Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet
Leda & lära nummer 2/2023: Från “vad är det här för larv” till ”nu gör den nytta!”
En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fritidslärarna Andreas Karlsson, Matilda Samuelsson, Johanna Flodhag och Hanna Begabriel i sin utvecklingsartikel.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– Vi utvecklade den här matrisen när vi deltog i Ifous utvecklingsprogram Fritidshemmets pedagogiska uppdrag och det var programansvariga vid Ifous som sporrade oss att skriva en artikel om vårt arbete. Förhoppningsvis kan andra fritidshem dra nytta av de kunskaper och verktyg vi arbetat fram.
Vad handlar artikeln om?
– Fritidshemmet här på Vidingsjöskolan består av fem avdelningar med totalt 16 medarbetare. Artikeln beskriver hur vi arbetat med att implementera en bedömningsmatris för att kartlägga elevgruppens behov och därefter skräddarsy verksamheten utifrån fritidsverksamhetens lärandemål. Matrisen är alltså inget verktyg för att bedöma eleverna, utan för att skapa tydlighet och följa elevernas progression.
– Ett viktigt syfte med matrisen är också att ge stöd till den relativt stora grupp av outbildad personal som arbetar inom fritidshemmet. Artikelns fokus är hur personalgruppen upplever hur det är att arbeta med matrisen.
”Med tiden upptäckte vi att matrisen gör det enklare att planera verksamheten utifrån elevernas behov.”
Vilka resultat har ni sett?
– När matrisen infördes för två år sedan var personalgruppen inte helt förtjust. Många oroades för administrativt merarbete, och det fanns också ett motstånd som var kopplat till missuppfattningen om att matrisen var till för att bedöma enskilda elever. Men ju mer vi arbetade med matrisen desto positivare blev pedagogerna. Framför allt för att de upptäckte att matrisen gör det enklare att planera verksamheten utifrån elevernas behov som skiftar från grupp till grupp, inte minst beroende på elevernas ålder.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Genom matrisen kan vi samla data om elevgruppen, och idag arbetar vi mer målstyrt utifrån varje grupps behov. En av de förmågor som fritidshemmet enligt styrdokumenten ska stärka är att röra sig allsidigt. Det här är oftast inga problem att uppfylla i grupper med elever i förskoleklass, de leker oftast självmant och mycket. Med lite äldre elever är det annorlunda och här behöver rörelse få ett skarpare fokus. Här kan matrisen vara till stor hjälp genom att den skapar en överblick som gör det enklare att planera verksamheten just utifrån elevernas behov.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Här i Linköping finns ett nätverk för pedagoger inom fritidshemmen och där har vi förstås berättat om vårt arbete. Vi hoppas också att den här artikeln kan inspirerar andra att arbeta på liknande sätt. Snart har vi använt matrisen i tre år och vi arbetar hela tiden med att justera, uppdatera och förfina den.
Andreas Karlsson är förstelärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Matilda Samuelsson är lärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Johanna Flodhag är lärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Hanna Begabriel är lärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Sidan publicerades 2023-05-09 09:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-05-22 08:30 av Susanne Sawander
