Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

Leda & lära nummer 2/2023: Från “vad är det här för larv” till ”nu gör den nytta!”

Fritidslärarna Hanna Begabriel, Johanna Flodhag, Andreas Karlsson och Matilda Samuelsson på Vidingsjöskolan i Linköping.

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fritidslärarna Andreas Karlsson, Matilda Samuelsson, Johanna Flodhag och Hanna Begabriel i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi utvecklade den här matrisen när vi deltog i Ifous utvecklingsprogram Fritidshemmets pedagogiska uppdrag och det var programansvariga vid Ifous som sporrade oss att skriva en artikel om vårt arbete. Förhoppningsvis kan andra fritidshem dra nytta av de kunskaper och verktyg vi arbetat fram.

Vad handlar artikeln om?

– Fritidshemmet här på Vidingsjöskolan består av fem avdelningar med totalt 16 medarbetare. Artikeln beskriver hur vi arbetat med att implementera en bedömningsmatris för att kartlägga elevgruppens behov och därefter skräddarsy verksamheten utifrån fritidsverksamhetens lärandemål. Matrisen är alltså inget verktyg för att bedöma eleverna, utan för att skapa tydlighet och följa elevernas progression.

– Ett viktigt syfte med matrisen är också att ge stöd till den relativt stora grupp av outbildad personal som arbetar inom fritidshemmet. Artikelns fokus är hur personalgruppen upplever hur det är att arbeta med matrisen.

Med tiden upptäckte vi att matrisen gör det enklare att planera verksamheten utifrån elevernas behov.”

Vilka resultat har ni sett?

– När matrisen infördes för två år sedan var personalgruppen inte helt förtjust. Många oroades för administrativt merarbete, och det fanns också ett motstånd som var kopplat till missuppfattningen om att matrisen var till för att bedöma enskilda elever. Men ju mer vi arbetade med matrisen desto positivare blev pedagogerna. Framför allt för att de upptäckte att matrisen gör det enklare att planera verksamheten utifrån elevernas behov som skiftar från grupp till grupp, inte minst beroende på elevernas ålder.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom matrisen kan vi samla data om elevgruppen, och idag arbetar vi mer målstyrt utifrån varje grupps behov. En av de förmågor som fritidshemmet enligt styrdokumenten ska stärka är att röra sig allsidigt. Det här är oftast inga problem att uppfylla i grupper med elever i förskoleklass, de leker oftast självmant och mycket. Med lite äldre elever är det annorlunda och här behöver rörelse få ett skarpare fokus. Här kan matrisen vara till stor hjälp genom att den skapar en överblick som gör det enklare att planera verksamheten just utifrån elevernas behov.  

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Här i Linköping finns ett nätverk för pedagoger inom fritidshemmen och där har vi förstås berättat om vårt arbete. Vi hoppas också att den här artikeln kan inspirerar andra att arbeta på liknande sätt. Snart har vi använt matrisen i tre år och vi arbetar hela tiden med att justera, uppdatera och förfina den.

Andreas Karlsson är förstelärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Matilda Samuelsson är lärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Johanna Flodhag är lärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping
Hanna Begabriel är lärare i fritidshem, Vidingsjöskolan i Linköping

Leda & lära nr 2/2023

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-05-09 09:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-05-22 08:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

TEMA: Sociala relationer och konflikthantering i fritidshem Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar om effektiva strategier för att hantera konflikter, samt få verktyg och idéer kring hur man kan skapa förutsättningar för, och arbeta med elevers sociala relationer. Föreläsningarna riktar sig till fritidshem men kan vara intressanta för alla som arbetar i skolan.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser