Lika värde för alla med blandade skolformer

Leda och lära nummer 2/2020 – Två skolformer – en verksamhet. Ett inkluderande samarbete mellan grundskola och grundsärskola f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå

Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund.

Empati, acceptans och allas lika värde är självklarheter på Lejonströmsskolan i Skellefteå. Ida Wiik och Marie Ellström-Westerlund har skrivit en utvecklingsartikel om ett nära samarbete mellan grundskola och grundsärskola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår lärmiljö i flera år och känner att vi har samlat på oss både goda exempel och kunskap. Genom att skriva en artikel hoppas vi kunna inspirera och sprida våra erfarenheter till fler i skolvärlden, såväl pedagoger som skolledare på olika nivåer.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur Lejonströmsskolan i Skellefteå arbetar med inkluderande lärmiljöer. Skolan är byggd och organiserad för nära samverkan mellan grundskola och grundsärskola. Klassrummen ligger blandade i skolhuset och eleverna från de båda skolformerna delar kapprum, raster och skolmåltider samt undervisning i bland annat ämnena idrott och hälsa, slöjd och musik. Enskilda elever från grundsärskolan deltar i grundskolans undervisning i vissa teoretiska ämnen. Pedagogerna från båda skolformer delar arbets- och personalrum.

– Vi har undersökt hur det här samarbetet ser ut på klassrumsnivå samt vilka vinster och utmaningar det innebär för eleverna i respektive skolform. Artikeln bygger på intervjuer med fyra pedagoger, två från varje skolform i årskurserna f-3.

”Samarbetet skapar trygghet men också större möjligheter till variation i arbetssätt”

Vilka resultat har ni sett?

– Samtliga pedagoger betonar att det sociala klimatet bland eleverna kännetecknas av värderingar om allas lika värde. De nära kontakterna mellan elevgrupperna innebär att grundskoleeleverna utvecklar acceptans kring olikheter men också sina empatiska förmågor. En av pedagogerna är övertygad om att hennes elever har fått en ökad förståelse för andra och att de har växt som medmänniskor. För grundsärskolans elever utgör grundeleverna goda förebilder, såväl språkligt som kunskapsmässigt.

– Samarbetet mellan skolformerna innebär fler vuxna per elev, vilket skapar trygghet och närmare kontakt mellan pedagoger och elever men också möjligheter till variation i arbetssätt då pedagogerna har tillgång till varandras kompetenser. Lärarna från grundskolan har i regel större fokus på ämneskunskaper medan grundsärskolans pedagoger har en specialpedagogisk kompetens. Tillsammans skapar detta en bred kompetens.

 – Så länge undervisning och verksamhet anpassas efter eleverna ser de intervjuade inga nackdelar för eleverna. En farhåga som nämns är att kunskapsutmaningar för elever i grundskolan riskerar att ”anpassas bort”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Arbetet ingår som en del av Ifous-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som Skellefteå kommun deltagit i under tre år. Programmet har varit väl förankrat från högsta ledning och genomsyrat hela skolans arbete. Det har varit otroligt berikande att få fördjupa sig på ett område under en längre tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Just nu hänger frågan lite i luften då vi står inför ännu en omorganisation av skolan. Vår utmaning blir att hitta former för ett samarbete som passar in i den nya organisationen. Andra kommuner har hört av sig och visat intresse för vårt arbete och förhoppningen är att sprida våra erfarenheter vidare.

Marie Ellström-Westerlund är specialpedagog och förstelärare årskurs 1–6 på Lejonströmsskolans grundsärskola i Skellefteå kommun.
Ida Wiik är grundskollärare och förstelärare i årskurs f-3 på Lejonströmsskolan i Skellefteå
kommun
.

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2020-06-10 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-02 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

After Covid, will digital learning be the new normal?

Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.