Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Leda & Lära nummer 7/2019: Måltidspedagogik: En väg till språkförståelse och ökat ordförråd.

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik. 

Ingela Karlsson är förskollärare i Kvidinge kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom fick jag möjlighet att skriva en utvecklingsartikel. På vår förskola har vi arbetet med måltidspedagogik i ett par år nu, vi brinner verkligen för det. Att skriva en utvecklingsartikel är ett sätt att sprida våra erfarenheter om ett så viktigt område som mat.

”Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat, men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.”

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan stimulera barnen till ett lustfyllt och nyfiket lärande om mat och smak. Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.

– På vår förskola utgår vi från ett ”månadens livsmedel”, det kan vara vad som helst, ofta en grönsak eller frukt. I det första steget lägger vi varan i en påse som baren får känna på och gissa vad det är. Därefter presenteras exempelvis grönsaken i olika former, rå, kokt, stekt och riven.  Barnen får smaka, känna och dofta och berätta vad de upplever och tycker. En poäng är också att använda det livsmedel vi undersöker i maten vi lagar eller i brödet vi bakar. För att kunna följa utvecklingen har vi skriftligt dokumenterat arbetet. Min artikel baseras på dokumentationen från två år tillbaka i tiden.

Vilka resultat har ni sett?

– Mest påtagligt är hur barnens ordförråd ökar. Med tiden hittar de alltfler ord på hur mat kan kännas, dofta och smaka. De små barnen lyssnar på de större och tar efter. I den tidigaste dokumentationen framgår att barnen inte säger så mycket mer än att något kanske är gott eller inte, hårt eller mjukt. Men allteftersom nyanserar barnen sitt språk och använder alltfler ord för att beskriva sina upplevelser. Ett fint exempel är hur ett barn tycker att en kålrot känns som en ”torr ridsadel”.

– Vi ser också att barnen vågar prova mer av olika slags mat. Återkopplingen från skolan är väldigt talande, där säger man att ”vi märker vilka barn som gått på Trollskogens förskola för de äter det mesta.” Även föräldrar vittnar om hur deras barn är mer nyfiken på mat.

Hur har ditt arbete förändrats med projektet?

– Jag har bara goda erfarenheter av att jobba medvetet med måltidspedagogik. Det kräver egentligen inte merarbete, utan finns där som en självklarhet i vardagen.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Ett par gånger per år är vi ute och utbildar kollegor och kökspersonal på andra förskolor. Vi tar även emot studiebesök av förskolor och kökspersonal. Vi gör det på vår fritid för att vi tycker att ämnet är så viktigt. I förlängningen handlar detta om barns hälsa i ett längre perspektiv.

Ingela Karlsson är förskollärare på Trollskogens förskola i Kvidinge.

E-post: ingela.karlsson@edu.astorp.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-05 09:44 av


Relaterat

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Barn och lärares berättelser ger mening åt förskolan

Elin Eriksen Ødegaard var nyfiken på vad små barn tyckte var värt att berätta för pedagogerna i förskolan - och hur lärarna i sin tur använde sig av berättelser för att skapa mening och innehåll i förskolans vardag.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)