Leken i fokus på fritids

Artikel nr 5 2012: Leken som grogrund för lärande – Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde

Per Wetterblad med barnen Filippa Liljeberg (t.v.) och Klara Utterberg (t.h.)

Ett fortbildningsarbete på Igelboda fritidshem ökade kunskapen om barns lekutveckling och ledde till en förbättrad rast- och lekverksamhet. Per Wetterblad berättar om projektet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Min skolledare uppmanade mig att ansöka om kvalitetsutmärkelsen som innebär att skriva en uppsats. Att skriva den var både roligt och utmanande. Artikeln är ett resultat av en gemensam vilja att lyfta verksamheten. Vi var två om att leda projektet. Jag skrev fortlöpande anteckningar genom hela utvecklingsarbetet så jag fick mycket träning på att dokumentera och beskriva vårt lärande. Det kändes verkligen uppmuntrande och utmanande att få chansen att publicera våra erfarenheter via Skolporten.

Vad handlar artikeln om?

– Lekens betydelse för lärandet. Under arbetets gång har vi satt på oss lekglasögonen. Vi har reflekterat över leken och lekens betydelse med utgångspunkt i teori och praktik. Under mitt skrivande har jag fördjupat mig ytterligare kring leken och läst facklitteratur och forskningsartiklar som gett ytterligare dimension till vårt utvecklingsarbete. Birgitta Knutsdotter Olofssons ”I lekens värld” var vår gemensamma huvudbok som vi följde och reflekterade kring. Tidningen Fritidspedagogen bidrog också med många tankeväckande reportage. Artikeln är också ett sätt att beskriva hur man kan genomföra en fortbildning där många goda krafter inom skolan samverkar.

Vad har du sett för resultat?

– Resultatet blev utvecklade mål och verksamhetsplaner, bättre lekmiljöer och större kunskap om hur personalen kan stödja barnen i sin lekutveckling och en ny och förbättrad rast- och lekverksamhet. Dessutom har vi förstärkt vår yrkesroll och jobbet har blivit både roligare och intressantare. Barnens lek har kommit i fokus och vi ser att leken är en stor och viktig del av vårt yrkeskunnande.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått upp ögonen för lekens stora betydelse för barns sociala utveckling. Jag känner mig mer professionell och kan på ett mycket bättre sätt beskriva och analysera det lärande som finns i leken och på fritids i övrigt. Projektet har också stärkt min egen tro på fritids kompletterande roll i skolans väldigt målstyrda värld. Jag tror att ett bra fritidshem kan betyda oerhört mycket i ett barns liv. Jag har också blivit mycket mer närvarande och observant i arbetet med barnen. Jag har mer fokus på hur de leker, organiserar sig, tolkar regler, förhandlar, inkluderar och exkluderar.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Resultatet av vårt utvecklingsarbete har redovisats vid flera tillfällen och kommit hela skolan till del. Nu har jag bytt arbetsplats, men våra erfarenheter från Igelboda skola får jag stor användning för på min nya arbetsplats. Jag ingår i två arbetsgrupper, dels i en som arbetar för en utvecklad rast- och uteverksamhet, dels i en grupp som arbetar med mål och metod för ett utvecklat arbete kring den nya läroplanen Lgr11.

– Jag hoppas nu att riktigt många ska läsa min artikel och bli inspirerad av vårt fina utvecklingsarbete. Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet.

Gunilla Nordin

 

Per Wetterblad är fritidspedagog och arbetar i Nacka kommun
E-post: per.wetterblad@nacka.se

Sidan publicerades 2012-08-16 09:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-23 16:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.