Med nya frågor ökade barnens inflytande

Leda & Lära nummer 8/2019: Barnrådet som ett forum för barns inflytande i förskolan – ett utvecklingsarbete om hur förskolans barnråd kan få genomslag i praktiken

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Ingrid Wiberg är förskollärare på Källängens förskola på Lidingö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Lidingö har medverkat i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. När jag fick veta att vi därigenom hade möjlighet att skriva en utvecklingsartikel tänkte jag att, det ska jag absolut göra, mest för att jag tycker om att skriva.


Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete kring det barnråd som vi har på vår förskola i syfte att öka barnens delaktighet och engagemang i verksamheten. I rådet ingår jag, förskolechefen, samt cirka tio barn från samtliga avdelningar. Upprinnelsen till projektet var att vi upplevde att barnrådet inte fungerade som tänkt. Det var ett glapp mellan innehållet i barnrådsmötena och hur det omsattes i praktiken. Vi konstaterade att en grundläggande orsak var att vi arbetade med för abstrakta frågeställningar, exempelvis om vad barnen ville göra eller önskade sig. Men att uppfylla barnens önskemål kring saker som en swimmingpool eller hoppborg kunde vi givetvis inte. Därmed blev barnrådet mer av ett slags falskt inflytande.

– Utvecklingsarbetet gick ut på att utforma mer konkreta frågor som handlade om saker som barnen faktiskt skulle kunna påverka. En viktig poäng med barnrådet är att barnen också ska märka att de blir lyssnade på. 

”En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi såg att det är bra att arbeta med konkreta frågor och områden. En fråga vi hade tidigare och valt att behålla är den om önskematrätter där barnrådet kan påverka vad vi ska äta till lunch och mellanmål under en bestämd önskevecka. Ett annat exempel är planering inför den årliga sommarfesten. Det märktes tydligt hur barnrådets inflytande ökade barnens engagemang och intresse för sommarfesten. Vi har även formulerat frågor där barnen får berätta om sina upplevelser: Vilken lek tycker du är roligast? Berätta om den leken! Vilka böcker läser du? Vilken bok tycker du bäst om?

– Vi såg också är att det var bra att ha mindre barnrådsmöten på den egna avdelningen som komplement till de stora barnrådsmötena för hela förskolan, samt att ha barnrådsmöten med täta mellanrum. Det gör att barnen lättare kan återkoppla det vi pratar om på barnrådsmötena med vad som sedan sker i verksamheten. Viktigt är också att vi pedagoger lyfter fram det som barnrådet är med och påverkar, som att ”idag är det barnen på Rävens avdelning som önskat och bestämt maten”.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi planerar nu att utöka barnens inflytande genom att låta barnrådet vara med och påverka inköp av material och utformning av våra fysiska miljöer.

– Jag ska berätta om barnrådsarbetet på våra Apt-möten och ska senare i vår besöka en annan förskola.

Ingrid Wiberg är förskollärare och arbetar på Källängens förskola i Lidingö stad. E-post: ingrid.wiberg@lidingo.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-05 10:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-24 13:52 av


Relaterat

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.