Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Artikel nr 14 2015: Läranderonder Att undersöka, analysera och utveckla undervisning

Monika Strandberg

Monika Strandberg är biträdande rektor på Johan Skytteskolan i Älvsjö.

Läranderonder har bidragit till att utveckla mer inkluderande lärmiljöer på Johan Skytteskolan i Stockholm. Monika Strandberg, som är biträdande rektor på skolan, har skrivit en artikel där hon berättar om arbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag erbjöds möjligheten att skriva en artikel och tyckte att det var en rolig utmaning att skriva i ett forum där läsarna har en förförståelse kring pedagogiska frågor.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett verktyg som kallas läranderonder som vi fick ta del av på vår skola när vi deltog i en utbildning tillsammans med utbildningsförvaltningen i Stockholm stad och Harvard Graduate School of Education. Läranderonder är ett verktyg för att göra en analys av det inre arbetet, som en del av det systematiska utvecklingsarbetet. Med hjälp av läranderonder kan man skaffa sig en bild av nuläget på en mer övergripande nivå – på skolnivå – och undersöka var befinner vi oss på skolan som helhet. Läranderonder är systematiska och lättanvända och i artikeln beskriver jag vad läranderonder är, hur de genomförs och också om resultatet – hur det har fungerat på vår skola och de möjligheter och utmaningar som vi har mött under vårt arbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det faktisk går att titta på skolan i ett ovanifrånperspektiv, att den nulägesbeskrivningen som blir resultatet av ronden faktiskt speglar det som är verkligheten. Resultaten visar att interna läranderoller skapar möjlighet för pedagogiska diskussioner med nära koppling till den egna praktiken. Lärarna upplever det som positivt, och att det kan bidra till konkret utveckling, att få sitt eget arbete betraktat i ett utifrånperspektiv

Hur har ert arbete förändrats?

– Läranderonderna är en del i en större utvecklingsprocess, vi deltar även i Ifous projekt om inkluderande lärmiljöer. Läranderonderna har bidragit till processen kring att utveckla mer inkluderande lärmiljöer. De sätter fingret på vad vi behöver förändra i arbetet med eleverna, hur vi kan förbättra arbetet med enkla satsningar och hur strukturer runt lektioners upplägg påverkar arbetsmiljö, arbetsro och inlärning. Vi stötte på patrull i arbetet inledningsvis. I arbetet med läranderonder ingår att vara i nätverk med andra skolor. När vi tog emot besök utifrån fanns en osäkerhet bland pedagoger kopplat till att ta in andra personer i klassrummen, att bli tittad på och ifrågasatt. Hela utvecklingsarbetet kring inkluderande lärmiljöer har varit ifrågasatt eftersom det har funnits en oro över att det handlar om besparingar. Men det har förändrats med tiden, nu finns det ett stort intresse för att jobba tillsammans – det pågår andra saker på skolan där jag tror att fröet har såtts i läranderonderna och i arbetet som följt av deltagandet i Ifous-projektet.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

Vi kommer att fortsätta att genomföra läranderonder eftersom det är ett bra mätverktyg för var vi befinner oss. Arbetet med läranderonderna har skett i årskurs 6-9, nästa steg är att involvera fler i ronderna, men in övrigt har lärarronderna öppnat för andra former av kollegialt lärande på skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-06-26 10:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-23 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.