Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Artikel nr 18 2015: Det gemensamma lärandets inneboende kraft i förskolans praktik

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Ökad insikt om matematikens möjligheter hos pedagogerna och mätbart bättre förmågor bland barnen. Det är resultatet av ett matematiklyft bland förskolelärare i Landskrona kommun. Förskolechef Camilla Norrhede och projektchef Christian Olsson har skrivit en utvecklingsartikel om projektet.  

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att sprida erfarenheter och kunskaper vi fått genom projektet. Det kändes viktigt att göra något mer av projektet.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett matematikprojekt som startade 2013 i en förskola. Bakgrunden var en diskussion kring de svaga resultaten i matematik i grundskolans årskurs tre, vilket väckte tankar kring matematikundervisningen i förskolan. För att stärka matematiken redan på förskolenivå utbildades fyra pedagoger i en förskola i det nationella matematiklyftet för grundskolelärare. Artikeln handlar också om hur vi arbetade fram ett material, ett systemverktyg, för att kunna synliggöra våra resultat och analysen av dem. Genom bedömning av barns förmågor vill vi åstadkomma en förbättring av verksamheten.

 Vilka resultat har ni sett?

– Att pedagogerna som gick matematiklyftet redan i ett tidigt skede fick ett nytt sätt att se på matematik och därmed förändrade sitt arbetssätt. Som exempel, när ett barn kunde räkna till en siffra så betyder det inte med automatik att barnet vet vad siffran betyder. När vi sedan började med kartläggning av både pedagogers uppfattning och barnens förmågor kunde vi tydligt se att verksamheten fått bättre resultat. Vi har även indikationer på att resultaten håller i sig när barnen har börjat i förskoleklass. En komplett analys av eventuella långsiktiga effekter får bli i en annan artikel.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fått en ökad medvetenhet kring betydelsen av matematikundervisningen i förskolan och i dag ses ämnet som en naturlig del i verksamheten. Men den största förändringen är det systemverktyg som gör att vi kan kartlägga matematiken i barngruppen och utifrån analyser utveckla verksamheten. Vi har gjort bedömning till en mer naturlig del av förskolan och dess framtida utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– De positiva resultaten har lett till ett kommunövergripande matematiklyft för samtliga förskollärare i Landskrona och i dagsläget deltar 70 förskollärare. Ytterligare två förskolor arbetar med kartläggning och analys av barngruppens matematikkunskaper i syfte att säkerställa att vi är på rätt väg. De flesta pedagoger är nyfikna och positivt inställda men det tar givetvis lång tid att implementera nya idéer.

Susanne Sawander

Camilla Norrhede är förskolechef på tre förskolor i Landskrona Stad.
E-post: camilla.norrhede@landskrona.se

Christian Olsson är projektchef på Utbildningsförvaltningen i Landskrona Stad.
E-post: christian.olsson@landskrona.se

Sidan publicerades 2015-10-14 15:36 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:14 av Hedda Lovén


Relaterat

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.

How schools can use life transitions to help students feel they belong

In order to help ease the transition into ninth grade, South Bronx Community Charter has developed a summer program that focuses on helping students bond with one another. That relationship-building work helped students better resolve conflicts and feel a sense of belonging once school started.