Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Artikel nr 12 2016: Elevers reflektioner över lärprocesser i ämnet slöjd: En studie om hur elever reflekterar över sitt lärande

eva o eva 2

Eva Österberg Ramå och Eva Pennegård (i fonden) arbetar båda på Strövelstorps skola i Ängelholm.

Med loggbok och reflekterande samtal fick eleverna syn på sitt eget lärande i ämnet slöjd. Specialpedagog Eva Pennegård och slöjdlärare Eva Österberg Ramå på Strövelstorps skola i Ängelholm lyfter i sin utvecklingsartikel slöjdämnets potential för utveckling av lärprocesser.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samverkan med Halmstad högskola erbjuds alla lärare på vår skola att ta en magisterexamen i aktionslärande. Vår artikel ingick i ett sådant arbete och utvecklingsartikeln är ett sätt att ytterligare sprida våra resultat.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Hur vi genomförde en aktion inom ämnet slöjd i syfte att vidga elevernas tänkande kring ämnet och sitt lärande men också att öka slöjdämnets status. Vi ville visa att slöjd lämpar sig lika väl som alla andra ämnen för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga. Slöjdämnet förknippas oftast med ett görande där något ska blir klart så fort som möjligt och helst också fint. Sällan till en process kopplat till lärande.

– Arbetet genomfördes i flera klasser men utvecklingsartikeln fokuserar på en klass, årskurs 6 i ämnet textilslöjd. Projektet gick ut på att alla elever fick en loggbok med förtryckta frågor som stöd för reflektioner över sitt lärande. Därutöver fördes regelbundna gruppsamtal om vad de skrivit i böckerna och hur de tänkte kring sitt arbete. Dessa samtal videofilmades. Frågor som diskuterades var exempelvis vad de lärt sig, om de var nöjda, i så fall varför eller varför inte.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna verkligen hade nytta av loggböckerna och samtalen. De satte ord på vad de gör och hur de resonerade kring sitt arbete och kunde också jämföra sitt lärande över tid. Eleverna såg efter hand att lärandet i slöjd i mångt är detsamma som lärandet i övriga ämnen.

– Vi tror att elevernas metakognitiva förmåga utvecklats genom att de tvingades formulera vad de tänker och gör. Den enklaste formen av detta är när eleverna refererar till tekniska begrepp som används i ämnet. Men eleverna formulerade även hela arbetsprocessen, från idé, hur de först tänkt, men sedan kanske tvingats tänka om för att det inte blev så bra och så vidare. Detta innebar också att elevernas planeringsförmåga utvecklades.

– Med det nya arbetssättet fick eleverna syn på just processen, de såg hur de själva utvecklades över tid och vad de behövde göra för att komma vidare.

Hur har projektet påverkat ert arbetssätt?

– Slöjdlärare Eva Österberg Ramå har fortsatt att arbeta med loggbok från årskurs 3-9 men har utvecklat och ändrat frågorna i boken. Som specialpedagog har jag insett att slöjden erbjuder oändliga möjligheter. Slöjd är kreativt, prestigelöst och konkret.  Kort sagt, ett jättebra ämne för att arbeta med utveckling av lärandet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Tillsammans har vi berättat om projektet på flera skolkonferenser och i de forskningscirklar vi har på skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-08-16 07:30 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-21 11:00 av Hedda Lovén


Relaterat

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.