Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Artikel nr 12 2016: Elevers reflektioner över lärprocesser i ämnet slöjd: En studie om hur elever reflekterar över sitt lärande

eva o eva 2

Eva Österberg Ramå och Eva Pennegård (i fonden) arbetar båda på Strövelstorps skola i Ängelholm.

Med loggbok och reflekterande samtal fick eleverna syn på sitt eget lärande i ämnet slöjd. Specialpedagog Eva Pennegård och slöjdlärare Eva Österberg Ramå på Strövelstorps skola i Ängelholm lyfter i sin utvecklingsartikel slöjdämnets potential för utveckling av lärprocesser.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samverkan med Halmstad högskola erbjuds alla lärare på vår skola att ta en magisterexamen i aktionslärande. Vår artikel ingick i ett sådant arbete och utvecklingsartikeln är ett sätt att ytterligare sprida våra resultat.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Hur vi genomförde en aktion inom ämnet slöjd i syfte att vidga elevernas tänkande kring ämnet och sitt lärande men också att öka slöjdämnets status. Vi ville visa att slöjd lämpar sig lika väl som alla andra ämnen för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga. Slöjdämnet förknippas oftast med ett görande där något ska blir klart så fort som möjligt och helst också fint. Sällan till en process kopplat till lärande.

– Arbetet genomfördes i flera klasser men utvecklingsartikeln fokuserar på en klass, årskurs 6 i ämnet textilslöjd. Projektet gick ut på att alla elever fick en loggbok med förtryckta frågor som stöd för reflektioner över sitt lärande. Därutöver fördes regelbundna gruppsamtal om vad de skrivit i böckerna och hur de tänkte kring sitt arbete. Dessa samtal videofilmades. Frågor som diskuterades var exempelvis vad de lärt sig, om de var nöjda, i så fall varför eller varför inte.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna verkligen hade nytta av loggböckerna och samtalen. De satte ord på vad de gör och hur de resonerade kring sitt arbete och kunde också jämföra sitt lärande över tid. Eleverna såg efter hand att lärandet i slöjd i mångt är detsamma som lärandet i övriga ämnen.

– Vi tror att elevernas metakognitiva förmåga utvecklats genom att de tvingades formulera vad de tänker och gör. Den enklaste formen av detta är när eleverna refererar till tekniska begrepp som används i ämnet. Men eleverna formulerade även hela arbetsprocessen, från idé, hur de först tänkt, men sedan kanske tvingats tänka om för att det inte blev så bra och så vidare. Detta innebar också att elevernas planeringsförmåga utvecklades.

– Med det nya arbetssättet fick eleverna syn på just processen, de såg hur de själva utvecklades över tid och vad de behövde göra för att komma vidare.

Hur har projektet påverkat ert arbetssätt?

– Slöjdlärare Eva Österberg Ramå har fortsatt att arbeta med loggbok från årskurs 3-9 men har utvecklat och ändrat frågorna i boken. Som specialpedagog har jag insett att slöjden erbjuder oändliga möjligheter. Slöjd är kreativt, prestigelöst och konkret.  Kort sagt, ett jättebra ämne för att arbeta med utveckling av lärandet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Tillsammans har vi berättat om projektet på flera skolkonferenser och i de forskningscirklar vi har på skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-08-16 07:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-08-31 10:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.