Lika värde för alla med blandade skolformer

Leda och lära nummer 2/2020 – Två skolformer – en verksamhet. Ett inkluderande samarbete mellan grundskola och grundsärskola f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå

Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund.

Empati, acceptans och allas lika värde är självklarheter på Lejonströmsskolan i Skellefteå. Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund har skrivit en utvecklingsartikel om ett nära samarbete mellan grundskola och grundsärskola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår lärmiljö i flera år och känner att vi har samlat på oss både goda exempel och kunskap. Genom att skriva en artikel hoppas vi kunna inspirera och sprida våra erfarenheter till fler i skolvärlden, såväl pedagoger som skolledare på olika nivåer.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur Lejonströmsskolan i Skellefteå arbetar med inkluderande lärmiljöer. Skolan är byggd och organiserad för nära samverkan mellan grundskola och grundsärskola. Klassrummen ligger blandade i skolhuset och eleverna från de båda skolformerna delar kapprum, raster och skolmåltider samt undervisning i bland annat ämnena idrott och hälsa, slöjd och musik. Enskilda elever från grundsärskolan deltar i grundskolans undervisning i vissa teoretiska ämnen. Pedagogerna från båda skolformer delar arbets- och personalrum.

– Vi har undersökt hur det här samarbetet ser ut på klassrumsnivå samt vilka vinster och utmaningar det innebär för eleverna i respektive skolform. Artikeln bygger på intervjuer med fyra pedagoger, två från varje skolform i årskurserna f-3.

”Samarbetet skapar trygghet men också större möjligheter till variation i arbetssätt”

Vilka resultat har ni sett?

– Samtliga pedagoger betonar att det sociala klimatet bland eleverna kännetecknas av värderingar om allas lika värde. De nära kontakterna mellan elevgrupperna innebär att grundskoleeleverna utvecklar acceptans kring olikheter men också sina empatiska förmågor. En av pedagogerna är övertygad om att hennes elever har fått en ökad förståelse för andra och att de har växt som medmänniskor. För grundsärskolans elever utgör grundeleverna goda förebilder, såväl språkligt som kunskapsmässigt.

– Samarbetet mellan skolformerna innebär fler vuxna per elev, vilket skapar trygghet och närmare kontakt mellan pedagoger och elever men också möjligheter till variation i arbetssätt då pedagogerna har tillgång till varandras kompetenser. Lärarna från grundskolan har i regel större fokus på ämneskunskaper medan grundsärskolans pedagoger har en specialpedagogisk kompetens. Tillsammans skapar detta en bred kompetens.

 – Så länge undervisning och verksamhet anpassas efter eleverna ser de intervjuade inga nackdelar för eleverna. En farhåga som nämns är att kunskapsutmaningar för elever i grundskolan riskerar att ”anpassas bort”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Arbetet ingår som en del av Ifous-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som Skellefteå kommun deltagit i under tre år. Programmet har varit väl förankrat från högsta ledning och genomsyrat hela skolans arbete. Det har varit otroligt berikande att få fördjupa sig på ett område under en längre tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Just nu hänger frågan lite i luften då vi står inför ännu en omorganisation av skolan. Vår utmaning blir att hitta former för ett samarbete som passar in i den nya organisationen. Andra kommuner har hört av sig och visat intresse för vårt arbete och förhoppningen är att sprida våra erfarenheter vidare.

Marie Ellström-Westerlund är specialpedagog och förstelärare årskurs 1–6 på Lejonströmsskolans grundsärskola i Skellefteå kommun.
Ida Wiik är grundskollärare och förstelärare i årskurs f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå
kommun
.

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2020-06-10 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-02 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.