Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

Leda & Lära nummer 1/2020: Matematiska resonemang i skriftlig form på gymnasienivå

Maria Edin
Maria Edin.

Tydliga instruktioner stärker effekten av stödstrukturer. Matematiklärare Maria Edin har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingår som en del i det Ifousprogram som jag deltagit i. Jag var väldigt peppad att skriva eftersom det bidrar till en fördjupning av det arbete man gör, det är både roligt och givande att få grotta in i ett ämne på det här viset.

Vad handlar artikeln om?

– Den bygger på ett aktionsforskningsprojekt bland mina egna gymnasieelever i ämnet matematik, kurs 1a. Artikeln beskriver hur man med hjälp av stödstrukturer kan stötta elever att tydligare kommunicera och presentera sina matematiska resonemang vid problemlösning.

– Stödstrukturer i sig är inget nytt men i mitt projekt ligger stort fokus på att ge tydliga instruktioner om hur stödstrukturen ska användas samt att eleverna också får träna på att använda stödstrukturen. Den kan liknas vid en mall där eleverna får hjälp att strukturera sina lösningar genom att  ange formler, kända storheter, kor­rekta enheter och korrekt formelhantering.

– Samtliga 19 elever fick mallen utskriven och laminerad, tänkt att ha med som ett stöd vid problemlösning. Projektet pågick under åtta lektioner och utvecklades under resans gång.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste är att stödstrukturen har hjälpt eleverna att utveckla sin förmåga att skriftligt kommunicera sina resonemang. Det har jag sett i flera prov, både under och efter projektet.

– Men det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen. Eleverna fick också mallar att skriva i.

– Tiden som detta tog var väl investerad, för i slutet av projektet hade i stort sett samtliga elever förbättrat sina problemlösningar. De allra flesta tyckte också att mallen var ett bra stöd, några klagade lite i början att det var jobbigt att behöva skriva ned varje steg men efterhand insåg de att mallen hjälpte dem. Vi har därför fortsatt att arbeta med stödstrukturen även efter projektet.

Det räcker inte med att sätta mallen i handen på eleverna. För att nå resultat krävs noggranna genomgångar och påminnelser om att använda stödstrukturen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har alltid arbetat mycket med mallar, checklistor och liknande eftersom jag tycker att det varit bra hjälpmedel. Genom projektet har jag tagit del av en hel del forskning i ämnet och den ger stöd för mitt arbetssätt. Det känns tryggt att veta att man är på rätt väg.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag hoppas att flera av mina kollegor vill prova att arbeta med liknande stödstruktur. Jag tror att särskilt elever som har det svårt med matematiken kan ha stor hjälp med den här typen av stöd.

Maria Edin är lärare i matematik, kemi och teknik på NTI Gymnasiet i Luleå.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-06 13:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-01 14:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser