Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Leda & Lära nummer 7/2019: Måltidspedagogik: En väg till språkförståelse och ökat ordförråd.

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik. 

Ingela Karlsson är förskollärare i Kvidinge kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom fick jag möjlighet att skriva en utvecklingsartikel. På vår förskola har vi arbetet med måltidspedagogik i ett par år nu, vi brinner verkligen för det. Att skriva en utvecklingsartikel är ett sätt att sprida våra erfarenheter om ett så viktigt område som mat.

”Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat, men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.”

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan stimulera barnen till ett lustfyllt och nyfiket lärande om mat och smak. Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.

– På vår förskola utgår vi från ett ”månadens livsmedel”, det kan vara vad som helst, ofta en grönsak eller frukt. I det första steget lägger vi varan i en påse som baren får känna på och gissa vad det är. Därefter presenteras exempelvis grönsaken i olika former, rå, kokt, stekt och riven.  Barnen får smaka, känna och dofta och berätta vad de upplever och tycker. En poäng är också att använda det livsmedel vi undersöker i maten vi lagar eller i brödet vi bakar. För att kunna följa utvecklingen har vi skriftligt dokumenterat arbetet. Min artikel baseras på dokumentationen från två år tillbaka i tiden.

Vilka resultat har ni sett?

– Mest påtagligt är hur barnens ordförråd ökar. Med tiden hittar de alltfler ord på hur mat kan kännas, dofta och smaka. De små barnen lyssnar på de större och tar efter. I den tidigaste dokumentationen framgår att barnen inte säger så mycket mer än att något kanske är gott eller inte, hårt eller mjukt. Men allteftersom nyanserar barnen sitt språk och använder alltfler ord för att beskriva sina upplevelser. Ett fint exempel är hur ett barn tycker att en kålrot känns som en ”torr ridsadel”.

– Vi ser också att barnen vågar prova mer av olika slags mat. Återkopplingen från skolan är väldigt talande, där säger man att ”vi märker vilka barn som gått på Trollskogens förskola för de äter det mesta.” Även föräldrar vittnar om hur deras barn är mer nyfiken på mat.

Hur har ditt arbete förändrats med projektet?

– Jag har bara goda erfarenheter av att jobba medvetet med måltidspedagogik. Det kräver egentligen inte merarbete, utan finns där som en självklarhet i vardagen.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Ett par gånger per år är vi ute och utbildar kollegor och kökspersonal på andra förskolor. Vi tar även emot studiebesök av förskolor och kökspersonal. Vi gör det på vår fritid för att vi tycker att ämnet är så viktigt. I förlängningen handlar detta om barns hälsa i ett längre perspektiv.

Ingela Karlsson är förskollärare på Trollskogens förskola i Kvidinge.

E-post: ingela.karlsson@edu.astorp.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-05 09:44 av


Relaterat

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Barn och lärares berättelser ger mening åt förskolan

Elin Eriksen Ødegaard var nyfiken på vad små barn tyckte var värt att berätta för pedagogerna i förskolan - och hur lärarna i sin tur använde sig av berättelser för att skapa mening och innehåll i förskolans vardag.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)