Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Artikel nummer 16 2016: Videoinstruera mera! – Ett digitaliseringsprojekt av slöjdens arbetsinstruktioner

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Emelia Pierrou och Mikaela Assmundsson.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett bra sätt att sprida våra erfarenheter och resultat och vi vet att många lärare i praktiska ämnen är nyfikna på nya idéer och rön i ämnet. Att skriva en artikel har också varit ett sätt att fördjupa projektet och därmed våra egna kunskaper.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett pågående projekt med videobaserade instruktionsfilmer i textilslöjd för årskurs 7. Vi har själva producerat ett antal undervisningsfilmer med konkreta instruktioner för olika moment i ämnet. Eleverna, som har egna datorer genom skolan, tittar själva på filmerna när de vill och behöver och poängen är förstås att vi lärare inte behöver lägga lika mycket tid på att instruera samma moment flera gånger. I stället kan vi använda tiden till djupare diskussioner och elevernas kreativa processer. För en del elever räcker det att titta på filmen en gång för att vara på banan, andra behöver titta flera gånger.

– De första filmerna producerade vi helt själva men efterhand har vi hittat redan inspelat material på nätet som vi nu använder i undervisningen. Artikeln belyser även vårt projekt kopplat till olika lärandeteorier.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultaten är mycket positiva! Framför allt har grupperna blivit mycket lugnare. Givetvis gör vi lärare fortfarande muntliga genomgångar men filmerna har inneburit ett stort skifte i slöjdundervisningen. Tidigare gick mycket av elevernas undervisningstid åt till att sitta och vänta på att få hjälp av oss lärare, idag kan många elever själva lösa sina problem genom att titta på filmen. För oss lärare har detta medfört en fantastisk förändring då vi fått mer tid för djupare diskussioner med eleverna om deras arbete, processer och kreativitet.

– Vårt projekt understryker vikten att ta in IKT i slöjden, ett ämne som ofta glöms bort i diskussionen kring digtial utveckling i skolan.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Barn och unga är i dag är otroligt vana vid att ta in information via rörliga bilder, för dem är film ett självklart verktyg. Skolan är många gånger lite väl textbaserad, kan vi tycka. Vi har med vårt projekt visat att filmer fungerar bra i ämnet slöjd. Generellt har slöjdämnet förändrats från att ha varit mer hantverksinriktad till att handla mer om problemlösning, kreativa processer och design. Användningen av filmerna ger oss lärare mer tid för de frågorna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt projekt både inom vår egen skola och på ämneskonferenser. I dag använder även träslöjden här på skolan videofilmer i undervisningen. Vi har lagt ut våra filmer på nätet där de delats upp till 14 000 gånger, vilket tyder på att även andra skolor använder dem – och det är förstås jätteroligt.

Susanne Sawander

Se filmerna:



Sidan publicerades 2017-02-08 09:33 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:59 av Hedda Lovén


Relaterat

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.