Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Artikel nummer 1/2018: Spela sig till lärande, går det? Ett ämnesövergripande projekt med datorspel som verktyg

När dataspelet Minecraft kom in i klassrummet ökade elevernas engagemang. Det visar Åsa Girgensohn, förstelärare på Björknässkolan i Nacka, som skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt där eleverna byggde ett gemensamt virtuellt samhälle.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag vill inspirera andra lärare till att använda dataspel i undervisningen. Det gör ju många redan men ofta används dataspel för att checka av kunskaper snarare än att utveckla elevernas lärande, som det här projektet handlar om.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett projekt i två klasser i årskurs 5 där eleverna byggt ett samhälle med dataspelet Minecraft Education. Elevernas uppgift var att tillsammans planera och utföra bygget av ett hållbart samhälle med allt vad det innebär – bostäder, energiförsörjning, uppvärmning, vattenrening, livsmedelstillverkning, transporter och sophantering. Eleverna skulle också skapa ett fungerande politiskt styre och samhällsfunktioner som skola och sjukvård.

– Eleverna arbetade i grupper med olika ansvarsområden. De planerade, sökte kunskap och diskuterade tillsammans. Själva byggandet i dataspelet skedde individuellt men i samma värld.

– Projektet kopplades till kunskapskrav i samtliga no-ämnen, teknik, samhällskunskap, geografi och svenska.

Vilka resultat har du sett?

– Att elevernas engagemang ökade markant. Det gällde inte bara de som var bekanta med dataspel sedan tidigare. Mest entusiastiska var nästan de som sällan eller aldrig brukade spela dataspel.

– Elevernas egna utvärderingar visar att de fick en ökad lust att lära sig och de tyckte även att de hade lärt sig nya saker. Det här bekräftades också i den kunskapskontroll jag gjorde efter projektet, den visar att samtliga elever nådde upp till kunskapskraven.

– Jag trodde att projektet skulle ta jättemycket tid men när eleverna väl var klara med sina diskussioner och kunskapssökningar var de oerhört snabba att bygga upp det gemensamma samhället.

– Under byggprocessen var eleverna självgående och hjälpte varandra. Det innebar att jag fick möjlighet att utvärdera enskilt med varje elev.

– Givetvis uppstod en del problem. Skolans nätverk svajade ibland, vilket innebar att eleverna loggades ut från spelet. Det hände också saker i klassrummet mellan eleverna. Minecraft fungerar så att alla som deltar i samma värld kan bygga men också rasera allt som finns där. Vid ett par tillfällen blossade konflikter upp då elever raserade andra elevers byggnader i dataspelet. Incidenterna mynnade trots allt ut i viktiga och bra diskussioner om bland annat respekt för andras arbeten och åsikter.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det som var utvecklande med just det här projektet var att eleverna tvingades ställa egna frågor och även hitta svaren för att kunna bygga vidare. Exempelvis om vilka hållbara energikällor som finns. Min roll blev mer att hjälpa eleverna med kunskapskällor och ställa motfrågor än att presentera fakta. Mycket värdefullt var också att få tid att prata och stämma av kunskaper med varje elev under projektet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har varit mentor åt två kollegor som utfört liknande projekt i sina klasser. Utöver det har jag berättat om arbetet för övriga lärare. Jag har även skrivit vad som kan liknas vid en manual om hur man som lärare kan arbeta med dataspel och lägga upp ett liknande projekt.

Åsa Girgensohn är förstelärare och undervisar i fysik, kemi, biologi, teknik, matematik och bild på Björknässkolan i Saltsjö-Boo. E-post: asa.girgensohn@nacka.se.

Susanne Sawander

Fakta/
Läs mer om Minecraft: Education Edition på svenska här 

Sidan publicerades 2018-02-13 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-15 09:43 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

FETC: 3 schools achieve STEM excellence despite COVID

Educators in three innovative districts have developed online innovations to keep students engaged in hands-on, career-focused STEM projects despite the shift to remote instruction.

Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv

I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på.