”Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen”

Artikel nr 19 2015: Ger metodiskt arbete med lässtrategier resultat? Om läsning på Myrsjöskolan

Helena Eklund

Helena Eklund.

Genom systematiskt arbete med lässtrategier ökade antalet godkända elever från 40 till 100 procent på ett halvår. Högstadieläraren Helena Eklund på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om sitt läsprojekt i årskurs 7.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag är lärare på högstadiet i svenska, engelska, tyska, NO och SO och har alltid varit intresserad av läsförståelse och läsning. I Lgr-11 tas ju lässtrategier upp som ett centralt innehåll i svenskämnet men för oss som gått lärarutbildningen tidigare är det här inga självklara kunskaper.

– Idén om en utvecklingsartikel föddes i samband med en läsdiagnos, vilket vi alltid gör, i en klass 7 där endast 40 procent fick godkänt, trots att många hade mycket höga betyg i årskurs 6. Jag bestämde mig då för att starta ett projekt kring lässtrategier.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett lässtrategiprojekt i årskurs 7, där jag under fem månader lärde eleverna två olika lässtrategier som beskrivs i Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”. Den ena kallas för THIEVES* och går ut på att hämta in så mycket information som möjligt om innehållet innan man börjar läsa. Exempelvis genom titel, bilder och rubriker. Den här strategin användes i NO och SO.

– Den andra strategin handlar om att använda metoder som man har sett att goda läsare använder och konkretisera dessa med hjälp av olika figurer som exempelvis spågumman och detektiven. Figurerna hjälper till att förstå texten genom att bland annat ställa frågor på olika sätt och plan. Därigenom skapas en väg till innehåll, undertext och möjligheten att relatera texten till sig själv. Den här strategin lärde jag ut i svenska, engelska och i viss mån tyska.

Vilka resultat har du sett?

– Konkret att samtliga elever efter ett halvår klarade testet i läsförståelse. Men framför allt att flertalet elever fick en insikt i att läsförståelse även var nyckeln till alla andra ämnen. Flertalet elever insåg därmed poängen att läsa regelbundet hemma, vilket många också gör nu. Flera elever, även de som inte har så stort läsintresse, tar numera på eget initiativ upp läsning som eget mål.

– Jag har förstås fortfarande elever som tycker det är jobbigt och tråkigt att läsa, men de kan ta till sig en text och förstå den.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– I dag arbetar jag alltid med de här strategierna, i alla klasser och ämnen. Det är ett självklart verktyg.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat mitt projekt på en studiedag. På min skola har vi länge arbetat medvetet kring lässtrategier och mina kollegor använder sig också av dem. Jag hoppas att ämnet ingår i lärarutbildningen numera, men för oss som utbildade oss till lärare för längre sedan är det här nya kunskaper. Jag hoppas att mitt projekt ska bidra till att öka medvetenheten om lässtrategifrågor.

Susanne Sawander

Helena Eklund är lärare i svenska, engelska och tyska i åk 6-9 och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.
E-post: helena.eklund@nacka.se

*THIEVES är en engelsk akronym som står för:
Title – titel
Heading – rubrik
Introduction – introduktion, inledning
Everything I know – allt jag redan kan om ämnet
Visuals – bilder, diagram, tabeller
End of chapter material – sammanfattning, frågor som finns i slutet av kapitlet
So what? – Vad vill författaren säga med det här?

Källa: Undervisning & Lärande nr 19 2015

Sidan publicerades 2015-12-17 10:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-03 16:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!