Leken i fokus på fritids

Artikel nr 5 2012: Leken som grogrund för lärande – Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde

Per Wetterblad med barnen Filippa Liljeberg (t.v.) och Klara Utterberg (t.h.)

Ett fortbildningsarbete på Igelboda fritidshem ökade kunskapen om barns lekutveckling och ledde till en förbättrad rast- och lekverksamhet. Per Wetterblad berättar om projektet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Min skolledare uppmanade mig att ansöka om kvalitetsutmärkelsen som innebär att skriva en uppsats. Att skriva den var både roligt och utmanande. Artikeln är ett resultat av en gemensam vilja att lyfta verksamheten. Vi var två om att leda projektet. Jag skrev fortlöpande anteckningar genom hela utvecklingsarbetet så jag fick mycket träning på att dokumentera och beskriva vårt lärande. Det kändes verkligen uppmuntrande och utmanande att få chansen att publicera våra erfarenheter via Skolporten.

Vad handlar artikeln om?

– Lekens betydelse för lärandet. Under arbetets gång har vi satt på oss lekglasögonen. Vi har reflekterat över leken och lekens betydelse med utgångspunkt i teori och praktik. Under mitt skrivande har jag fördjupat mig ytterligare kring leken och läst facklitteratur och forskningsartiklar som gett ytterligare dimension till vårt utvecklingsarbete. Birgitta Knutsdotter Olofssons ”I lekens värld” var vår gemensamma huvudbok som vi följde och reflekterade kring. Tidningen Fritidspedagogen bidrog också med många tankeväckande reportage. Artikeln är också ett sätt att beskriva hur man kan genomföra en fortbildning där många goda krafter inom skolan samverkar.

Vad har du sett för resultat?

– Resultatet blev utvecklade mål och verksamhetsplaner, bättre lekmiljöer och större kunskap om hur personalen kan stödja barnen i sin lekutveckling och en ny och förbättrad rast- och lekverksamhet. Dessutom har vi förstärkt vår yrkesroll och jobbet har blivit både roligare och intressantare. Barnens lek har kommit i fokus och vi ser att leken är en stor och viktig del av vårt yrkeskunnande.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått upp ögonen för lekens stora betydelse för barns sociala utveckling. Jag känner mig mer professionell och kan på ett mycket bättre sätt beskriva och analysera det lärande som finns i leken och på fritids i övrigt. Projektet har också stärkt min egen tro på fritids kompletterande roll i skolans väldigt målstyrda värld. Jag tror att ett bra fritidshem kan betyda oerhört mycket i ett barns liv. Jag har också blivit mycket mer närvarande och observant i arbetet med barnen. Jag har mer fokus på hur de leker, organiserar sig, tolkar regler, förhandlar, inkluderar och exkluderar.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Resultatet av vårt utvecklingsarbete har redovisats vid flera tillfällen och kommit hela skolan till del. Nu har jag bytt arbetsplats, men våra erfarenheter från Igelboda skola får jag stor användning för på min nya arbetsplats. Jag ingår i två arbetsgrupper, dels i en som arbetar för en utvecklad rast- och uteverksamhet, dels i en grupp som arbetar med mål och metod för ett utvecklat arbete kring den nya läroplanen Lgr11.

– Jag hoppas nu att riktigt många ska läsa min artikel och bli inspirerad av vårt fina utvecklingsarbete. Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet.

Gunilla Nordin

 

Per Wetterblad är fritidspedagog och arbetar i Nacka kommun
E-post: per.wetterblad@nacka.se

Sidan publicerades 2012-08-16 09:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-23 16:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.