Med nya frågor ökade barnens inflytande

Leda & Lära nummer 8/2019: Barnrådet som ett forum för barns inflytande i förskolan – ett utvecklingsarbete om hur förskolans barnråd kan få genomslag i praktiken

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Ingrid Wiberg är förskollärare på Källängens förskola på Lidingö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Lidingö har medverkat i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. När jag fick veta att vi därigenom hade möjlighet att skriva en utvecklingsartikel tänkte jag att, det ska jag absolut göra, mest för att jag tycker om att skriva.


Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete kring det barnråd som vi har på vår förskola i syfte att öka barnens delaktighet och engagemang i verksamheten. I rådet ingår jag, förskolechefen, samt cirka tio barn från samtliga avdelningar. Upprinnelsen till projektet var att vi upplevde att barnrådet inte fungerade som tänkt. Det var ett glapp mellan innehållet i barnrådsmötena och hur det omsattes i praktiken. Vi konstaterade att en grundläggande orsak var att vi arbetade med för abstrakta frågeställningar, exempelvis om vad barnen ville göra eller önskade sig. Men att uppfylla barnens önskemål kring saker som en swimmingpool eller hoppborg kunde vi givetvis inte. Därmed blev barnrådet mer av ett slags falskt inflytande.

– Utvecklingsarbetet gick ut på att utforma mer konkreta frågor som handlade om saker som barnen faktiskt skulle kunna påverka. En viktig poäng med barnrådet är att barnen också ska märka att de blir lyssnade på. 

”En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi såg att det är bra att arbeta med konkreta frågor och områden. En fråga vi hade tidigare och valt att behålla är den om önskematrätter där barnrådet kan påverka vad vi ska äta till lunch och mellanmål under en bestämd önskevecka. Ett annat exempel är planering inför den årliga sommarfesten. Det märktes tydligt hur barnrådets inflytande ökade barnens engagemang och intresse för sommarfesten. Vi har även formulerat frågor där barnen får berätta om sina upplevelser: Vilken lek tycker du är roligast? Berätta om den leken! Vilka böcker läser du? Vilken bok tycker du bäst om?

– Vi såg också är att det var bra att ha mindre barnrådsmöten på den egna avdelningen som komplement till de stora barnrådsmötena för hela förskolan, samt att ha barnrådsmöten med täta mellanrum. Det gör att barnen lättare kan återkoppla det vi pratar om på barnrådsmötena med vad som sedan sker i verksamheten. Viktigt är också att vi pedagoger lyfter fram det som barnrådet är med och påverkar, som att ”idag är det barnen på Rävens avdelning som önskat och bestämt maten”.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi planerar nu att utöka barnens inflytande genom att låta barnrådet vara med och påverka inköp av material och utformning av våra fysiska miljöer.

– Jag ska berätta om barnrådsarbetet på våra Apt-möten och ska senare i vår besöka en annan förskola.

Ingrid Wiberg är förskollärare och arbetar på Källängens förskola i Lidingö stad. E-post: ingrid.wiberg@lidingo.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-05 10:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-24 13:52 av


Relaterat

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.