Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Artikel nr 12 2016: Elevers reflektioner över lärprocesser i ämnet slöjd: En studie om hur elever reflekterar över sitt lärande

eva o eva 2

Eva Österberg Ramå och Eva Pennegård (i fonden) arbetar båda på Strövelstorps skola i Ängelholm.

Med loggbok och reflekterande samtal fick eleverna syn på sitt eget lärande i ämnet slöjd. Specialpedagog Eva Pennegård och slöjdlärare Eva Österberg Ramå på Strövelstorps skola i Ängelholm lyfter i sin utvecklingsartikel slöjdämnets potential för utveckling av lärprocesser.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samverkan med Halmstad högskola erbjuds alla lärare på vår skola att ta en magisterexamen i aktionslärande. Vår artikel ingick i ett sådant arbete och utvecklingsartikeln är ett sätt att ytterligare sprida våra resultat.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Hur vi genomförde en aktion inom ämnet slöjd i syfte att vidga elevernas tänkande kring ämnet och sitt lärande men också att öka slöjdämnets status. Vi ville visa att slöjd lämpar sig lika väl som alla andra ämnen för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga. Slöjdämnet förknippas oftast med ett görande där något ska blir klart så fort som möjligt och helst också fint. Sällan till en process kopplat till lärande.

– Arbetet genomfördes i flera klasser men utvecklingsartikeln fokuserar på en klass, årskurs 6 i ämnet textilslöjd. Projektet gick ut på att alla elever fick en loggbok med förtryckta frågor som stöd för reflektioner över sitt lärande. Därutöver fördes regelbundna gruppsamtal om vad de skrivit i böckerna och hur de tänkte kring sitt arbete. Dessa samtal videofilmades. Frågor som diskuterades var exempelvis vad de lärt sig, om de var nöjda, i så fall varför eller varför inte.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna verkligen hade nytta av loggböckerna och samtalen. De satte ord på vad de gör och hur de resonerade kring sitt arbete och kunde också jämföra sitt lärande över tid. Eleverna såg efter hand att lärandet i slöjd i mångt är detsamma som lärandet i övriga ämnen.

– Vi tror att elevernas metakognitiva förmåga utvecklats genom att de tvingades formulera vad de tänker och gör. Den enklaste formen av detta är när eleverna refererar till tekniska begrepp som används i ämnet. Men eleverna formulerade även hela arbetsprocessen, från idé, hur de först tänkt, men sedan kanske tvingats tänka om för att det inte blev så bra och så vidare. Detta innebar också att elevernas planeringsförmåga utvecklades.

– Med det nya arbetssättet fick eleverna syn på just processen, de såg hur de själva utvecklades över tid och vad de behövde göra för att komma vidare.

Hur har projektet påverkat ert arbetssätt?

– Slöjdlärare Eva Österberg Ramå har fortsatt att arbeta med loggbok från årskurs 3-9 men har utvecklat och ändrat frågorna i boken. Som specialpedagog har jag insett att slöjden erbjuder oändliga möjligheter. Slöjd är kreativt, prestigelöst och konkret.  Kort sagt, ett jättebra ämne för att arbeta med utveckling av lärandet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Tillsammans har vi berättat om projektet på flera skolkonferenser och i de forskningscirklar vi har på skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-08-16 07:30 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 11:00 av


Relaterat

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.