Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Artikel nr 14 2015: Läranderonder Att undersöka, analysera och utveckla undervisning

Monika Strandberg

Monika Strandberg är biträdande rektor på Johan Skytteskolan i Älvsjö.

Läranderonder har bidragit till att utveckla mer inkluderande lärmiljöer på Johan Skytteskolan i Stockholm. Monika Strandberg, som är biträdande rektor på skolan, har skrivit en artikel där hon berättar om arbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag erbjöds möjligheten att skriva en artikel och tyckte att det var en rolig utmaning att skriva i ett forum där läsarna har en förförståelse kring pedagogiska frågor.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett verktyg som kallas läranderonder som vi fick ta del av på vår skola när vi deltog i en utbildning tillsammans med utbildningsförvaltningen i Stockholm stad och Harvard Graduate School of Education. Läranderonder är ett verktyg för att göra en analys av det inre arbetet, som en del av det systematiska utvecklingsarbetet. Med hjälp av läranderonder kan man skaffa sig en bild av nuläget på en mer övergripande nivå – på skolnivå – och undersöka var befinner vi oss på skolan som helhet. Läranderonder är systematiska och lättanvända och i artikeln beskriver jag vad läranderonder är, hur de genomförs och också om resultatet – hur det har fungerat på vår skola och de möjligheter och utmaningar som vi har mött under vårt arbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det faktisk går att titta på skolan i ett ovanifrånperspektiv, att den nulägesbeskrivningen som blir resultatet av ronden faktiskt speglar det som är verkligheten. Resultaten visar att interna läranderoller skapar möjlighet för pedagogiska diskussioner med nära koppling till den egna praktiken. Lärarna upplever det som positivt, och att det kan bidra till konkret utveckling, att få sitt eget arbete betraktat i ett utifrånperspektiv

Hur har ert arbete förändrats?

– Läranderonderna är en del i en större utvecklingsprocess, vi deltar även i Ifous projekt om inkluderande lärmiljöer. Läranderonderna har bidragit till processen kring att utveckla mer inkluderande lärmiljöer. De sätter fingret på vad vi behöver förändra i arbetet med eleverna, hur vi kan förbättra arbetet med enkla satsningar och hur strukturer runt lektioners upplägg påverkar arbetsmiljö, arbetsro och inlärning. Vi stötte på patrull i arbetet inledningsvis. I arbetet med läranderonder ingår att vara i nätverk med andra skolor. När vi tog emot besök utifrån fanns en osäkerhet bland pedagoger kopplat till att ta in andra personer i klassrummen, att bli tittad på och ifrågasatt. Hela utvecklingsarbetet kring inkluderande lärmiljöer har varit ifrågasatt eftersom det har funnits en oro över att det handlar om besparingar. Men det har förändrats med tiden, nu finns det ett stort intresse för att jobba tillsammans – det pågår andra saker på skolan där jag tror att fröet har såtts i läranderonderna och i arbetet som följt av deltagandet i Ifous-projektet.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

Vi kommer att fortsätta att genomföra läranderonder eftersom det är ett bra mätverktyg för var vi befinner oss. Arbetet med läranderonderna har skett i årskurs 6-9, nästa steg är att involvera fler i ronderna, men in övrigt har lärarronderna öppnat för andra former av kollegialt lärande på skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-06-26 10:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-23 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.