Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Artikel nummer 16 2016: Videoinstruera mera! – Ett digitaliseringsprojekt av slöjdens arbetsinstruktioner

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Emelia Pierrou och Mikaela Assmundsson.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett bra sätt att sprida våra erfarenheter och resultat och vi vet att många lärare i praktiska ämnen är nyfikna på nya idéer och rön i ämnet. Att skriva en artikel har också varit ett sätt att fördjupa projektet och därmed våra egna kunskaper.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett pågående projekt med videobaserade instruktionsfilmer i textilslöjd för årskurs 7. Vi har själva producerat ett antal undervisningsfilmer med konkreta instruktioner för olika moment i ämnet. Eleverna, som har egna datorer genom skolan, tittar själva på filmerna när de vill och behöver och poängen är förstås att vi lärare inte behöver lägga lika mycket tid på att instruera samma moment flera gånger. I stället kan vi använda tiden till djupare diskussioner och elevernas kreativa processer. För en del elever räcker det att titta på filmen en gång för att vara på banan, andra behöver titta flera gånger.

– De första filmerna producerade vi helt själva men efterhand har vi hittat redan inspelat material på nätet som vi nu använder i undervisningen. Artikeln belyser även vårt projekt kopplat till olika lärandeteorier.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultaten är mycket positiva! Framför allt har grupperna blivit mycket lugnare. Givetvis gör vi lärare fortfarande muntliga genomgångar men filmerna har inneburit ett stort skifte i slöjdundervisningen. Tidigare gick mycket av elevernas undervisningstid åt till att sitta och vänta på att få hjälp av oss lärare, idag kan många elever själva lösa sina problem genom att titta på filmen. För oss lärare har detta medfört en fantastisk förändring då vi fått mer tid för djupare diskussioner med eleverna om deras arbete, processer och kreativitet.

– Vårt projekt understryker vikten att ta in IKT i slöjden, ett ämne som ofta glöms bort i diskussionen kring digtial utveckling i skolan.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Barn och unga är i dag är otroligt vana vid att ta in information via rörliga bilder, för dem är film ett självklart verktyg. Skolan är många gånger lite väl textbaserad, kan vi tycka. Vi har med vårt projekt visat att filmer fungerar bra i ämnet slöjd. Generellt har slöjdämnet förändrats från att ha varit mer hantverksinriktad till att handla mer om problemlösning, kreativa processer och design. Användningen av filmerna ger oss lärare mer tid för de frågorna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt projekt både inom vår egen skola och på ämneskonferenser. I dag använder även träslöjden här på skolan videofilmer i undervisningen. Vi har lagt ut våra filmer på nätet där de delats upp till 14 000 gånger, vilket tyder på att även andra skolor använder dem – och det är förstås jätteroligt.

Susanne Sawander

Se filmerna:



Sidan publicerades 2017-02-08 09:33 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:59 av


Relaterat

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)