2015-06-26 10:45  2105 Dela:

Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Artikel nr 14 2015: Läranderonder Att undersöka, analysera och utveckla undervisning

Monika Strandberg

Monika Strandberg är biträdande rektor på Johan Skytteskolan i Älvsjö.

Läranderonder har bidragit till att utveckla mer inkluderande lärmiljöer på Johan Skytteskolan i Stockholm. Monika Strandberg, som är biträdande rektor på skolan, har skrivit en artikel där hon berättar om arbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag erbjöds möjligheten att skriva en artikel och tyckte att det var en rolig utmaning att skriva i ett forum där läsarna har en förförståelse kring pedagogiska frågor.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett verktyg som kallas läranderonder som vi fick ta del av på vår skola när vi deltog i en utbildning tillsammans med utbildningsförvaltningen i Stockholm stad och Harvard Graduate School of Education. Läranderonder är ett verktyg för att göra en analys av det inre arbetet, som en del av det systematiska utvecklingsarbetet. Med hjälp av läranderonder kan man skaffa sig en bild av nuläget på en mer övergripande nivå – på skolnivå – och undersöka var befinner vi oss på skolan som helhet. Läranderonder är systematiska och lättanvända och i artikeln beskriver jag vad läranderonder är, hur de genomförs och också om resultatet – hur det har fungerat på vår skola och de möjligheter och utmaningar som vi har mött under vårt arbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det faktisk går att titta på skolan i ett ovanifrånperspektiv, att den nulägesbeskrivningen som blir resultatet av ronden faktiskt speglar det som är verkligheten. Resultaten visar att interna läranderoller skapar möjlighet för pedagogiska diskussioner med nära koppling till den egna praktiken. Lärarna upplever det som positivt, och att det kan bidra till konkret utveckling, att få sitt eget arbete betraktat i ett utifrånperspektiv

Hur har ert arbete förändrats?

– Läranderonderna är en del i en större utvecklingsprocess, vi deltar även i Ifous projekt om inkluderande lärmiljöer. Läranderonderna har bidragit till processen kring att utveckla mer inkluderande lärmiljöer. De sätter fingret på vad vi behöver förändra i arbetet med eleverna, hur vi kan förbättra arbetet med enkla satsningar och hur strukturer runt lektioners upplägg påverkar arbetsmiljö, arbetsro och inlärning. Vi stötte på patrull i arbetet inledningsvis. I arbetet med läranderonder ingår att vara i nätverk med andra skolor. När vi tog emot besök utifrån fanns en osäkerhet bland pedagoger kopplat till att ta in andra personer i klassrummen, att bli tittad på och ifrågasatt. Hela utvecklingsarbetet kring inkluderande lärmiljöer har varit ifrågasatt eftersom det har funnits en oro över att det handlar om besparingar. Men det har förändrats med tiden, nu finns det ett stort intresse för att jobba tillsammans – det pågår andra saker på skolan där jag tror att fröet har såtts i läranderonderna och i arbetet som följt av deltagandet i Ifous-projektet.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

Vi kommer att fortsätta att genomföra läranderonder eftersom det är ett bra mätverktyg för var vi befinner oss. Arbetet med läranderonderna har skett i årskurs 6-9, nästa steg är att involvera fler i ronderna, men in övrigt har lärarronderna öppnat för andra former av kollegialt lärande på skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-06-26 10:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-23 14:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.