Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Leda och Lära nummer 5/2020: Implementering av programmering i ämnesundervisningen genom kollegialt lärande. En fallstudie från arbetet i en utvecklingsgrupp inom FoUprogrammet: Programmering i ämnesundervisningen

Lärarna Caroline Sandberg, Helena Terje, Malin Midander och Julius Jonasson.

Stora resultatskillnader mellan skolorna innebar att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en del i det Ifous-program, ”Programmering i ämnesundervisningen” som kommunen deltagit i under tre år. Vi såg skrivandet som en möjlighet att på djupet utvärdera det arbete som vi gjort under projektet men också som ett sätt att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om ett projekt i syfte att sprida kunskaper om programmering i undervisningen bland kommunens lärare. Genom Ifous-programmet fick tio lärare i uppgift att bilda en utvecklingsgrupp med syfte att lära sig själva om programmering i undervisningen och sedan sprida kunskaperna vidare ut till kollegor i sina respektive skolor. Vi fyra artikelförfattare ingår alla i den nämnda utvecklingsgruppen.

– Artikeln undersöker hur det spridandet har gått, vad tycker lärarna ute i skolorna? Har de lärt sig något? Vi har också jämfört resultaten mellan skolorna. Som metod har vi använt enkäter till samtliga lärare i kommunen, sju grundskolor, en vuxenutbildning och en grundsärskola. Medlemmarna i utvecklingsgruppen har också skriftligen fått redogöra vilka möjligheter och hinder de upplevt i arbetet med att sprida kunskaper om programmering på sina arbetsplatser.

Vilka resultat har ni sett?

– Inte helt oväntat har de tio medlemmarna i utvecklingsgruppen lärt sig mer om programmering än lärarna ute i skolorna. Mer överraskande var att skillnaden mellan skolorna var så stor, rent av drastisk. På vissa skolor anser lärarna att de lärt sig mycket om programmering genom projektet, på andra skolor just ingenting.

”De olika förutsättningarna för att sprida kunskap återspeglar vad lärarna på respektive skolor lärt sig och fått ut av projektet.”

– Redogörelserna från medlemmarna i utvecklingsgruppen visar också påtagliga skillnader mellan vilka förutsättningar de haft för att kunna sprida kunskaper ute i skolorna. På vissa skolor var implementeringsarbetet prioriterat av skolledning och här kände medlemmarna i utvecklingsgruppen stort stöd och support. Några i gruppen fick sin ordinarie arbetstid nedsatt för att kunna ägna sig åt projektet. Andra fick utföra spridningsuppdraget inom ordinarie arbetstid. Det sista tredje projektåret hade dock samtliga i gruppen nedsatt arbetstid med 20 procent.

– En slutsats är att de skilda förutsättningarna för att sprida kunskap tydligt återspeglar hur lärarna på respektive skolor uppfattar projektet, vad de lärt sig och fått ut av det. Det är intressant är att en så liten kommun som Åstorp kan visa på så stora skillnader i ett gemensamt utvecklingsprojekt.

– Slutligen vill vi lyfta de positiva erfarenheterna som projektet inneburit för oss som deltagit i utvecklingsgruppen. Vi kommer alla från olika skolor och stadier och har genom det här arbetet fått nyttiga kunskaper i programmering samt värdefulla nya insikter och kännedom om varandras arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Resultaten, framför allt de stora skillnaderna mellan skolorna, har medfört att skolchefen i kommunen har beslutat att utvecklingsgruppen ska fortsätta med spridningsarbetet ute i skolorna. Gruppen lever alltså vidare och vårt arbete kommer även att omfatta digitalisering. Det här är  mycket positivt och vi är glada att skolledningen har lyssnat och tagit till sig det faktum att implementering, vad det än gäller, tar tid.

Hur för ni ert arbete vidare på era arbetsplatser?

– Vi kommer att fortsätta med kompetensutveckling i programmering av all pedagogisk personal i skolorna och även koppla på fritidshemmets personal. På en del enheter kommer vi också att följa upp med workshops.

Julius Jonasson är lärare i åk 7–9 på Björnekullaskolan i Åstorp.
Malin Midander är speciallärare i grundsärskolan i Åstorp.
Caroline Sandberg är lärare i åk 4–6 på Haganässkolan i Åstorp.
Helena Terje är lärare i åk 4–6 på Tingdalsskolan i Åstorp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-02 10:36 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-07 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)