Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Artikel nr 12 2016: Elevers reflektioner över lärprocesser i ämnet slöjd: En studie om hur elever reflekterar över sitt lärande

eva o eva 2

Eva Österberg Ramå och Eva Pennegård (i fonden) arbetar båda på Strövelstorps skola i Ängelholm.

Med loggbok och reflekterande samtal fick eleverna syn på sitt eget lärande i ämnet slöjd. Specialpedagog Eva Pennegård och slöjdlärare Eva Österberg Ramå på Strövelstorps skola i Ängelholm lyfter i sin utvecklingsartikel slöjdämnets potential för utveckling av lärprocesser.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samverkan med Halmstad högskola erbjuds alla lärare på vår skola att ta en magisterexamen i aktionslärande. Vår artikel ingick i ett sådant arbete och utvecklingsartikeln är ett sätt att ytterligare sprida våra resultat.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Hur vi genomförde en aktion inom ämnet slöjd i syfte att vidga elevernas tänkande kring ämnet och sitt lärande men också att öka slöjdämnets status. Vi ville visa att slöjd lämpar sig lika väl som alla andra ämnen för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga. Slöjdämnet förknippas oftast med ett görande där något ska blir klart så fort som möjligt och helst också fint. Sällan till en process kopplat till lärande.

– Arbetet genomfördes i flera klasser men utvecklingsartikeln fokuserar på en klass, årskurs 6 i ämnet textilslöjd. Projektet gick ut på att alla elever fick en loggbok med förtryckta frågor som stöd för reflektioner över sitt lärande. Därutöver fördes regelbundna gruppsamtal om vad de skrivit i böckerna och hur de tänkte kring sitt arbete. Dessa samtal videofilmades. Frågor som diskuterades var exempelvis vad de lärt sig, om de var nöjda, i så fall varför eller varför inte.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna verkligen hade nytta av loggböckerna och samtalen. De satte ord på vad de gör och hur de resonerade kring sitt arbete och kunde också jämföra sitt lärande över tid. Eleverna såg efter hand att lärandet i slöjd i mångt är detsamma som lärandet i övriga ämnen.

– Vi tror att elevernas metakognitiva förmåga utvecklats genom att de tvingades formulera vad de tänker och gör. Den enklaste formen av detta är när eleverna refererar till tekniska begrepp som används i ämnet. Men eleverna formulerade även hela arbetsprocessen, från idé, hur de först tänkt, men sedan kanske tvingats tänka om för att det inte blev så bra och så vidare. Detta innebar också att elevernas planeringsförmåga utvecklades.

– Med det nya arbetssättet fick eleverna syn på just processen, de såg hur de själva utvecklades över tid och vad de behövde göra för att komma vidare.

Hur har projektet påverkat ert arbetssätt?

– Slöjdlärare Eva Österberg Ramå har fortsatt att arbeta med loggbok från årskurs 3-9 men har utvecklat och ändrat frågorna i boken. Som specialpedagog har jag insett att slöjden erbjuder oändliga möjligheter. Slöjd är kreativt, prestigelöst och konkret.  Kort sagt, ett jättebra ämne för att arbeta med utveckling av lärandet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Tillsammans har vi berättat om projektet på flera skolkonferenser och i de forskningscirklar vi har på skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-08-16 07:30 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 11:00 av


Relaterat

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser