Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Leda & Lära nummer 4/2019: Med rätt att undervisas. En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan.

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Christina Holmberg och Erika Frangini är förskollärare i Österåkers kommun.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår enhet inom förskolan i Österåker har haft förmånen att få att delta i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom erbjöds vi att skriva en utvecklingsartikel om vårt projekt. Att skriva en artikel blev ett sätt att än mer tydliggöra vad vi arbetat med. På vår enhet har vi ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia pedagogiska filosofi där utbildning och undervisning går hand i hand och med detta projekt fick vi möjligheten att utveckla vår undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med projektet var att undersöka om målstyrd undervisning av den språkliga och fonologiska medvetenheten redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning. Dels ville vi se om barnen upplever målstyrd undervisning som rolig, om det går att behålla förskolans väl förankrade tanke kring lustfyllt lärande, dels om målstyrd undervisning om språklig och fonologisk medvetenhet gör någon skillnad på barnens språkliga utveckling.

– I projektet ingår 16 barn mellan 5-6 år som går sitt sista förskoleår från två olika förskolor. De fick under 20 veckor lång period strukturerad undervisning i språklig och fonologisk medvetenhet flera gånger i veckan. Som läromedel använde vi ”ABC-klubben”, bland annat ordbilder, bildkort samt en arbetsbok. För att undervisningen inte skulle bli för ”skolifierad” arbetade vi även med material som exempelvis lera, sand, kaplastavar och papper.

– Dokumentationen består av videofilmer från både undervisningstillfällena och barnens lek, intervjuer med barnen samt deras arbetsböcker.

– I artikeln ingår också en enkät till verksamma inom förskola och skola om begreppet undervisning i förskolan: Vad de anser om undervisning i förskolan, vad begreppet undervisning har för betydelse för dem och huruvida de anser att undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning.

”Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola.”

Vilka resultat har ni sett?

– Efter sju veckor hade tio av 16 barn knäckt läskoden. Att de skulle lära sig läsa var givetvis inget mål men ett väldigt tydligt resultat på att barnens språkliga och fonologiska medvetande hade ökat.

– De barn som från början hade svårt med uttal hade inledningvis ingen större egen drivkraft i att utforska bokstäver och ord. Men allteftersom väcktes deras intresse, framför allt när de fick arbeta med konkreta material som lera eller papper. Resultaten visar att de här barnen blev mer medvetna om skillnaden på bokstavsljuden och förbättrade sitt uttal.

– Tydligt är också hur barnens nya kunskaper kommer till uttryck vid senare tillfällen. När vi är ute och går frågar de ofta om betydelsen av vägskyltar, nummerskyltar på hus och liknande. Ett exempel visar hur några av barnen gemensamt tittar på omslaget av en bok och konstaterar att det måste vara något fel på titeln som avslutas med ett utropstecken, ”det är ju ett upp och nedvänt i,” säger barnen. Men framför allt – våra resultat visar tydligt att barnen tyckte att undervisningen var rolig.

– Enkäten skickades först ut till förskolor och skolor i vår egen kommun. Vi fick väldigt få svar. Då prövade vi att sprida enkäten via sociala medier och då fick vi totalt drygt 750 svar, varav majoriteten anser att undervisning hör hemma i förskolan. Samtidigt uttrycks ett motstånd mot begreppet undervisning, enkätsvaren vittnar om en önskan att  omformulera begreppet till lärande, utforskande, upptäckande och vägledande. Man anser att vi använt oss av förmedlingspedagogik istället för ett lustfyllt lärande och utforskande som bygger på barnens intressen som är ett traditionellt lärande i förskola. De flesta enkätsvar pekar på att förskolan ska fånga de ämnen som uppstår spontant i barnens lek. Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola. Få reflekterar kring möjligheten att förskolan kan bedriva målstyrd undervisning som också är lustfylld och ger utrymme för lek. Vi menar att begreppet undervisning behöver vidgas.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi märkte ganska snart att även de yngre barnen blev intresserade av undervisningen och gärna ville ta del av de bildkort och ordbilder vi använde. Till slut bestämde vi att låta materialet ligga framme och tillgängligt för alla barn. Det här har resulterat i att flera av de små barnen börjar bli intresserade av bokstäver, ljuda och skriva sitt namn.

– Vårt projekt har gjort att vi fått syn på hur viktigt det är att ha uppsatta mål för undervisningen så idag har vi tre undervisningstillfällen i veckan för alla barn på enheten där ett lärandeobjekt står i fokus.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Idag är undervisning en stående punkt, varje vecka har vi också schemalagd tid för planering och utvärdering. Projektet har väckt uppmärksamhet inom kommunen och under våren kommer förskole- och grundskolenämnden på besök för att få veta mer om Undif och vårt projekt. Då förskolan är första steget i barnens utbildningstrappa hoppas vi även kunna sprida våra erfarenheter genom den här artikeln.

Erika Frangini är leg. förskollärare och leg. lärare åk 1–3.

Christina Holmberg är leg. förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-26 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer