Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Leda och Lära nummer 5/2020: Implementering av programmering i ämnesundervisningen genom kollegialt lärande. En fallstudie från arbetet i en utvecklingsgrupp inom FoUprogrammet: Programmering i ämnesundervisningen

Lärarna Caroline Sandberg, Helena Terje, Malin Midander och Julius Jonasson.

Stora resultatskillnader mellan skolorna innebar att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en del i det Ifous-program, ”Programmering i ämnesundervisningen” som kommunen deltagit i under tre år. Vi såg skrivandet som en möjlighet att på djupet utvärdera det arbete som vi gjort under projektet men också som ett sätt att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om ett projekt i syfte att sprida kunskaper om programmering i undervisningen bland kommunens lärare. Genom Ifous-programmet fick tio lärare i uppgift att bilda en utvecklingsgrupp med syfte att lära sig själva om programmering i undervisningen och sedan sprida kunskaperna vidare ut till kollegor i sina respektive skolor. Vi fyra artikelförfattare ingår alla i den nämnda utvecklingsgruppen.

– Artikeln undersöker hur det spridandet har gått, vad tycker lärarna ute i skolorna? Har de lärt sig något? Vi har också jämfört resultaten mellan skolorna. Som metod har vi använt enkäter till samtliga lärare i kommunen, sju grundskolor, en vuxenutbildning och en grundsärskola. Medlemmarna i utvecklingsgruppen har också skriftligen fått redogöra vilka möjligheter och hinder de upplevt i arbetet med att sprida kunskaper om programmering på sina arbetsplatser.

Vilka resultat har ni sett?

– Inte helt oväntat har de tio medlemmarna i utvecklingsgruppen lärt sig mer om programmering än lärarna ute i skolorna. Mer överraskande var att skillnaden mellan skolorna var så stor, rent av drastisk. På vissa skolor anser lärarna att de lärt sig mycket om programmering genom projektet, på andra skolor just ingenting.

”De olika förutsättningarna för att sprida kunskap återspeglar vad lärarna på respektive skolor lärt sig och fått ut av projektet.”

– Redogörelserna från medlemmarna i utvecklingsgruppen visar också påtagliga skillnader mellan vilka förutsättningar de haft för att kunna sprida kunskaper ute i skolorna. På vissa skolor var implementeringsarbetet prioriterat av skolledning och här kände medlemmarna i utvecklingsgruppen stort stöd och support. Några i gruppen fick sin ordinarie arbetstid nedsatt för att kunna ägna sig åt projektet. Andra fick utföra spridningsuppdraget inom ordinarie arbetstid. Det sista tredje projektåret hade dock samtliga i gruppen nedsatt arbetstid med 20 procent.

– En slutsats är att de skilda förutsättningarna för att sprida kunskap tydligt återspeglar hur lärarna på respektive skolor uppfattar projektet, vad de lärt sig och fått ut av det. Det är intressant är att en så liten kommun som Åstorp kan visa på så stora skillnader i ett gemensamt utvecklingsprojekt.

– Slutligen vill vi lyfta de positiva erfarenheterna som projektet inneburit för oss som deltagit i utvecklingsgruppen. Vi kommer alla från olika skolor och stadier och har genom det här arbetet fått nyttiga kunskaper i programmering samt värdefulla nya insikter och kännedom om varandras arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Resultaten, framför allt de stora skillnaderna mellan skolorna, har medfört att skolchefen i kommunen har beslutat att utvecklingsgruppen ska fortsätta med spridningsarbetet ute i skolorna. Gruppen lever alltså vidare och vårt arbete kommer även att omfatta digitalisering. Det här är  mycket positivt och vi är glada att skolledningen har lyssnat och tagit till sig det faktum att implementering, vad det än gäller, tar tid.

Hur för ni ert arbete vidare på era arbetsplatser?

– Vi kommer att fortsätta med kompetensutveckling i programmering av all pedagogisk personal i skolorna och även koppla på fritidshemmets personal. På en del enheter kommer vi också att följa upp med workshops.

Julius Jonasson är lärare i åk 7–9 på Björnekullaskolan i Åstorp.
Malin Midander är speciallärare i grundsärskolan i Åstorp.
Caroline Sandberg är lärare i åk 4–6 på Haganässkolan i Åstorp.
Helena Terje är lärare i åk 4–6 på Tingdalsskolan i Åstorp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-02 10:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-07 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer