Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Leda & Lära nummer 4/2019: Med rätt att undervisas. En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan.

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Christina Holmberg och Erika Frangini är förskollärare i Österåkers kommun.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår enhet inom förskolan i Österåker har haft förmånen att få att delta i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom erbjöds vi att skriva en utvecklingsartikel om vårt projekt. Att skriva en artikel blev ett sätt att än mer tydliggöra vad vi arbetat med. På vår enhet har vi ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia pedagogiska filosofi där utbildning och undervisning går hand i hand och med detta projekt fick vi möjligheten att utveckla vår undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med projektet var att undersöka om målstyrd undervisning av den språkliga och fonologiska medvetenheten redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning. Dels ville vi se om barnen upplever målstyrd undervisning som rolig, om det går att behålla förskolans väl förankrade tanke kring lustfyllt lärande, dels om målstyrd undervisning om språklig och fonologisk medvetenhet gör någon skillnad på barnens språkliga utveckling.

– I projektet ingår 16 barn mellan 5-6 år som går sitt sista förskoleår från två olika förskolor. De fick under 20 veckor lång period strukturerad undervisning i språklig och fonologisk medvetenhet flera gånger i veckan. Som läromedel använde vi ”ABC-klubben”, bland annat ordbilder, bildkort samt en arbetsbok. För att undervisningen inte skulle bli för ”skolifierad” arbetade vi även med material som exempelvis lera, sand, kaplastavar och papper.

– Dokumentationen består av videofilmer från både undervisningstillfällena och barnens lek, intervjuer med barnen samt deras arbetsböcker.

– I artikeln ingår också en enkät till verksamma inom förskola och skola om begreppet undervisning i förskolan: Vad de anser om undervisning i förskolan, vad begreppet undervisning har för betydelse för dem och huruvida de anser att undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning.

”Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola.”

Vilka resultat har ni sett?

– Efter sju veckor hade tio av 16 barn knäckt läskoden. Att de skulle lära sig läsa var givetvis inget mål men ett väldigt tydligt resultat på att barnens språkliga och fonologiska medvetande hade ökat.

– De barn som från början hade svårt med uttal hade inledningvis ingen större egen drivkraft i att utforska bokstäver och ord. Men allteftersom väcktes deras intresse, framför allt när de fick arbeta med konkreta material som lera eller papper. Resultaten visar att de här barnen blev mer medvetna om skillnaden på bokstavsljuden och förbättrade sitt uttal.

– Tydligt är också hur barnens nya kunskaper kommer till uttryck vid senare tillfällen. När vi är ute och går frågar de ofta om betydelsen av vägskyltar, nummerskyltar på hus och liknande. Ett exempel visar hur några av barnen gemensamt tittar på omslaget av en bok och konstaterar att det måste vara något fel på titeln som avslutas med ett utropstecken, ”det är ju ett upp och nedvänt i,” säger barnen. Men framför allt – våra resultat visar tydligt att barnen tyckte att undervisningen var rolig.

– Enkäten skickades först ut till förskolor och skolor i vår egen kommun. Vi fick väldigt få svar. Då prövade vi att sprida enkäten via sociala medier och då fick vi totalt drygt 750 svar, varav majoriteten anser att undervisning hör hemma i förskolan. Samtidigt uttrycks ett motstånd mot begreppet undervisning, enkätsvaren vittnar om en önskan att  omformulera begreppet till lärande, utforskande, upptäckande och vägledande. Man anser att vi använt oss av förmedlingspedagogik istället för ett lustfyllt lärande och utforskande som bygger på barnens intressen som är ett traditionellt lärande i förskola. De flesta enkätsvar pekar på att förskolan ska fånga de ämnen som uppstår spontant i barnens lek. Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola. Få reflekterar kring möjligheten att förskolan kan bedriva målstyrd undervisning som också är lustfylld och ger utrymme för lek. Vi menar att begreppet undervisning behöver vidgas.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi märkte ganska snart att även de yngre barnen blev intresserade av undervisningen och gärna ville ta del av de bildkort och ordbilder vi använde. Till slut bestämde vi att låta materialet ligga framme och tillgängligt för alla barn. Det här har resulterat i att flera av de små barnen börjar bli intresserade av bokstäver, ljuda och skriva sitt namn.

– Vårt projekt har gjort att vi fått syn på hur viktigt det är att ha uppsatta mål för undervisningen så idag har vi tre undervisningstillfällen i veckan för alla barn på enheten där ett lärandeobjekt står i fokus.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Idag är undervisning en stående punkt, varje vecka har vi också schemalagd tid för planering och utvärdering. Projektet har väckt uppmärksamhet inom kommunen och under våren kommer förskole- och grundskolenämnden på besök för att få veta mer om Undif och vårt projekt. Då förskolan är första steget i barnens utbildningstrappa hoppas vi även kunna sprida våra erfarenheter genom den här artikeln.

Erika Frangini är leg. förskollärare och leg. lärare åk 1–3.

Christina Holmberg är leg. förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-26 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)