Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Leda & Lära nummer 7/2019: Måltidspedagogik: En väg till språkförståelse och ökat ordförråd.

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik. 

Ingela Karlsson är förskollärare i Kvidinge kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom fick jag möjlighet att skriva en utvecklingsartikel. På vår förskola har vi arbetet med måltidspedagogik i ett par år nu, vi brinner verkligen för det. Att skriva en utvecklingsartikel är ett sätt att sprida våra erfarenheter om ett så viktigt område som mat.

”Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat, men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.”

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan stimulera barnen till ett lustfyllt och nyfiket lärande om mat och smak. Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.

– På vår förskola utgår vi från ett ”månadens livsmedel”, det kan vara vad som helst, ofta en grönsak eller frukt. I det första steget lägger vi varan i en påse som baren får känna på och gissa vad det är. Därefter presenteras exempelvis grönsaken i olika former, rå, kokt, stekt och riven.  Barnen får smaka, känna och dofta och berätta vad de upplever och tycker. En poäng är också att använda det livsmedel vi undersöker i maten vi lagar eller i brödet vi bakar. För att kunna följa utvecklingen har vi skriftligt dokumenterat arbetet. Min artikel baseras på dokumentationen från två år tillbaka i tiden.

Vilka resultat har ni sett?

– Mest påtagligt är hur barnens ordförråd ökar. Med tiden hittar de alltfler ord på hur mat kan kännas, dofta och smaka. De små barnen lyssnar på de större och tar efter. I den tidigaste dokumentationen framgår att barnen inte säger så mycket mer än att något kanske är gott eller inte, hårt eller mjukt. Men allteftersom nyanserar barnen sitt språk och använder alltfler ord för att beskriva sina upplevelser. Ett fint exempel är hur ett barn tycker att en kålrot känns som en ”torr ridsadel”.

– Vi ser också att barnen vågar prova mer av olika slags mat. Återkopplingen från skolan är väldigt talande, där säger man att ”vi märker vilka barn som gått på Trollskogens förskola för de äter det mesta.” Även föräldrar vittnar om hur deras barn är mer nyfiken på mat.

Hur har ditt arbete förändrats med projektet?

– Jag har bara goda erfarenheter av att jobba medvetet med måltidspedagogik. Det kräver egentligen inte merarbete, utan finns där som en självklarhet i vardagen.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Ett par gånger per år är vi ute och utbildar kollegor och kökspersonal på andra förskolor. Vi tar även emot studiebesök av förskolor och kökspersonal. Vi gör det på vår fritid för att vi tycker att ämnet är så viktigt. I förlängningen handlar detta om barns hälsa i ett längre perspektiv.

Ingela Karlsson är förskollärare på Trollskogens förskola i Kvidinge.

E-post: ingela.karlsson@edu.astorp.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-05 09:44 av


Relaterat

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Barn och lärares berättelser ger mening åt förskolan

Elin Eriksen Ødegaard var nyfiken på vad små barn tyckte var värt att berätta för pedagogerna i förskolan - och hur lärarna i sin tur använde sig av berättelser för att skapa mening och innehåll i förskolans vardag.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Digitalisera med kollegialt lärande

Kombinera digitalisering med kollegialt lärande är ämnet för en ny bok.

Reformen stärkte lärarprofessionen

Är kåren stärkt eller inte av förstelärarreformen. Tro det eller ej – efter all splittring reformen lett till – författarnas svar är att professionen stärkts på flera sätt av reformen. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.