Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Artikel nr 18 2015: Det gemensamma lärandets inneboende kraft i förskolans praktik

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Camilla Norrhede och Christian Olsson arbetar i Landskrona stad.

Ökad insikt om matematikens möjligheter hos pedagogerna och mätbart bättre förmågor bland barnen. Det är resultatet av ett matematiklyft bland förskolelärare i Landskrona kommun. Förskolechef Camilla Norrhede och projektchef Christian Olsson har skrivit en utvecklingsartikel om projektet.  

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att sprida erfarenheter och kunskaper vi fått genom projektet. Det kändes viktigt att göra något mer av projektet.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett matematikprojekt som startade 2013 i en förskola. Bakgrunden var en diskussion kring de svaga resultaten i matematik i grundskolans årskurs tre, vilket väckte tankar kring matematikundervisningen i förskolan. För att stärka matematiken redan på förskolenivå utbildades fyra pedagoger i en förskola i det nationella matematiklyftet för grundskolelärare. Artikeln handlar också om hur vi arbetade fram ett material, ett systemverktyg, för att kunna synliggöra våra resultat och analysen av dem. Genom bedömning av barns förmågor vill vi åstadkomma en förbättring av verksamheten.

 Vilka resultat har ni sett?

– Att pedagogerna som gick matematiklyftet redan i ett tidigt skede fick ett nytt sätt att se på matematik och därmed förändrade sitt arbetssätt. Som exempel, när ett barn kunde räkna till en siffra så betyder det inte med automatik att barnet vet vad siffran betyder. När vi sedan började med kartläggning av både pedagogers uppfattning och barnens förmågor kunde vi tydligt se att verksamheten fått bättre resultat. Vi har även indikationer på att resultaten håller i sig när barnen har börjat i förskoleklass. En komplett analys av eventuella långsiktiga effekter får bli i en annan artikel.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fått en ökad medvetenhet kring betydelsen av matematikundervisningen i förskolan och i dag ses ämnet som en naturlig del i verksamheten. Men den största förändringen är det systemverktyg som gör att vi kan kartlägga matematiken i barngruppen och utifrån analyser utveckla verksamheten. Vi har gjort bedömning till en mer naturlig del av förskolan och dess framtida utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– De positiva resultaten har lett till ett kommunövergripande matematiklyft för samtliga förskollärare i Landskrona och i dagsläget deltar 70 förskollärare. Ytterligare två förskolor arbetar med kartläggning och analys av barngruppens matematikkunskaper i syfte att säkerställa att vi är på rätt väg. De flesta pedagoger är nyfikna och positivt inställda men det tar givetvis lång tid att implementera nya idéer.

Susanne Sawander

Camilla Norrhede är förskolechef på tre förskolor i Landskrona Stad.
E-post: camilla.norrhede@landskrona.se

Christian Olsson är projektchef på Utbildningsförvaltningen i Landskrona Stad.
E-post: christian.olsson@landskrona.se

Sidan publicerades 2015-10-14 15:36 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:14 av


Relaterat

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.