Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Leda & Lära nummer 4/2019: Med rätt att undervisas. En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan.

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Christina Holmberg och Erika Frangini är förskollärare i Österåkers kommun.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår enhet inom förskolan i Österåker har haft förmånen att få att delta i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom erbjöds vi att skriva en utvecklingsartikel om vårt projekt. Att skriva en artikel blev ett sätt att än mer tydliggöra vad vi arbetat med. På vår enhet har vi ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia pedagogiska filosofi där utbildning och undervisning går hand i hand och med detta projekt fick vi möjligheten att utveckla vår undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med projektet var att undersöka om målstyrd undervisning av den språkliga och fonologiska medvetenheten redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning. Dels ville vi se om barnen upplever målstyrd undervisning som rolig, om det går att behålla förskolans väl förankrade tanke kring lustfyllt lärande, dels om målstyrd undervisning om språklig och fonologisk medvetenhet gör någon skillnad på barnens språkliga utveckling.

– I projektet ingår 16 barn mellan 5-6 år som går sitt sista förskoleår från två olika förskolor. De fick under 20 veckor lång period strukturerad undervisning i språklig och fonologisk medvetenhet flera gånger i veckan. Som läromedel använde vi ”ABC-klubben”, bland annat ordbilder, bildkort samt en arbetsbok. För att undervisningen inte skulle bli för ”skolifierad” arbetade vi även med material som exempelvis lera, sand, kaplastavar och papper.

– Dokumentationen består av videofilmer från både undervisningstillfällena och barnens lek, intervjuer med barnen samt deras arbetsböcker.

– I artikeln ingår också en enkät till verksamma inom förskola och skola om begreppet undervisning i förskolan: Vad de anser om undervisning i förskolan, vad begreppet undervisning har för betydelse för dem och huruvida de anser att undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning.

”Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola.”

Vilka resultat har ni sett?

– Efter sju veckor hade tio av 16 barn knäckt läskoden. Att de skulle lära sig läsa var givetvis inget mål men ett väldigt tydligt resultat på att barnens språkliga och fonologiska medvetande hade ökat.

– De barn som från början hade svårt med uttal hade inledningvis ingen större egen drivkraft i att utforska bokstäver och ord. Men allteftersom väcktes deras intresse, framför allt när de fick arbeta med konkreta material som lera eller papper. Resultaten visar att de här barnen blev mer medvetna om skillnaden på bokstavsljuden och förbättrade sitt uttal.

– Tydligt är också hur barnens nya kunskaper kommer till uttryck vid senare tillfällen. När vi är ute och går frågar de ofta om betydelsen av vägskyltar, nummerskyltar på hus och liknande. Ett exempel visar hur några av barnen gemensamt tittar på omslaget av en bok och konstaterar att det måste vara något fel på titeln som avslutas med ett utropstecken, ”det är ju ett upp och nedvänt i,” säger barnen. Men framför allt – våra resultat visar tydligt att barnen tyckte att undervisningen var rolig.

– Enkäten skickades först ut till förskolor och skolor i vår egen kommun. Vi fick väldigt få svar. Då prövade vi att sprida enkäten via sociala medier och då fick vi totalt drygt 750 svar, varav majoriteten anser att undervisning hör hemma i förskolan. Samtidigt uttrycks ett motstånd mot begreppet undervisning, enkätsvaren vittnar om en önskan att  omformulera begreppet till lärande, utforskande, upptäckande och vägledande. Man anser att vi använt oss av förmedlingspedagogik istället för ett lustfyllt lärande och utforskande som bygger på barnens intressen som är ett traditionellt lärande i förskola. De flesta enkätsvar pekar på att förskolan ska fånga de ämnen som uppstår spontant i barnens lek. Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola. Få reflekterar kring möjligheten att förskolan kan bedriva målstyrd undervisning som också är lustfylld och ger utrymme för lek. Vi menar att begreppet undervisning behöver vidgas.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi märkte ganska snart att även de yngre barnen blev intresserade av undervisningen och gärna ville ta del av de bildkort och ordbilder vi använde. Till slut bestämde vi att låta materialet ligga framme och tillgängligt för alla barn. Det här har resulterat i att flera av de små barnen börjar bli intresserade av bokstäver, ljuda och skriva sitt namn.

– Vårt projekt har gjort att vi fått syn på hur viktigt det är att ha uppsatta mål för undervisningen så idag har vi tre undervisningstillfällen i veckan för alla barn på enheten där ett lärandeobjekt står i fokus.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Idag är undervisning en stående punkt, varje vecka har vi också schemalagd tid för planering och utvärdering. Projektet har väckt uppmärksamhet inom kommunen och under våren kommer förskole- och grundskolenämnden på besök för att få veta mer om Undif och vårt projekt. Då förskolan är första steget i barnens utbildningstrappa hoppas vi även kunna sprida våra erfarenheter genom den här artikeln.

Erika Frangini är leg. förskollärare och leg. lärare åk 1–3.

Christina Holmberg är leg. förskollärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-26 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser