Med nya frågor ökade barnens inflytande

Leda & Lära nummer 8/2019: Barnrådet som ett forum för barns inflytande i förskolan – ett utvecklingsarbete om hur förskolans barnråd kan få genomslag i praktiken

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Ingrid Wiberg är förskollärare på Källängens förskola på Lidingö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Lidingö har medverkat i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. När jag fick veta att vi därigenom hade möjlighet att skriva en utvecklingsartikel tänkte jag att, det ska jag absolut göra, mest för att jag tycker om att skriva.


Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete kring det barnråd som vi har på vår förskola i syfte att öka barnens delaktighet och engagemang i verksamheten. I rådet ingår jag, förskolechefen, samt cirka tio barn från samtliga avdelningar. Upprinnelsen till projektet var att vi upplevde att barnrådet inte fungerade som tänkt. Det var ett glapp mellan innehållet i barnrådsmötena och hur det omsattes i praktiken. Vi konstaterade att en grundläggande orsak var att vi arbetade med för abstrakta frågeställningar, exempelvis om vad barnen ville göra eller önskade sig. Men att uppfylla barnens önskemål kring saker som en swimmingpool eller hoppborg kunde vi givetvis inte. Därmed blev barnrådet mer av ett slags falskt inflytande.

– Utvecklingsarbetet gick ut på att utforma mer konkreta frågor som handlade om saker som barnen faktiskt skulle kunna påverka. En viktig poäng med barnrådet är att barnen också ska märka att de blir lyssnade på. 

”En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi såg att det är bra att arbeta med konkreta frågor och områden. En fråga vi hade tidigare och valt att behålla är den om önskematrätter där barnrådet kan påverka vad vi ska äta till lunch och mellanmål under en bestämd önskevecka. Ett annat exempel är planering inför den årliga sommarfesten. Det märktes tydligt hur barnrådets inflytande ökade barnens engagemang och intresse för sommarfesten. Vi har även formulerat frågor där barnen får berätta om sina upplevelser: Vilken lek tycker du är roligast? Berätta om den leken! Vilka böcker läser du? Vilken bok tycker du bäst om?

– Vi såg också är att det var bra att ha mindre barnrådsmöten på den egna avdelningen som komplement till de stora barnrådsmötena för hela förskolan, samt att ha barnrådsmöten med täta mellanrum. Det gör att barnen lättare kan återkoppla det vi pratar om på barnrådsmötena med vad som sedan sker i verksamheten. Viktigt är också att vi pedagoger lyfter fram det som barnrådet är med och påverkar, som att ”idag är det barnen på Rävens avdelning som önskat och bestämt maten”.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En central fråga att ställa sig är vad man som förskola vill ha ut av barnrådet. Risken är att man ordnar ett barnråd bara för saken skull. Om det ska ge barnen verkligt inflytande gäller att tänka till och arbeta kring frågor som engagerar barnen i deras vardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi planerar nu att utöka barnens inflytande genom att låta barnrådet vara med och påverka inköp av material och utformning av våra fysiska miljöer.

– Jag ska berätta om barnrådsarbetet på våra Apt-möten och ska senare i vår besöka en annan förskola.

Ingrid Wiberg är förskollärare och arbetar på Källängens förskola i Lidingö stad. E-post: ingrid.wiberg@lidingo.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-05 10:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-24 13:52 av


Relaterat

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.