Modell gav ökad samverkan och kommunikation i anpassad skola
Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.
En gemensamt framtagen kommunikationsmodell ökade både samarbete och samsyn mellan lärare och elevassistenter. Utvecklingsarbetet har också lett till samverkan med grannkommunerna, berättar speciallärare Malin Midander och biträdande rektor Karin Hansson på den anpassade skolan i Åstorps kommun.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– För att vi under vårt deltagande i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Kunskapsutveckling i anpassad skola, upptäckte att det inte fanns så mycket forskning om anpassad skola. Genom vår artikel hoppas vi kunna bidra till ökad kunskap om den här skolformen.
Vad handlar artikel om?
– Den beskriver vårt arbete med att ta fram en kommunikationsmodell för att stärka lärares och elevassistenters samsyn kring kommunikation för att sin tur utveckla elevernas förmåga att kommunicera. Syftet med modellen var att hitta gemensamma riktlinjer kring hur vi kan arbeta med kommunikation, exempelvis att använda pekdator, bildstöd och att inte prata ovanför elevernas huvuden.
Projektet utlöste en dominoeffekt då både professionsroller och samsynen mellan yrkesgrupperna stärktes.
Vilka resultat har ni sett?
– Faktum är att projektet utlöste en dominoeffekt då både professionsroller och samsynen mellan yrkesgrupperna stärktes. Det har skett en undervisningsutveckling där kommunikation har varit i fokus. Både sändare och mottagare i en kommunikation har stärkts och utvecklats. En starkt bidragande faktor är också att elevassistenterna genom projektet också inkluderats i arbetet med läroplanen. Tidigare arbetade lärare och elevassistenter mer var för sig, i dag finns ett nära samarbete och framför allt en gemensam syn på hur vi undervisar och kommunicerar med eleverna i syfte utveckla deras lärande.
– Arbetet har också lett till ökad kommunikation hos eleverna. Vi ser att de blivit mer aktiva och använder fler sätt för att uttrycka sig.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– En av de största vinsterna med utvecklingsarbetet är att vi skapat en tydlig struktur kring vårt pedagogiska utvecklingsarbete. I dag träffas hela personalgruppen regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor, vilket har bidragit en mer strukturerad, medveten och inkluderande undervisning. Struktur är oerhört viktigt för att arbetet ska utvecklas framåt, men också för att skola in nya medarbetare.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Programmet har lett till att vi även börjat samarbeta med anpassade skolor i grannkommunerna, vilket känns helt fantastiskt. Åstorp är ju en liten kommun och ibland kan man känna sig lite ensam. Samverkan med grannkommunerna innebär att vi utökat vårt nätverk för gemensamma pedagogiska diskussioner, men även konkreta aktiviteter för eleverna, exempelvis studiebesök och disko.