsatt arbetstid med 20 procent.

– En slutsats är att de skilda förutsättningarna för att sprida kunskap tydligt återspeglar hur lärarna på respektive skolor uppfattar projektet, vad de lärt sig och fått ut av det. Det är intressant är att en så liten kommun som Åstorp kan visa på så stora skillnader i ett gemensamt utvecklingsprojekt.

– Slutligen vill vi lyfta de positiva erfarenheterna som projektet inneburit för oss som deltagit i utvecklingsgruppen. Vi kommer alla från olika skolor och stadier och har genom det här arbetet fått nyttiga kunskaper i programmering samt värdefulla nya insikter och kännedom om varandras arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Resultaten, framför allt de stora skillnaderna mellan skolorna, har medfört att skolchefen i kommunen har beslutat att utvecklingsgruppen ska fortsätta med spridningsarbetet ute i skolorna. Gruppen lever alltså vidare och vårt arbete kommer även att omfatta digitalisering. Det här är  mycket positivt och vi är glada att skolledningen har lyssnat och tagit till sig det faktum att implementering, vad det än gäller, tar tid.

Hur för ni ert arbete vidare på era arbetsplatser?

– Vi kommer att fortsätta med kompetensutveckling i programmering av all pedagogisk personal i skolorna och även koppla på fritidshemmets personal. På en del enheter kommer vi också att följa upp med workshops.

Julius Jonasson är lärare i åk 7–9 på Björnekullaskolan i Åstorp.
Malin Midander är speciallärare i grundsärskolan i Åstorp.
Caroline Sandberg är lärare i åk 4–6 på Haganässkolan i Åstorp.
Helena Terje är lärare i åk 4–6 på Tingdalsskolan i Åstorp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-02 10:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-07 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.