Lika värde för alla med blandade skolformer

Leda och lära nummer 2/2020 – Två skolformer – en verksamhet. Ett inkluderande samarbete mellan grundskola och grundsärskola f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå

Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund.

Empati, acceptans och allas lika värde är självklarheter på Lejonströmsskolan i Skellefteå. Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund har skrivit en utvecklingsartikel om ett nära samarbete mellan grundskola och grundsärskola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår lärmiljö i flera år och känner att vi har samlat på oss både goda exempel och kunskap. Genom att skriva en artikel hoppas vi kunna inspirera och sprida våra erfarenheter till fler i skolvärlden, såväl pedagoger som skolledare på olika nivåer.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur Lejonströmsskolan i Skellefteå arbetar med inkluderande lärmiljöer. Skolan är byggd och organiserad för nära samverkan mellan grundskola och grundsärskola. Klassrummen ligger blandade i skolhuset och eleverna från de båda skolformerna delar kapprum, raster och skolmåltider samt undervisning i bland annat ämnena idrott och hälsa, slöjd och musik. Enskilda elever från grundsärskolan deltar i grundskolans undervisning i vissa teoretiska ämnen. Pedagogerna från båda skolformer delar arbets- och personalrum.

– Vi har undersökt hur det här samarbetet ser ut på klassrumsnivå samt vilka vinster och utmaningar det innebär för eleverna i respektive skolform. Artikeln bygger på intervjuer med fyra pedagoger, två från varje skolform i årskurserna f-3.

”Samarbetet skapar trygghet men också större möjligheter till variation i arbetssätt”

Vilka resultat har ni sett?

– Samtliga pedagoger betonar att det sociala klimatet bland eleverna kännetecknas av värderingar om allas lika värde. De nära kontakterna mellan elevgrupperna innebär att grundskoleeleverna utvecklar acceptans kring olikheter men också sina empatiska förmågor. En av pedagogerna är övertygad om att hennes elever har fått en ökad förståelse för andra och att de har växt som medmänniskor. För grundsärskolans elever utgör grundeleverna goda förebilder, såväl språkligt som kunskapsmässigt.

– Samarbetet mellan skolformerna innebär fler vuxna per elev, vilket skapar trygghet och närmare kontakt mellan pedagoger och elever men också möjligheter till variation i arbetssätt då pedagogerna har tillgång till varandras kompetenser. Lärarna från grundskolan har i regel större fokus på ämneskunskaper medan grundsärskolans pedagoger har en specialpedagogisk kompetens. Tillsammans skapar detta en bred kompetens.

 – Så länge undervisning och verksamhet anpassas efter eleverna ser de intervjuade inga nackdelar för eleverna. En farhåga som nämns är att kunskapsutmaningar för elever i grundskolan riskerar att ”anpassas bort”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Arbetet ingår som en del av Ifous-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som Skellefteå kommun deltagit i under tre år. Programmet har varit väl förankrat från högsta ledning och genomsyrat hela skolans arbete. Det har varit otroligt berikande att få fördjupa sig på ett område under en längre tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Just nu hänger frågan lite i luften då vi står inför ännu en omorganisation av skolan. Vår utmaning blir att hitta former för ett samarbete som passar in i den nya organisationen. Andra kommuner har hört av sig och visat intresse för vårt arbete och förhoppningen är att sprida våra erfarenheter vidare.

Marie Ellström-Westerlund är specialpedagog och förstelärare årskurs 1–6 på Lejonströmsskolans grundsärskola i Skellefteå kommun.
Ida Wiik är grundskollärare och förstelärare i årskurs f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå
kommun
.

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2020-06-10 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-02 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser