”Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen”

Artikel nr 19 2015: Ger metodiskt arbete med lässtrategier resultat? Om läsning på Myrsjöskolan

Helena Eklund

Helena Eklund.

Genom systematiskt arbete med lässtrategier ökade antalet godkända elever från 40 till 100 procent på ett halvår. Högstadieläraren Helena Eklund på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om sitt läsprojekt i årskurs 7.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag är lärare på högstadiet i svenska, engelska, tyska, NO och SO och har alltid varit intresserad av läsförståelse och läsning. I Lgr-11 tas ju lässtrategier upp som ett centralt innehåll i svenskämnet men för oss som gått lärarutbildningen tidigare är det här inga självklara kunskaper.

– Idén om en utvecklingsartikel föddes i samband med en läsdiagnos, vilket vi alltid gör, i en klass 7 där endast 40 procent fick godkänt, trots att många hade mycket höga betyg i årskurs 6. Jag bestämde mig då för att starta ett projekt kring lässtrategier.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett lässtrategiprojekt i årskurs 7, där jag under fem månader lärde eleverna två olika lässtrategier som beskrivs i Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”. Den ena kallas för THIEVES* och går ut på att hämta in så mycket information som möjligt om innehållet innan man börjar läsa. Exempelvis genom titel, bilder och rubriker. Den här strategin användes i NO och SO.

– Den andra strategin handlar om att använda metoder som man har sett att goda läsare använder och konkretisera dessa med hjälp av olika figurer som exempelvis spågumman och detektiven. Figurerna hjälper till att förstå texten genom att bland annat ställa frågor på olika sätt och plan. Därigenom skapas en väg till innehåll, undertext och möjligheten att relatera texten till sig själv. Den här strategin lärde jag ut i svenska, engelska och i viss mån tyska.

Vilka resultat har du sett?

– Konkret att samtliga elever efter ett halvår klarade testet i läsförståelse. Men framför allt att flertalet elever fick en insikt i att läsförståelse även var nyckeln till alla andra ämnen. Flertalet elever insåg därmed poängen att läsa regelbundet hemma, vilket många också gör nu. Flera elever, även de som inte har så stort läsintresse, tar numera på eget initiativ upp läsning som eget mål.

– Jag har förstås fortfarande elever som tycker det är jobbigt och tråkigt att läsa, men de kan ta till sig en text och förstå den.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– I dag arbetar jag alltid med de här strategierna, i alla klasser och ämnen. Det är ett självklart verktyg.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat mitt projekt på en studiedag. På min skola har vi länge arbetat medvetet kring lässtrategier och mina kollegor använder sig också av dem. Jag hoppas att ämnet ingår i lärarutbildningen numera, men för oss som utbildade oss till lärare för längre sedan är det här nya kunskaper. Jag hoppas att mitt projekt ska bidra till att öka medvetenheten om lässtrategifrågor.

Susanne Sawander

Helena Eklund är lärare i svenska, engelska och tyska i åk 6-9 och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.
E-post: helena.eklund@nacka.se

*THIEVES är en engelsk akronym som står för:
Title – titel
Heading – rubrik
Introduction – introduktion, inledning
Everything I know – allt jag redan kan om ämnet
Visuals – bilder, diagram, tabeller
End of chapter material – sammanfattning, frågor som finns i slutet av kapitlet
So what? – Vad vill författaren säga med det här?

Källa: Undervisning & Lärande nr 19 2015

Sidan publicerades 2015-12-17 10:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-03 16:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.