Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete
Artikel nr 14 2015: Läranderonder Att undersöka, analysera och utveckla undervisning
Monika Strandberg är biträdande rektor på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
Läranderonder har bidragit till att utveckla mer inkluderande lärmiljöer på Johan Skytteskolan i Stockholm. Monika Strandberg, som är biträdande rektor på skolan, har skrivit en artikel där hon berättar om arbetet.
Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?
– Jag erbjöds möjligheten att skriva en artikel och tyckte att det var en rolig utmaning att skriva i ett forum där läsarna har en förförståelse kring pedagogiska frågor.
Vad handlar artikeln om?
– Om ett verktyg som kallas läranderonder som vi fick ta del av på vår skola när vi deltog i en utbildning tillsammans med utbildningsförvaltningen i Stockholm stad och Harvard Graduate School of Education. Läranderonder är ett verktyg för att göra en analys av det inre arbetet, som en del av det systematiska utvecklingsarbetet. Med hjälp av läranderonder kan man skaffa sig en bild av nuläget på en mer övergripande nivå – på skolnivå – och undersöka var befinner vi oss på skolan som helhet. Läranderonder är systematiska och lättanvända och i artikeln beskriver jag vad läranderonder är, hur de genomförs och också om resultatet – hur det har fungerat på vår skola och de möjligheter och utmaningar som vi har mött under vårt arbete.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det faktisk går att titta på skolan i ett ovanifrånperspektiv, att den nulägesbeskrivningen som blir resultatet av ronden faktiskt speglar det som är verkligheten. Resultaten visar att interna läranderoller skapar möjlighet för pedagogiska diskussioner med nära koppling till den egna praktiken. Lärarna upplever det som positivt, och att det kan bidra till konkret utveckling, att få sitt eget arbete betraktat i ett utifrånperspektiv
Hur har ert arbete förändrats?
– Läranderonderna är en del i en större utvecklingsprocess, vi deltar även i Ifous projekt om inkluderande lärmiljöer. Läranderonderna har bidragit till processen kring att utveckla mer inkluderande lärmiljöer. De sätter fingret på vad vi behöver förändra i arbetet med eleverna, hur vi kan förbättra arbetet med enkla satsningar och hur strukturer runt lektioners upplägg påverkar arbetsmiljö, arbetsro och inlärning. Vi stötte på patrull i arbetet inledningsvis. I arbetet med läranderonder ingår att vara i nätverk med andra skolor. När vi tog emot besök utifrån fanns en osäkerhet bland pedagoger kopplat till att ta in andra personer i klassrummen, att bli tittad på och ifrågasatt. Hela utvecklingsarbetet kring inkluderande lärmiljöer har varit ifrågasatt eftersom det har funnits en oro över att det handlar om besparingar. Men det har förändrats med tiden, nu finns det ett stort intresse för att jobba tillsammans – det pågår andra saker på skolan där jag tror att fröet har såtts i läranderonderna och i arbetet som följt av deltagandet i Ifous-projektet.
Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?
Vi kommer att fortsätta att genomföra läranderonder eftersom det är ett bra mätverktyg för var vi befinner oss. Arbetet med läranderonderna har skett i årskurs 6-9, nästa steg är att involvera fler i ronderna, men in övrigt har lärarronderna öppnat för andra former av kollegialt lärande på skolan.
Sidan publicerades 2015-06-26 10:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-23 14:26 av Susanne Sawander
