Hoppa till sidinnehåll
Matematik

Kvot ökar gymnasielevers förståelse för lutning

Publicerad:29 januari
Uppdaterad:3 april
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Camilla Ekström, Victor Dahlberg och Birgitta Nilsson.

Genom att uttrycka lutningen som en kvot istället för ett heltal ökar gymnasieelevers förståelse för lutningen av linjära funktioner. Det visar matematiklärarna Birgitta Nilsson, Camilla Ekström och Victor Dahlberg på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om sitt forskningsprojekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För något år sedan fick vi möjlighet att delta i ett ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) som är en plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning, och där genomförde vi projektet som ligger till grund för den här artikeln. Vi vill gärna sprida våra erfarenheter och resultat och en utvecklingsartikel kändes som en naturlig följd av vårt arbete.  

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett utvecklingsarbete i form av en learning study om hur matematikundervisningen i årskurs ett på gymnasiet kan designas för att stärka elevers lärande och öka deras förståelse för lutningen, k-värdet, av en linjär funktion. I läromedel består ofta de inledande uppgifterna om linjära funktioner av en funktion med ett k-värde som är ett heltal. Vår undervisning bygger på att från början använda tal i bråkform i stället för heltal för att tydliggöra vad k-värdet faktiskt berättar. Projektet pågick under ett läsår i två klasser om totalt 64 elever, samt två kontrollklasser.

Genom att uttrycka lutningen som en kvot istället för ett heltal blev eleverna bättre på att hantera uppgifter som berör lutningen av linjära funktioner.

Vilka resultat har ni sett?

– Genom att uttrycka lutningen som en kvot istället för ett heltal såg vi att eleverna blev bättre på att hantera uppgifter som berör lutningen av linjära funktioner. Med tiden såg vi också att eleverna sökte täljare och nämnare i uppgifterna (även när k-värdet angivits som ett heltal). Eftertesterna visar också att eleverna som deltog i projektet ökade sin förståelse kring begreppet lutning. En positiv effekt och som vi upptäckte senare, var att eleverna även blev bättre på att räkna på k-värde. Det hade de inte fått träna på i projektet och vi tolkar det som att eleverna helt enkelt fick en bättre grund för att klara efterföljande moment.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det material vi tog fram har vi fortsatt att använda i undervisningen för de nya ettorna. Vi introducerar lutningen av linjära funktioner helt enkel på det här sättet numera. Vi har också blivit inspirerade att forska mer och nu vi har sökt ett nytt projekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har berättat om det vid en ämneskonferens och delat ut materialet till ämneskollegor, och vissa har anammat det och använder det i sin undervisning. Att skriva en artikel ser vi också som ett sätt att sprida vårt arbete vidare.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev