Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Leda och lära nummer 11/2022: Genomtänkta val kräver träning – En studie av slöjdundervisning som främjar reflekterande arbetssätt

Louisa Asplund, Hanna Skarelius och Marita Olsson-Hvid.

Kooperativa metoder, strukturerade övningar och grupparbete ökar elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Eftersom vi fick så intressanta resultat ville vi självklart dela med oss av dem. Det känns särskilt viktigt eftersom slöjdämnet sällan får så mycket uppmärksamhet. Det ligger ju inom forskningens uppgift att även sprida sina resultat, och artikeln är ett sätt att göra det. Det här arbetet är skrivet inom ramen för ett FoU-projekt vid Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) som är en plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett treårigt projekt som syftar till att träna elever på mellan- och högstadiet att göra mer genomtänkta val i ämnet slöjd, exempelvis val av material och tillvägagångssätt. Vår erfarenhet är att detta moment är svårt för många elever. Få förmår att utveckla sina resonemang kring varför de valde ett visst material eller metod. Ett vanligt svar är att det är ”fint” eller ”passar bra”. Vi lärare insåg därför att vi behövde ändra vår undervisning så att eleverna får träna mer på att göra val och motivera dem. Att välja och motivera sitt tillvägagångssätt i slöjd är inskrivet i såväl den gamla som nya läroplanen. Intressant är att formuleringarna om detta är ännu tydligare i Lgr22.

– Artikeln beskriver hur vi arbetat med kooperativa metoder, strukturerade protokoll och gemensamma diskussioner för att öka elevernas medvetenhet om de val de gör i sitt slöjdarbete och hur dessa val kan motiveras. Mer konkret har slöjdundervisningen exempelvis inneburit att eleverna i grupper har undersökt olika tekniker och material och därefter diskuterat om vad som passar bäst utifrån olika kriterier som exempelvis tidsåtgång, användning och hållbarhet.  

Vilka resultat har ni sett?

– Tydligt är att eleverna utvecklat sin förmåga att motivera sina val, det här märks särskilt i diskussioner och muntliga redovisningar i alla tre skolorna. Däremot utvecklades de skriftliga motiveringarna främst i en av skolorna.

– Resultaten visar att kooperativa metoder och strukturerade övningar bidrar till en ökad förståelse för de val som eleverna hela tiden måste göra. Med tiden märkte vi att elevdiskussionerna mer och mer kom att handla om val och varför de valde ett visst material eller metod. Men framför allt upptäckte vi att elevernas fokus skiftade från färdig produkt till själva processen, vilket också var ett av målet med projektet. Det ökade samarbetet ledde även till att eleverna i högre utsträckning lärde av varandra, vilket är särskilt positivt då slöjd traditionellt sett är ett ganska individuellt ämne.

”Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av strukturerade uppgifter, teknikgenomgångar och övningar som innebär att eleverna får träna på det de ska lära sig.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av strukturerade och tydliga uppgifter, teknikgenomgångar och övningar som innebär att eleverna får mer utrymme att träna på det de ska lära sig. Våra resultat har också fått oss medvetna om hur viktigt och utvecklande det är att elever arbetar tillsammans i slöjden. Dels utvecklar det elevernas resonemang och analysförmåga, dels leder det till att elever lär av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet vid flera olika möten och sammanhang för kollegor på skolor i Stockholms stad. Vi har även har presenterat vårt arbete både på lärarnas forskningskonferens (LFK) och på Skolportens fortbildning för slöjdlärare. En av oss, Hanna Skarelius, går nu vidare till en forskarskola där hon ska fortsätta att undersöka ämnet.

Louisa Asplund är lärare i slöjd, årskurs 3–6 på Bromstensskolan
Marita Olsson-Hvid är lärare slöjd, årskurs 7–9 på Bagarmossen Brotorps skolor
Hanna Skarelius är lärare i slöjd, årskurs 5–9 på Grimstaskolan.

Leda och lära nr 11/2022


Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-10-05 15:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-10-07 00:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser