Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

Leda & Lära nummer 1/2020: Matematiska resonemang i skriftlig form på gymnasienivå

Gymnasielärare Maria Edin.

Tydliga instruktioner stärker effekten av stödstrukturer. Matematiklärare Maria Edin har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingår som en del i det Ifousprogram som jag deltagit i. Jag var väldigt peppad att skriva eftersom det bidrar till en fördjupning av det arbete man gör, det är både roligt och givande att få grotta in i ett ämne på det här viset.

Vad handlar artikeln om?

– Den bygger på ett aktionsforskningsprojekt bland mina egna gymnasieelever i ämnet matematik, kurs 1a. Artikeln beskriver hur man med hjälp av stödstrukturer kan stötta elever att tydligare kommunicera och presentera sina matematiska resonemang vid problemlösning.

– Stödstrukturer i sig är inget nytt men i mitt projekt ligger stort fokus på att ge tydliga instruktioner om hur stödstrukturen ska användas samt att eleverna också får träna på att använda stödstrukturen. Den kan liknas vid en mall där eleverna får hjälp att strukturera sina lösningar genom att  ange formler, kända storheter, kor­rekta enheter och korrekt formelhantering.

– Samtliga 19 elever fick mallen utskriven och laminerad, tänkt att ha med som ett stöd vid problemlösning. Projektet pågick under åtta lektioner och utvecklades under resans gång.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste är att stödstrukturen har hjälpt eleverna att utveckla sin förmåga att skriftligt kommunicera sina resonemang. Det har jag sett i flera prov, både under och efter projektet.

– Men det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen. Eleverna fick också mallar att skriva i.

– Tiden som detta tog var väl investerad, för i slutet av projektet hade i stort sett samtliga elever förbättrat sina problemlösningar. De allra flesta tyckte också att mallen var ett bra stöd, några klagade lite i början att det var jobbigt att behöva skriva ned varje steg men efterhand insåg de att mallen hjälpte dem. Vi har därför fortsatt att arbeta med stödstrukturen även efter projektet.

Det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har alltid arbetat mycket med mallar, checklistor och liknande eftersom jag tycker att det varit bra hjälpmedel. Genom projektet har jag tagit del av en hel del forskning i ämnet och den ger stöd för mitt arbetssätt. Det känns tryggt att veta att man är på rätt väg.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag hoppas att flera av mina kollegor vill prova att arbeta med liknande stödstruktur. Jag tror att särskilt elever som har det svårt med matematiken kan ha stor hjälp med den här typen av stöd.

Maria Edin är lärare i matematik, kemi och teknik på NTI Gymnasiet i Luleå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-06 13:28 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-15 08:37 av Ebba Reinolf


Relaterat

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Specialpedagogik Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Särbegåvade elever behöver utmaning

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Matematikläraren Stefan Lindströms utvecklingsartikel handlar om hur han arbetar med att öppna upp matematiken för eleverna. Med hjälp av vad han kallar Öppen matematik kommer han in på mer avancerad matematik än tidigare.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.