Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

Leda & Lära nummer 1/2020: Matematiska resonemang i skriftlig form på gymnasienivå

Maria Edin
Maria Edin.

Tydliga instruktioner stärker effekten av stödstrukturer. Matematiklärare Maria Edin har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingår som en del i det Ifousprogram som jag deltagit i. Jag var väldigt peppad att skriva eftersom det bidrar till en fördjupning av det arbete man gör, det är både roligt och givande att få grotta in i ett ämne på det här viset.

Vad handlar artikeln om?

– Den bygger på ett aktionsforskningsprojekt bland mina egna gymnasieelever i ämnet matematik, kurs 1a. Artikeln beskriver hur man med hjälp av stödstrukturer kan stötta elever att tydligare kommunicera och presentera sina matematiska resonemang vid problemlösning.

– Stödstrukturer i sig är inget nytt men i mitt projekt ligger stort fokus på att ge tydliga instruktioner om hur stödstrukturen ska användas samt att eleverna också får träna på att använda stödstrukturen. Den kan liknas vid en mall där eleverna får hjälp att strukturera sina lösningar genom att  ange formler, kända storheter, kor­rekta enheter och korrekt formelhantering.

– Samtliga 19 elever fick mallen utskriven och laminerad, tänkt att ha med som ett stöd vid problemlösning. Projektet pågick under åtta lektioner och utvecklades under resans gång.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste är att stödstrukturen har hjälpt eleverna att utveckla sin förmåga att skriftligt kommunicera sina resonemang. Det har jag sett i flera prov, både under och efter projektet.

– Men det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen. Eleverna fick också mallar att skriva i.

– Tiden som detta tog var väl investerad, för i slutet av projektet hade i stort sett samtliga elever förbättrat sina problemlösningar. De allra flesta tyckte också att mallen var ett bra stöd, några klagade lite i början att det var jobbigt att behöva skriva ned varje steg men efterhand insåg de att mallen hjälpte dem. Vi har därför fortsatt att arbeta med stödstrukturen även efter projektet.

Det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har alltid arbetat mycket med mallar, checklistor och liknande eftersom jag tycker att det varit bra hjälpmedel. Genom projektet har jag tagit del av en hel del forskning i ämnet och den ger stöd för mitt arbetssätt. Det känns tryggt att veta att man är på rätt väg.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag hoppas att flera av mina kollegor vill prova att arbeta med liknande stödstruktur. Jag tror att särskilt elever som har det svårt med matematiken kan ha stor hjälp med den här typen av stöd.

Maria Edin är lärare i matematik, kemi och teknik på NTI Gymnasiet i Luleå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-06 13:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-01 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.