Lika värde för alla med blandade skolformer

Leda och lära nummer 2/2020 – Två skolformer – en verksamhet. Ett inkluderande samarbete mellan grundskola och grundsärskola f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå

Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund.

Empati, acceptans och allas lika värde är självklarheter på Lejonströmsskolan i Skellefteå. Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund har skrivit en utvecklingsartikel om ett nära samarbete mellan grundskola och grundsärskola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår lärmiljö i flera år och känner att vi har samlat på oss både goda exempel och kunskap. Genom att skriva en artikel hoppas vi kunna inspirera och sprida våra erfarenheter till fler i skolvärlden, såväl pedagoger som skolledare på olika nivåer.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur Lejonströmsskolan i Skellefteå arbetar med inkluderande lärmiljöer. Skolan är byggd och organiserad för nära samverkan mellan grundskola och grundsärskola. Klassrummen ligger blandade i skolhuset och eleverna från de båda skolformerna delar kapprum, raster och skolmåltider samt undervisning i bland annat ämnena idrott och hälsa, slöjd och musik. Enskilda elever från grundsärskolan deltar i grundskolans undervisning i vissa teoretiska ämnen. Pedagogerna från båda skolformer delar arbets- och personalrum.

– Vi har undersökt hur det här samarbetet ser ut på klassrumsnivå samt vilka vinster och utmaningar det innebär för eleverna i respektive skolform. Artikeln bygger på intervjuer med fyra pedagoger, två från varje skolform i årskurserna f-3.

”Samarbetet skapar trygghet men också större möjligheter till variation i arbetssätt”

Vilka resultat har ni sett?

– Samtliga pedagoger betonar att det sociala klimatet bland eleverna kännetecknas av värderingar om allas lika värde. De nära kontakterna mellan elevgrupperna innebär att grundskoleeleverna utvecklar acceptans kring olikheter men också sina empatiska förmågor. En av pedagogerna är övertygad om att hennes elever har fått en ökad förståelse för andra och att de har växt som medmänniskor. För grundsärskolans elever utgör grundeleverna goda förebilder, såväl språkligt som kunskapsmässigt.

– Samarbetet mellan skolformerna innebär fler vuxna per elev, vilket skapar trygghet och närmare kontakt mellan pedagoger och elever men också möjligheter till variation i arbetssätt då pedagogerna har tillgång till varandras kompetenser. Lärarna från grundskolan har i regel större fokus på ämneskunskaper medan grundsärskolans pedagoger har en specialpedagogisk kompetens. Tillsammans skapar detta en bred kompetens.

 – Så länge undervisning och verksamhet anpassas efter eleverna ser de intervjuade inga nackdelar för eleverna. En farhåga som nämns är att kunskapsutmaningar för elever i grundskolan riskerar att ”anpassas bort”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Arbetet ingår som en del av Ifous-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som Skellefteå kommun deltagit i under tre år. Programmet har varit väl förankrat från högsta ledning och genomsyrat hela skolans arbete. Det har varit otroligt berikande att få fördjupa sig på ett område under en längre tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Just nu hänger frågan lite i luften då vi står inför ännu en omorganisation av skolan. Vår utmaning blir att hitta former för ett samarbete som passar in i den nya organisationen. Andra kommuner har hört av sig och visat intresse för vårt arbete och förhoppningen är att sprida våra erfarenheter vidare.

Marie Ellström-Westerlund är specialpedagog och förstelärare årskurs 1–6 på Lejonströmsskolans grundsärskola i Skellefteå kommun.
Ida Wiik är grundskollärare och förstelärare i årskurs f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå
kommun
.

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2020-06-10 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-02 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.

Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas.  

”Värdefullt att granska den egna praktiken”

– Utmanande men absolut värt jobbet. Att skriva en utvecklingsartikel gav mig en större förtrolighet med uppdraget som förskollärare. Det säger Erika Frangini, vars utvecklingsartikel blev en språngbräda till en ny karriär.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Matematiklyftet har inte nått de höjder regeringen hoppades på. I en ny rapport ser en grupp forskare vid Mälardalens högskola ingen skillnad på kunskaperna hos elever vars lärare har deltagit i fortbildningssatsningen och de som inte deltagit.