Leken i fokus på fritids

Artikel nr 5 2012: Leken som grogrund för lärande – Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde

Per Wetterblad med barnen Filippa Liljeberg (t.v.) och Klara Utterberg (t.h.)

Ett fortbildningsarbete på Igelboda fritidshem ökade kunskapen om barns lekutveckling och ledde till en förbättrad rast- och lekverksamhet. Per Wetterblad berättar om projektet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Min skolledare uppmanade mig att ansöka om kvalitetsutmärkelsen som innebär att skriva en uppsats. Att skriva den var både roligt och utmanande. Artikeln är ett resultat av en gemensam vilja att lyfta verksamheten. Vi var två om att leda projektet. Jag skrev fortlöpande anteckningar genom hela utvecklingsarbetet så jag fick mycket träning på att dokumentera och beskriva vårt lärande. Det kändes verkligen uppmuntrande och utmanande att få chansen att publicera våra erfarenheter via Skolporten.

Vad handlar artikeln om?

– Lekens betydelse för lärandet. Under arbetets gång har vi satt på oss lekglasögonen. Vi har reflekterat över leken och lekens betydelse med utgångspunkt i teori och praktik. Under mitt skrivande har jag fördjupat mig ytterligare kring leken och läst facklitteratur och forskningsartiklar som gett ytterligare dimension till vårt utvecklingsarbete. Birgitta Knutsdotter Olofssons ”I lekens värld” var vår gemensamma huvudbok som vi följde och reflekterade kring. Tidningen Fritidspedagogen bidrog också med många tankeväckande reportage. Artikeln är också ett sätt att beskriva hur man kan genomföra en fortbildning där många goda krafter inom skolan samverkar.

Vad har du sett för resultat?

– Resultatet blev utvecklade mål och verksamhetsplaner, bättre lekmiljöer och större kunskap om hur personalen kan stödja barnen i sin lekutveckling och en ny och förbättrad rast- och lekverksamhet. Dessutom har vi förstärkt vår yrkesroll och jobbet har blivit både roligare och intressantare. Barnens lek har kommit i fokus och vi ser att leken är en stor och viktig del av vårt yrkeskunnande.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått upp ögonen för lekens stora betydelse för barns sociala utveckling. Jag känner mig mer professionell och kan på ett mycket bättre sätt beskriva och analysera det lärande som finns i leken och på fritids i övrigt. Projektet har också stärkt min egen tro på fritids kompletterande roll i skolans väldigt målstyrda värld. Jag tror att ett bra fritidshem kan betyda oerhört mycket i ett barns liv. Jag har också blivit mycket mer närvarande och observant i arbetet med barnen. Jag har mer fokus på hur de leker, organiserar sig, tolkar regler, förhandlar, inkluderar och exkluderar.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Resultatet av vårt utvecklingsarbete har redovisats vid flera tillfällen och kommit hela skolan till del. Nu har jag bytt arbetsplats, men våra erfarenheter från Igelboda skola får jag stor användning för på min nya arbetsplats. Jag ingår i två arbetsgrupper, dels i en som arbetar för en utvecklad rast- och uteverksamhet, dels i en grupp som arbetar med mål och metod för ett utvecklat arbete kring den nya läroplanen Lgr11.

– Jag hoppas nu att riktigt många ska läsa min artikel och bli inspirerad av vårt fina utvecklingsarbete. Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet.

Gunilla Nordin

 

Per Wetterblad är fritidspedagog och arbetar i Nacka kommun
E-post: per.wetterblad@nacka.se

Sidan publicerades 2012-08-16 09:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-23 16:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser