2015-10-14 15:36  1751 Dela:

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Artikel nr 18 2015: Det gemensamma lärandets inneboende kraft i förskolans praktik

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Ökad insikt om matematikens möjligheter hos pedagogerna och mätbart bättre förmågor bland barnen. Det är resultatet av ett matematiklyft bland förskolelärare i Landskrona kommun. Förskolechef Camilla Norrhede och projektchef Christian Olsson har skrivit en utvecklingsartikel om projektet.  

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att sprida erfarenheter och kunskaper vi fått genom projektet. Det kändes viktigt att göra något mer av projektet.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett matematikprojekt som startade 2013 i en förskola. Bakgrunden var en diskussion kring de svaga resultaten i matematik i grundskolans årskurs tre, vilket väckte tankar kring matematikundervisningen i förskolan. För att stärka matematiken redan på förskolenivå utbildades fyra pedagoger i en förskola i det nationella matematiklyftet för grundskolelärare. Artikeln handlar också om hur vi arbetade fram ett material, ett systemverktyg, för att kunna synliggöra våra resultat och analysen av dem. Genom bedömning av barns förmågor vill vi åstadkomma en förbättring av verksamheten.

 Vilka resultat har ni sett?

– Att pedagogerna som gick matematiklyftet redan i ett tidigt skede fick ett nytt sätt att se på matematik och därmed förändrade sitt arbetssätt. Som exempel, när ett barn kunde räkna till en siffra så betyder det inte med automatik att barnet vet vad siffran betyder. När vi sedan började med kartläggning av både pedagogers uppfattning och barnens förmågor kunde vi tydligt se att verksamheten fått bättre resultat. Vi har även indikationer på att resultaten håller i sig när barnen har börjat i förskoleklass. En komplett analys av eventuella långsiktiga effekter får bli i en annan artikel.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fått en ökad medvetenhet kring betydelsen av matematikundervisningen i förskolan och i dag ses ämnet som en naturlig del i verksamheten. Men den största förändringen är det systemverktyg som gör att vi kan kartlägga matematiken i barngruppen och utifrån analyser utveckla verksamheten. Vi har gjort bedömning till en mer naturlig del av förskolan och dess framtida utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– De positiva resultaten har lett till ett kommunövergripande matematiklyft för samtliga förskollärare i Landskrona och i dagsläget deltar 70 förskollärare. Ytterligare två förskolor arbetar med kartläggning och analys av barngruppens matematikkunskaper i syfte att säkerställa att vi är på rätt väg. De flesta pedagoger är nyfikna och positivt inställda men det tar givetvis lång tid att implementera nya idéer.

Susanne Sawander

Camilla Norrhede är förskolechef på tre förskolor i Landskrona Stad.
E-post: camilla.norrhede@landskrona.se

Christian Olsson är projektchef på Utbildningsförvaltningen i Landskrona Stad.
E-post: christian.olsson@landskrona.se

Sidan publicerades 2015-10-14 15:36 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:14 av


Relaterat

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.