Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Artikel nummer 16 2016: Videoinstruera mera! – Ett digitaliseringsprojekt av slöjdens arbetsinstruktioner

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Emelia Pierrou och Mikaela Assmundsson.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett bra sätt att sprida våra erfarenheter och resultat och vi vet att många lärare i praktiska ämnen är nyfikna på nya idéer och rön i ämnet. Att skriva en artikel har också varit ett sätt att fördjupa projektet och därmed våra egna kunskaper.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett pågående projekt med videobaserade instruktionsfilmer i textilslöjd för årskurs 7. Vi har själva producerat ett antal undervisningsfilmer med konkreta instruktioner för olika moment i ämnet. Eleverna, som har egna datorer genom skolan, tittar själva på filmerna när de vill och behöver och poängen är förstås att vi lärare inte behöver lägga lika mycket tid på att instruera samma moment flera gånger. I stället kan vi använda tiden till djupare diskussioner och elevernas kreativa processer. För en del elever räcker det att titta på filmen en gång för att vara på banan, andra behöver titta flera gånger.

– De första filmerna producerade vi helt själva men efterhand har vi hittat redan inspelat material på nätet som vi nu använder i undervisningen. Artikeln belyser även vårt projekt kopplat till olika lärandeteorier.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultaten är mycket positiva! Framför allt har grupperna blivit mycket lugnare. Givetvis gör vi lärare fortfarande muntliga genomgångar men filmerna har inneburit ett stort skifte i slöjdundervisningen. Tidigare gick mycket av elevernas undervisningstid åt till att sitta och vänta på att få hjälp av oss lärare, idag kan många elever själva lösa sina problem genom att titta på filmen. För oss lärare har detta medfört en fantastisk förändring då vi fått mer tid för djupare diskussioner med eleverna om deras arbete, processer och kreativitet.

– Vårt projekt understryker vikten att ta in IKT i slöjden, ett ämne som ofta glöms bort i diskussionen kring digtial utveckling i skolan.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Barn och unga är i dag är otroligt vana vid att ta in information via rörliga bilder, för dem är film ett självklart verktyg. Skolan är många gånger lite väl textbaserad, kan vi tycka. Vi har med vårt projekt visat att filmer fungerar bra i ämnet slöjd. Generellt har slöjdämnet förändrats från att ha varit mer hantverksinriktad till att handla mer om problemlösning, kreativa processer och design. Användningen av filmerna ger oss lärare mer tid för de frågorna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt projekt både inom vår egen skola och på ämneskonferenser. I dag använder även träslöjden här på skolan videofilmer i undervisningen. Vi har lagt ut våra filmer på nätet där de delats upp till 14 000 gånger, vilket tyder på att även andra skolor använder dem – och det är förstås jätteroligt.

Susanne Sawander

Se filmerna:



Sidan publicerades 2017-02-08 09:33 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

”Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen”

Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.