Mer kommunikation med digitala verktyg i anpassat gymnasium

Med digitala kommunikationsverktyg stärktes kommunikation och självständighet för elever med svår IF i anpassad gymnasieskola. Det visar speciallärarna Maria Boberg och Anna Engström, förstelärare Susanne Johansson samt rektor Daniel Persson på Wendesgymnasiet A i Kristianstad i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Under åren 2022 till 2025 deltog vi i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Kunskapsuppdraget i anpassad skola. Här valde vi att arbeta med att stärka elevernas kommunikation, med fokus på elever med svår intellektuell funktionsnedsättning (IF). Efter att vi hade genomfört vårt utvecklingsarbete kändes det naturligt att även skriva en artikel. Dels för att våra erfarenheter förhoppningsvis kan inspirera andra som arbetar inom anpassad skola, dels för att det är väldigt tunt om litteratur och forskning vad gäller elever i anpassad skola, och särskilt de som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om hur digitala kommunikationsverktyg kan stärka elevernas kommunikation och självständighet. I projektet ingick flera fokuselever, men i artikeln beskriver vi arbetet med en specifik elev med svår IF. Inledningsvis kunde den aktuella eleven enbart kommunicera genom gester och ljud och med personer som arbetade närmast henne.

– Artikeln belyser hur vi stegvis introducerat ett digitalt verktyg, i det här fallet en Ipad med ett styrverktyg som innebär att eleven kan svara på frågor med hjälp av talknappar och använda appar. Exempel på andra styrverktyg är ögonrörelser, joystick eller genom blåsningar.

Det tog lång tid men det hände otroligt mycket när eleven fick tillgång till multimodala verktyg.

Vilka resultat har ni sett?

– Det tog lång tid men det hände otroligt mycket när eleven fick tillgång till multimodala verktyg. Vi följde arbetet genom observationer, foto, filmning och skriftlig dokumentation. Vi såg tydligt att verktyget stärkte de kommunikationsförmågor som eleven redan hade tillgång till, det vill säga gester och ljud, som nu blev tydligare.

– Genom Ipaden som styrdes med knappar kunde eleven svara ja eller nej på frågor. Det här öppnade upp för kommunikation med fler än de allra närmaste och allt eftersom började hon kommunicera med många fler människor än tidigare. Eleven lärde sig även att använda appar som Spotify där hon valde låtar och spelade spel.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fortsatt vårt arbete efter att programmet avslutats, nu med fler elever. Framför allt arbetar vi med appar och även olika styrsätt som underlättar och utvecklar elevernas kommunikation. Det är inspirerande och spännande och vi ser också att de här kommunikationsverktygen förstärker de kommunikativa förmågor som eleverna har sedan tidigare.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi konstaterar alla att det här arbetet har varit väldigt givande och lärorikt. Viktigt i sammanhanget har varit att hela skolan deltagit i utvecklingsprogrammet och det innebär att vi gemensamt har lagt en stabil grund att stå på för vårt fortsatta arbete.