Leken i fokus på fritids

Artikel nr 5 2012: Leken som grogrund för lärande – Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde

Per Wetterblad med barnen Filippa Liljeberg (t.v.) och Klara Utterberg (t.h.)

Ett fortbildningsarbete på Igelboda fritidshem ökade kunskapen om barns lekutveckling och ledde till en förbättrad rast- och lekverksamhet. Per Wetterblad berättar om projektet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Min skolledare uppmanade mig att ansöka om kvalitetsutmärkelsen som innebär att skriva en uppsats. Att skriva den var både roligt och utmanande. Artikeln är ett resultat av en gemensam vilja att lyfta verksamheten. Vi var två om att leda projektet. Jag skrev fortlöpande anteckningar genom hela utvecklingsarbetet så jag fick mycket träning på att dokumentera och beskriva vårt lärande. Det kändes verkligen uppmuntrande och utmanande att få chansen att publicera våra erfarenheter via Skolporten.

Vad handlar artikeln om?

– Lekens betydelse för lärandet. Under arbetets gång har vi satt på oss lekglasögonen. Vi har reflekterat över leken och lekens betydelse med utgångspunkt i teori och praktik. Under mitt skrivande har jag fördjupat mig ytterligare kring leken och läst facklitteratur och forskningsartiklar som gett ytterligare dimension till vårt utvecklingsarbete. Birgitta Knutsdotter Olofssons ”I lekens värld” var vår gemensamma huvudbok som vi följde och reflekterade kring. Tidningen Fritidspedagogen bidrog också med många tankeväckande reportage. Artikeln är också ett sätt att beskriva hur man kan genomföra en fortbildning där många goda krafter inom skolan samverkar.

Vad har du sett för resultat?

– Resultatet blev utvecklade mål och verksamhetsplaner, bättre lekmiljöer och större kunskap om hur personalen kan stödja barnen i sin lekutveckling och en ny och förbättrad rast- och lekverksamhet. Dessutom har vi förstärkt vår yrkesroll och jobbet har blivit både roligare och intressantare. Barnens lek har kommit i fokus och vi ser att leken är en stor och viktig del av vårt yrkeskunnande.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått upp ögonen för lekens stora betydelse för barns sociala utveckling. Jag känner mig mer professionell och kan på ett mycket bättre sätt beskriva och analysera det lärande som finns i leken och på fritids i övrigt. Projektet har också stärkt min egen tro på fritids kompletterande roll i skolans väldigt målstyrda värld. Jag tror att ett bra fritidshem kan betyda oerhört mycket i ett barns liv. Jag har också blivit mycket mer närvarande och observant i arbetet med barnen. Jag har mer fokus på hur de leker, organiserar sig, tolkar regler, förhandlar, inkluderar och exkluderar.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Resultatet av vårt utvecklingsarbete har redovisats vid flera tillfällen och kommit hela skolan till del. Nu har jag bytt arbetsplats, men våra erfarenheter från Igelboda skola får jag stor användning för på min nya arbetsplats. Jag ingår i två arbetsgrupper, dels i en som arbetar för en utvecklad rast- och uteverksamhet, dels i en grupp som arbetar med mål och metod för ett utvecklat arbete kring den nya läroplanen Lgr11.

– Jag hoppas nu att riktigt många ska läsa min artikel och bli inspirerad av vårt fina utvecklingsarbete. Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet.

Gunilla Nordin

 

Per Wetterblad är fritidspedagog och arbetar i Nacka kommun
E-post: per.wetterblad@nacka.se

Sidan publicerades 2012-08-16 09:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-23 16:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer