Leken i fokus på fritids

Artikel nr 5 2012: Leken som grogrund för lärande – Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde

Per Wetterblad med barnen Filippa Liljeberg (t.v.) och Klara Utterberg (t.h.)

Ett fortbildningsarbete på Igelboda fritidshem ökade kunskapen om barns lekutveckling och ledde till en förbättrad rast- och lekverksamhet. Per Wetterblad berättar om projektet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Min skolledare uppmanade mig att ansöka om kvalitetsutmärkelsen som innebär att skriva en uppsats. Att skriva den var både roligt och utmanande. Artikeln är ett resultat av en gemensam vilja att lyfta verksamheten. Vi var två om att leda projektet. Jag skrev fortlöpande anteckningar genom hela utvecklingsarbetet så jag fick mycket träning på att dokumentera och beskriva vårt lärande. Det kändes verkligen uppmuntrande och utmanande att få chansen att publicera våra erfarenheter via Skolporten.

Vad handlar artikeln om?

– Lekens betydelse för lärandet. Under arbetets gång har vi satt på oss lekglasögonen. Vi har reflekterat över leken och lekens betydelse med utgångspunkt i teori och praktik. Under mitt skrivande har jag fördjupat mig ytterligare kring leken och läst facklitteratur och forskningsartiklar som gett ytterligare dimension till vårt utvecklingsarbete. Birgitta Knutsdotter Olofssons ”I lekens värld” var vår gemensamma huvudbok som vi följde och reflekterade kring. Tidningen Fritidspedagogen bidrog också med många tankeväckande reportage. Artikeln är också ett sätt att beskriva hur man kan genomföra en fortbildning där många goda krafter inom skolan samverkar.

Vad har du sett för resultat?

– Resultatet blev utvecklade mål och verksamhetsplaner, bättre lekmiljöer och större kunskap om hur personalen kan stödja barnen i sin lekutveckling och en ny och förbättrad rast- och lekverksamhet. Dessutom har vi förstärkt vår yrkesroll och jobbet har blivit både roligare och intressantare. Barnens lek har kommit i fokus och vi ser att leken är en stor och viktig del av vårt yrkeskunnande.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått upp ögonen för lekens stora betydelse för barns sociala utveckling. Jag känner mig mer professionell och kan på ett mycket bättre sätt beskriva och analysera det lärande som finns i leken och på fritids i övrigt. Projektet har också stärkt min egen tro på fritids kompletterande roll i skolans väldigt målstyrda värld. Jag tror att ett bra fritidshem kan betyda oerhört mycket i ett barns liv. Jag har också blivit mycket mer närvarande och observant i arbetet med barnen. Jag har mer fokus på hur de leker, organiserar sig, tolkar regler, förhandlar, inkluderar och exkluderar.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Resultatet av vårt utvecklingsarbete har redovisats vid flera tillfällen och kommit hela skolan till del. Nu har jag bytt arbetsplats, men våra erfarenheter från Igelboda skola får jag stor användning för på min nya arbetsplats. Jag ingår i två arbetsgrupper, dels i en som arbetar för en utvecklad rast- och uteverksamhet, dels i en grupp som arbetar med mål och metod för ett utvecklat arbete kring den nya läroplanen Lgr11.

– Jag hoppas nu att riktigt många ska läsa min artikel och bli inspirerad av vårt fina utvecklingsarbete. Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet.

Gunilla Nordin

 

Per Wetterblad är fritidspedagog och arbetar i Nacka kommun
E-post: per.wetterblad@nacka.se

Sidan publicerades 2012-08-16 09:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-23 16:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.