Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Publicerad:2022-10-05
Uppdaterad:2022-10-07
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

Leda och lära nummer 11/2022: Genomtänkta val kräver träning – En studie av slöjdundervisning som främjar reflekterande arbetssätt

Louisa Asplund, Hanna Skarelius och Marita Olsson-Hvid.

Kooperativa metoder, strukturerade övningar och grupparbete ökar elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Eftersom vi fick så intressanta resultat ville vi självklart dela med oss av dem. Det känns särskilt viktigt eftersom slöjdämnet sällan får så mycket uppmärksamhet. Det ligger ju inom forskningens uppgift att även sprida sina resultat, och artikeln är ett sätt att göra det. Det här arbetet är skrivet inom ramen för ett FoU-projekt vid Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) som är en plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett treårigt projekt som syftar till att träna elever på mellan- och högstadiet att göra mer genomtänkta val i ämnet slöjd, exempelvis val av material och tillvägagångssätt. Vår erfarenhet är att detta moment är svårt för många elever. Få förmår att utveckla sina resonemang kring varför de valde ett visst material eller metod. Ett vanligt svar är att det är ”fint” eller ”passar bra”. Vi lärare insåg därför att vi behövde ändra vår undervisning så att eleverna får träna mer på att göra val och motivera dem. Att välja och motivera sitt tillvägagångssätt i slöjd är inskrivet i såväl den gamla som nya läroplanen. Intressant är att formuleringarna om detta är ännu tydligare i Lgr22.

– Artikeln beskriver hur vi arbetat med kooperativa metoder, strukturerade protokoll och gemensamma diskussioner för att öka elevernas medvetenhet om de val de gör i sitt slöjdarbete och hur dessa val kan motiveras. Mer konkret har slöjdundervisningen exempelvis inneburit att eleverna i grupper har undersökt olika tekniker och material och därefter diskuterat om vad som passar bäst utifrån olika kriterier som exempelvis tidsåtgång, användning och hållbarhet.  

Vilka resultat har ni sett?

– Tydligt är att eleverna utvecklat sin förmåga att motivera sina val, det här märks särskilt i diskussioner och muntliga redovisningar i alla tre skolorna. Däremot utvecklades de skriftliga motiveringarna främst i en av skolorna.

– Resultaten visar att kooperativa metoder och strukturerade övningar bidrar till en ökad förståelse för de val som eleverna hela tiden måste göra. Med tiden märkte vi att elevdiskussionerna mer och mer kom att handla om val och varför de valde ett visst material eller metod. Men framför allt upptäckte vi att elevernas fokus skiftade från färdig produkt till själva processen, vilket också var ett av målet med projektet. Det ökade samarbetet ledde även till att eleverna i högre utsträckning lärde av varandra, vilket är särskilt positivt då slöjd traditionellt sett är ett ganska individuellt ämne.

”Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av strukturerade uppgifter, teknikgenomgångar och övningar som innebär att eleverna får träna på det de ska lära sig.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av strukturerade och tydliga uppgifter, teknikgenomgångar och övningar som innebär att eleverna får mer utrymme att träna på det de ska lära sig. Våra resultat har också fått oss medvetna om hur viktigt och utvecklande det är att elever arbetar tillsammans i slöjden. Dels utvecklar det elevernas resonemang och analysförmåga, dels leder det till att elever lär av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet vid flera olika möten och sammanhang för kollegor på skolor i Stockholms stad. Vi har även har presenterat vårt arbete både på lärarnas forskningskonferens (LFK) och på Skolportens fortbildning för slöjdlärare. En av oss, Hanna Skarelius, går nu vidare till en forskarskola där hon ska fortsätta att undersöka ämnet.

Louisa Asplund är lärare i slöjd, årskurs 3–6 på Bromstensskolan
Marita Olsson-Hvid är lärare slöjd, årskurs 7–9 på Bagarmossen Brotorps skolor
Hanna Skarelius är lärare i slöjd, årskurs 5–9 på Grimstaskolan.

Leda och lära nr 11/2022


Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev