Med nya frågor ökade barnens inflytande

Artikel nummer 8/2019: Barnrådet som ett forum för barns inflytande i förskolan – ett utvecklingsarbete om hur förskolans barnråd kan få genomslag i praktiken

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Ingrid Wiberg är förskollärare på Källängens förskola på Lidingö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Lidingö har medverkat i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. När jag fick veta att vi därigenom hade möjlighet att skriva en utvecklingsartikel tänkte jag att, det ska jag absolut göra, mest för att jag tycker om att skriva.


Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete kring det barnråd som vi har på vår förskola i syfte att öka barnens delaktighet och engagemang i verksamheten. I rådet ingår jag, förskolechefen, samt cirka tio barn från samtliga avdelningar. Upprinnelsen till projektet var att vi upplevde att barnrådet inte fungerade som tänkt. Det var ett glapp mellan innehållet i barnrådsmötena och hur det omsattes i praktiken. Vi konstaterade att en grundläggande orsak var att vi arbetade med för abstrakta frågeställningar, exempelvis om vad barnen ville göra eller önskade sig. Men att uppfylla barnens önskemål kring saker som en swimmingpool eller hoppborg kunde vi givetvis inte. Därmed blev barnrådet mer av ett slags falskt inflytande.

– Utvecklingsarbetet gick ut på att utforma mer konkreta frågor som handlade om saker som barnen faktiskt skulle kunna påverka. En viktig poäng med barnrådet är att barnen också ska märka att de blir lyssnade på. 

”En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi såg att det är bra att arbeta med konkreta frågor och områden. En fråga vi hade tidigare och valt att behålla är den om önskematrätter där barnrådet kan påverka vad vi ska äta till lunch och mellanmål under en bestämd önskevecka. Ett annat exempel är planering inför den årliga sommarfesten. Det märktes tydligt hur barnrådets inflytande ökade barnens engagemang och intresse för sommarfesten. Vi har även formulerat frågor där barnen får berätta om sina upplevelser: Vilken lek tycker du är roligast? Berätta om den leken! Vilka böcker läser du? Vilken bok tycker du bäst om?

– Vi såg också är att det var bra att ha mindre barnrådsmöten på den egna avdelningen som komplement till de stora barnrådsmötena för hela förskolan, samt att ha barnrådsmöten med täta mellanrum. Det gör att barnen lättare kan återkoppla det vi pratar om på barnrådsmötena med vad som sedan sker i verksamheten. Viktigt är också att vi pedagoger lyfter fram det som barnrådet är med och påverkar, som att ”idag är det barnen på Rävens avdelning som önskat och bestämt maten”.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi planerar nu att utöka barnens inflytande genom att låta barnrådet vara med och påverka inköp av material och utformning av våra fysiska miljöer.

– Jag ska berätta om barnrådsarbetet på våra Apt-möten och ska senare i vår besöka en annan förskola.

Ingrid Wiberg är förskollärare och arbetar på Källängens förskola i Lidingö stad. E-post: ingrid.wiberg@lidingo.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-05 10:15 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2019-04-09 15:49 av Hedda Lovén


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.