Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Leda & Lära nummer 7/2019: Måltidspedagogik: En väg till språkförståelse och ökat ordförråd.

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik. 

Ingela Karlsson är förskollärare i Kvidinge kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom fick jag möjlighet att skriva en utvecklingsartikel. På vår förskola har vi arbetet med måltidspedagogik i ett par år nu, vi brinner verkligen för det. Att skriva en utvecklingsartikel är ett sätt att sprida våra erfarenheter om ett så viktigt område som mat.

”Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat, men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.”

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan stimulera barnen till ett lustfyllt och nyfiket lärande om mat och smak. Syftet med måltidspedagogik är att ge barnen möjlighet upptäcka och våga testa ny mat men det omfattar också språkträning eftersom barnen uppmuntras att sätta ord på vad de smakar och upplever.

– På vår förskola utgår vi från ett ”månadens livsmedel”, det kan vara vad som helst, ofta en grönsak eller frukt. I det första steget lägger vi varan i en påse som baren får känna på och gissa vad det är. Därefter presenteras exempelvis grönsaken i olika former, rå, kokt, stekt och riven.  Barnen får smaka, känna och dofta och berätta vad de upplever och tycker. En poäng är också att använda det livsmedel vi undersöker i maten vi lagar eller i brödet vi bakar. För att kunna följa utvecklingen har vi skriftligt dokumenterat arbetet. Min artikel baseras på dokumentationen från två år tillbaka i tiden.

Vilka resultat har ni sett?

– Mest påtagligt är hur barnens ordförråd ökar. Med tiden hittar de alltfler ord på hur mat kan kännas, dofta och smaka. De små barnen lyssnar på de större och tar efter. I den tidigaste dokumentationen framgår att barnen inte säger så mycket mer än att något kanske är gott eller inte, hårt eller mjukt. Men allteftersom nyanserar barnen sitt språk och använder alltfler ord för att beskriva sina upplevelser. Ett fint exempel är hur ett barn tycker att en kålrot känns som en ”torr ridsadel”.

– Vi ser också att barnen vågar prova mer av olika slags mat. Återkopplingen från skolan är väldigt talande, där säger man att ”vi märker vilka barn som gått på Trollskogens förskola för de äter det mesta.” Även föräldrar vittnar om hur deras barn är mer nyfiken på mat.

Hur har ditt arbete förändrats med projektet?

– Jag har bara goda erfarenheter av att jobba medvetet med måltidspedagogik. Det kräver egentligen inte merarbete, utan finns där som en självklarhet i vardagen.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Ett par gånger per år är vi ute och utbildar kollegor och kökspersonal på andra förskolor. Vi tar även emot studiebesök av förskolor och kökspersonal. Vi gör det på vår fritid för att vi tycker att ämnet är så viktigt. I förlängningen handlar detta om barns hälsa i ett längre perspektiv.

Ingela Karlsson är förskollärare på Trollskogens förskola i Kvidinge.

E-post: ingela.karlsson@edu.astorp.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-05 09:44 av


Relaterat

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Barn och lärares berättelser ger mening åt förskolan

Elin Eriksen Ødegaard var nyfiken på vad små barn tyckte var värt att berätta för pedagogerna i förskolan - och hur lärarna i sin tur använde sig av berättelser för att skapa mening och innehåll i förskolans vardag.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.