Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Leda och lära nummer 11/2022: Genomtänkta val kräver träning – En studie av slöjdundervisning som främjar reflekterande arbetssätt

Louisa Asplund, Hanna Skarelius och Marita Olsson-Hvid.

Kooperativa metoder, strukturerade övningar och grupparbete ökar elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Eftersom vi fick så intressanta resultat ville vi självklart dela med oss av dem. Det känns särskilt viktigt eftersom slöjdämnet sällan får så mycket uppmärksamhet. Det ligger ju inom forskningens uppgift att även sprida sina resultat, och artikeln är ett sätt att göra det. Det här arbetet är skrivet inom ramen för ett FoU-projekt vid Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) som är en plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett treårigt projekt som syftar till att träna elever på mellan- och högstadiet att göra mer genomtänkta val i ämnet slöjd, exempelvis val av material och tillvägagångssätt. Vår erfarenhet är att detta moment är svårt för många elever. Få förmår att utveckla sina resonemang kring varför de valde ett visst material eller metod. Ett vanligt svar är att det är ”fint” eller ”passar bra”. Vi lärare insåg därför att vi behövde ändra vår undervisning så att eleverna får träna mer på att göra val och motivera dem. Att välja och motivera sitt tillvägagångssätt i slöjd är inskrivet i såväl den gamla som nya läroplanen. Intressant är att formuleringarna om detta är ännu tydligare i Lgr22.

– Artikeln beskriver hur vi arbetat med kooperativa metoder, strukturerade protokoll och gemensamma diskussioner för att öka elevernas medvetenhet om de val de gör i sitt slöjdarbete och hur dessa val kan motiveras. Mer konkret har slöjdundervisningen exempelvis inneburit att eleverna i grupper har undersökt olika tekniker och material och därefter diskuterat om vad som passar bäst utifrån olika kriterier som exempelvis tidsåtgång, användning och hållbarhet.  

Vilka resultat har ni sett?

– Tydligt är att eleverna utvecklat sin förmåga att motivera sina val, det här märks särskilt i diskussioner och muntliga redovisningar i alla tre skolorna. Däremot utvecklades de skriftliga motiveringarna främst i en av skolorna.

– Resultaten visar att kooperativa metoder och strukturerade övningar bidrar till en ökad förståelse för de val som eleverna hela tiden måste göra. Med tiden märkte vi att elevdiskussionerna mer och mer kom att handla om val och varför de valde ett visst material eller metod. Men framför allt upptäckte vi att elevernas fokus skiftade från färdig produkt till själva processen, vilket också var ett av målet med projektet. Det ökade samarbetet ledde även till att eleverna i högre utsträckning lärde av varandra, vilket är särskilt positivt då slöjd traditionellt sett är ett ganska individuellt ämne.

”Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av strukturerade uppgifter, teknikgenomgångar och övningar som innebär att eleverna får träna på det de ska lära sig.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av strukturerade och tydliga uppgifter, teknikgenomgångar och övningar som innebär att eleverna får mer utrymme att träna på det de ska lära sig. Våra resultat har också fått oss medvetna om hur viktigt och utvecklande det är att elever arbetar tillsammans i slöjden. Dels utvecklar det elevernas resonemang och analysförmåga, dels leder det till att elever lär av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet vid flera olika möten och sammanhang för kollegor på skolor i Stockholms stad. Vi har även har presenterat vårt arbete både på lärarnas forskningskonferens (LFK) och på Skolportens fortbildning för slöjdlärare. En av oss, Hanna Skarelius, går nu vidare till en forskarskola där hon ska fortsätta att undersöka ämnet.

Louisa Asplund är lärare i slöjd, årskurs 3–6 på Bromstensskolan
Marita Olsson-Hvid är lärare slöjd, årskurs 7–9 på Bagarmossen Brotorps skolor
Hanna Skarelius är lärare i slöjd, årskurs 5–9 på Grimstaskolan.

Leda och lära nr 11/2022


Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-10-05 15:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-10-07 00:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser