Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Artikel nummer 18/2016: Utveckling av undervisningsstrategier för elever med hörselnedsättning: En aktionsforskningsstudie i samverkan mellan skola och hörselhabilitering

Johanna Melin, Johanna Fredman och Emma Haddadi Ederyd.

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Genom en forskningscirkel fick lärarna Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser syn på vad som verkligen fungerar.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville sprida de kunskaper och erfarenheter vi fått genom den forskningscirkel vi genomfört. Artikeln blev också ett sätt att dokumentera våra egna processer och de resultat vi kom fram till, säger Johanna Fredman, före detta förstelärare vid Alviksskolan som numera arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om en forskningscirkel som vi, två lärare och en fritidspedagog, från Alviksskolans hörselklasser samt personal från landstingets hörselhabilitering genomfört. Vi möter ju samma barn och syftet med forskningscirkeln var att utveckla samverkan mellan verksamheterna men också våra egna lärandestrategier. På sikt är intentionen en högre måluppfyllelse bland eleverna, förklarar förstelärare Emma Haddadi Ederyd.

– I forskningscirkeln arbetade vi dels med frågeställningar kring vårt eget arbete, dels med skuggning av varandras verksamheter, både inom och över verksamhetsgränserna, säger Johanna Fredman.

Vilka resultat har ni sett?

– De övergripande resultaten är att visuella stödstrukturer och metakommunikation tillsammans med eleverna, alltså att samtala om det som sker under en pågående aktivitet, underlättar deras lärande. Mitt fokus var att hitta strategier för att förbättra samlingarna som ibland kan bli röriga när barnen har svårt att fokusera. Min spontana reaktion har ofta varit att då skynda på samlingen. Med hjälp av Emmas skuggning fick vi syn på vad som fungerar i de här situationerna: Att påminna, lyssna, upprepa, vara noga med att låta barnen prata i tur och ordning, ge visuellt stöd i form av bilder eller föremål som kopplar till vad samtalet handlar om, säger Johanna Melin.

– De här redskapen är inga nyheter för oss som arbetar med barn med hörselnedsättning men i forskningscirkeln synliggjorde och dokumenterade vi vad som fungerar. Dessutom har vi stämt av våra resultat med litteraturen, säger förstelärare Emma Haddadi Ederyd som undersökte hur hon kan stödja eleverna att utveckla sina samtal.

– Hon påminner också att barn med hörselnedsättning i högre grad behöver lära sig att samtala. De nämna redskapen samt enkla hållpunkter som att titta på den man pratar med, lyssna, bjuda in kompisar i samtalet skapar tydliga ramar för ett bra samtalsklimat.

Johanna Fredman skuggade pedagogerna vid hörselhabiliteringen.
– De arbetar mycket med metakommunikation genom att samtala med föräldrarna om vad som händer med barnet under en pågående aktivitet, just för att synliggöra vad som sker och vad som fungerar för barnet. Hörselhabiliteringen använder sig också av ljud som en medveten strategi för att fånga barnens uppmärksamhet. Det här är verktyg som skolan kan absolut kan utveckla och använda sig mer av.

– Ett viktigt resultat är också att vi tillsammans med hörselhabiliteringen har byggt en plattform för systematiskt erfarenhetsutbyte, säger Johanna Fredman som understryker vikten av att på djupet få reflektera kring vad de i professionen gör till vardags.

– Fokus ligger i regel på att planera och genomföra, mer sällan på att analysera. Idag kan vi med säkerhet säga att vårt arbetssätt bygger på beprövad erfarenhet, konstaterar hon.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Jag skyndar inte längre på samlingarna på fritids. Istället går jag metodiskt igenom de moment som jag vet stabiliserar gruppen. Det får ta sin tid, vetskapen om att mina redskap fungerar skapar trygghet för både mig och barnen, säger Johanna Melin.

– Processen, snarare än de konkreta resultaten har gett oss en förståelse för vilka strategier som är viktiga för våra elever, säger Emma Haddadi Ederyd.

Johanna Fredman lyfter forskningscirkeln som ett praktexempel på hur samverkan kan ske mellan stat, kommun och landsting.

– Att följa andra professionella i deras vardag är det bästa sättet att stärka såväl kunskaper som kontakter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har infört skuggning för nyanställd personal, det har blivit en del av det kollegiala lärandet här på skolan och inom fritidsverksamheten använder vi oss av redskapen från forskningscirkeln. All personal som arbetar i hörselklasserna har deltagit i en föreläsning om betydelsen av visuellt stöd, säger Emma Haddadi Ederyd.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-02-13 11:46 av
Sidan uppdaterades 2017-05-15 15:15 av


Relaterat

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.