Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Leda & Lära nummer 4/2019: Med rätt att undervisas. En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan.

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Christina Holmberg och Erika Frangini är förskollärare i Österåkers kommun.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår enhet inom förskolan i Österåker har haft förmånen att få att delta i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom erbjöds vi att skriva en utvecklingsartikel om vårt projekt. Att skriva en artikel blev ett sätt att än mer tydliggöra vad vi arbetat med. På vår enhet har vi ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia pedagogiska filosofi där utbildning och undervisning går hand i hand och med detta projekt fick vi möjligheten att utveckla vår undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med projektet var att undersöka om målstyrd undervisning av den språkliga och fonologiska medvetenheten redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning. Dels ville vi se om barnen upplever målstyrd undervisning som rolig, om det går att behålla förskolans väl förankrade tanke kring lustfyllt lärande, dels om målstyrd undervisning om språklig och fonologisk medvetenhet gör någon skillnad på barnens språkliga utveckling.

– I projektet ingår 16 barn mellan 5-6 år som går sitt sista förskoleår från två olika förskolor. De fick under 20 veckor lång period strukturerad undervisning i språklig och fonologisk medvetenhet flera gånger i veckan. Som läromedel använde vi ”ABC-klubben”, bland annat ordbilder, bildkort samt en arbetsbok. För att undervisningen inte skulle bli för ”skolifierad” arbetade vi även med material som exempelvis lera, sand, kaplastavar och papper.

– Dokumentationen består av videofilmer från både undervisningstillfällena och barnens lek, intervjuer med barnen samt deras arbetsböcker.

– I artikeln ingår också en enkät till verksamma inom förskola och skola om begreppet undervisning i förskolan: Vad de anser om undervisning i förskolan, vad begreppet undervisning har för betydelse för dem och huruvida de anser att undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning.

”Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola.”

Vilka resultat har ni sett?

– Efter sju veckor hade tio av 16 barn knäckt läskoden. Att de skulle lära sig läsa var givetvis inget mål men ett väldigt tydligt resultat på att barnens språkliga och fonologiska medvetande hade ökat.

– De barn som från början hade svårt med uttal hade inledningvis ingen större egen drivkraft i att utforska bokstäver och ord. Men allteftersom väcktes deras intresse, framför allt när de fick arbeta med konkreta material som lera eller papper. Resultaten visar att de här barnen blev mer medvetna om skillnaden på bokstavsljuden och förbättrade sitt uttal.

– Tydligt är också hur barnens nya kunskaper kommer till uttryck vid senare tillfällen. När vi är ute och går frågar de ofta om betydelsen av vägskyltar, nummerskyltar på hus och liknande. Ett exempel visar hur några av barnen gemensamt tittar på omslaget av en bok och konstaterar att det måste vara något fel på titeln som avslutas med ett utropstecken, ”det är ju ett upp och nedvänt i,” säger barnen. Men framför allt – våra resultat visar tydligt att barnen tyckte att undervisningen var rolig.

– Enkäten skickades först ut till förskolor och skolor i vår egen kommun. Vi fick väldigt få svar. Då prövade vi att sprida enkäten via sociala medier och då fick vi totalt drygt 750 svar, varav majoriteten anser att undervisning hör hemma i förskolan. Samtidigt uttrycks ett motstånd mot begreppet undervisning, enkätsvaren vittnar om en önskan att  omformulera begreppet till lärande, utforskande, upptäckande och vägledande. Man anser att vi använt oss av förmedlingspedagogik istället för ett lustfyllt lärande och utforskande som bygger på barnens intressen som är ett traditionellt lärande i förskola. De flesta enkätsvar pekar på att förskolan ska fånga de ämnen som uppstår spontant i barnens lek. Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola. Få reflekterar kring möjligheten att förskolan kan bedriva målstyrd undervisning som också är lustfylld och ger utrymme för lek. Vi menar att begreppet undervisning behöver vidgas.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi märkte ganska snart att även de yngre barnen blev intresserade av undervisningen och gärna ville ta del av de bildkort och ordbilder vi använde. Till slut bestämde vi att låta materialet ligga framme och tillgängligt för alla barn. Det här har resulterat i att flera av de små barnen börjar bli intresserade av bokstäver, ljuda och skriva sitt namn.

– Vårt projekt har gjort att vi fått syn på hur viktigt det är att ha uppsatta mål för undervisningen så idag har vi tre undervisningstillfällen i veckan för alla barn på enheten där ett lärandeobjekt står i fokus.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Idag är undervisning en stående punkt, varje vecka har vi också schemalagd tid för planering och utvärdering. Projektet har väckt uppmärksamhet inom kommunen och under våren kommer förskole- och grundskolenämnden på besök för att få veta mer om Undif och vårt projekt. Då förskolan är första steget i barnens utbildningstrappa hoppas vi även kunna sprida våra erfarenheter genom den här artikeln.

Erika Frangini är leg. förskollärare och leg. lärare åk 1–3.

Christina Holmberg är leg. förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-26 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.