Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

Leda & Lära nummer 1/2020: Matematiska resonemang i skriftlig form på gymnasienivå

Gymnasielärare Maria Edin.

Tydliga instruktioner stärker effekten av stödstrukturer. Matematiklärare Maria Edin har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingår som en del i det Ifousprogram som jag deltagit i. Jag var väldigt peppad att skriva eftersom det bidrar till en fördjupning av det arbete man gör, det är både roligt och givande att få grotta in i ett ämne på det här viset.

Vad handlar artikeln om?

– Den bygger på ett aktionsforskningsprojekt bland mina egna gymnasieelever i ämnet matematik, kurs 1a. Artikeln beskriver hur man med hjälp av stödstrukturer kan stötta elever att tydligare kommunicera och presentera sina matematiska resonemang vid problemlösning.

– Stödstrukturer i sig är inget nytt men i mitt projekt ligger stort fokus på att ge tydliga instruktioner om hur stödstrukturen ska användas samt att eleverna också får träna på att använda stödstrukturen. Den kan liknas vid en mall där eleverna får hjälp att strukturera sina lösningar genom att  ange formler, kända storheter, kor­rekta enheter och korrekt formelhantering.

– Samtliga 19 elever fick mallen utskriven och laminerad, tänkt att ha med som ett stöd vid problemlösning. Projektet pågick under åtta lektioner och utvecklades under resans gång.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste är att stödstrukturen har hjälpt eleverna att utveckla sin förmåga att skriftligt kommunicera sina resonemang. Det har jag sett i flera prov, både under och efter projektet.

– Men det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen. Eleverna fick också mallar att skriva i.

– Tiden som detta tog var väl investerad, för i slutet av projektet hade i stort sett samtliga elever förbättrat sina problemlösningar. De allra flesta tyckte också att mallen var ett bra stöd, några klagade lite i början att det var jobbigt att behöva skriva ned varje steg men efterhand insåg de att mallen hjälpte dem. Vi har därför fortsatt att arbeta med stödstrukturen även efter projektet.

Det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har alltid arbetat mycket med mallar, checklistor och liknande eftersom jag tycker att det varit bra hjälpmedel. Genom projektet har jag tagit del av en hel del forskning i ämnet och den ger stöd för mitt arbetssätt. Det känns tryggt att veta att man är på rätt väg.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag hoppas att flera av mina kollegor vill prova att arbeta med liknande stödstruktur. Jag tror att särskilt elever som har det svårt med matematiken kan ha stor hjälp med den här typen av stöd.

Maria Edin är lärare i matematik, kemi och teknik på NTI Gymnasiet i Luleå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-06 13:28 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-15 08:37 av Ebba Reinolf


Relaterat

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Specialpedagogik

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.

Specialpedagogik

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.

Specialpedagogik Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Matematik

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Matematikläraren Stefan Lindströms utvecklingsartikel handlar om hur han arbetar med att öppna upp matematiken för eleverna. Med hjälp av vad han kallar Öppen matematik kommer han in på mer avancerad matematik än tidigare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.