Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Artikel nr 18 2015: Det gemensamma lärandets inneboende kraft i förskolans praktik

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Ökad insikt om matematikens möjligheter hos pedagogerna och mätbart bättre förmågor bland barnen. Det är resultatet av ett matematiklyft bland förskolelärare i Landskrona kommun. Förskolechef Camilla Norrhede och projektchef Christian Olsson har skrivit en utvecklingsartikel om projektet.  

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att sprida erfarenheter och kunskaper vi fått genom projektet. Det kändes viktigt att göra något mer av projektet.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett matematikprojekt som startade 2013 i en förskola. Bakgrunden var en diskussion kring de svaga resultaten i matematik i grundskolans årskurs tre, vilket väckte tankar kring matematikundervisningen i förskolan. För att stärka matematiken redan på förskolenivå utbildades fyra pedagoger i en förskola i det nationella matematiklyftet för grundskolelärare. Artikeln handlar också om hur vi arbetade fram ett material, ett systemverktyg, för att kunna synliggöra våra resultat och analysen av dem. Genom bedömning av barns förmågor vill vi åstadkomma en förbättring av verksamheten.

 Vilka resultat har ni sett?

– Att pedagogerna som gick matematiklyftet redan i ett tidigt skede fick ett nytt sätt att se på matematik och därmed förändrade sitt arbetssätt. Som exempel, när ett barn kunde räkna till en siffra så betyder det inte med automatik att barnet vet vad siffran betyder. När vi sedan började med kartläggning av både pedagogers uppfattning och barnens förmågor kunde vi tydligt se att verksamheten fått bättre resultat. Vi har även indikationer på att resultaten håller i sig när barnen har börjat i förskoleklass. En komplett analys av eventuella långsiktiga effekter får bli i en annan artikel.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fått en ökad medvetenhet kring betydelsen av matematikundervisningen i förskolan och i dag ses ämnet som en naturlig del i verksamheten. Men den största förändringen är det systemverktyg som gör att vi kan kartlägga matematiken i barngruppen och utifrån analyser utveckla verksamheten. Vi har gjort bedömning till en mer naturlig del av förskolan och dess framtida utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– De positiva resultaten har lett till ett kommunövergripande matematiklyft för samtliga förskollärare i Landskrona och i dagsläget deltar 70 förskollärare. Ytterligare två förskolor arbetar med kartläggning och analys av barngruppens matematikkunskaper i syfte att säkerställa att vi är på rätt väg. De flesta pedagoger är nyfikna och positivt inställda men det tar givetvis lång tid att implementera nya idéer.

Susanne Sawander

Camilla Norrhede är förskolechef på tre förskolor i Landskrona Stad.
E-post: camilla.norrhede@landskrona.se

Christian Olsson är projektchef på Utbildningsförvaltningen i Landskrona Stad.
E-post: christian.olsson@landskrona.se

Sidan publicerades 2015-10-14 15:36 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:14 av


Relaterat

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.