Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Artikel nr 9 2014: Nu förstår elever vad lärare bedömer. En studie om kamratbedömning vid muntliga redovisningar

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare på Ribbaskolan i Jönköpings kommun.

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare i Jönköpings kommun.

När lärarna Karin Isaksson och Carina Tallefors på Ribbaskolan i Gränna testade muntlig kamratbedömning i engelskan märkte de tydligt hur motiverade eleverna blev.
Samtidigt som eleverna tyckte arbetssättet var roligt – så steg måluppfyllelsen. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Ribbaskolan är en modellskola, vilket innebär att vi har läst mycket forskning och litteratur om skolan, bland andra Christian Lundahl och Anders Jönsson om bedömning för lärande. Det inspirerade oss att se om vi kunde utveckla våra arbetssätt på skolan, berättar Karin Isaksson, lärare i engelska, svenska och spanska på Ribbaskolan.

– Vi har tidigare arbetat med kamratbedömning i samband med skriftliga arbeten, men just när det gäller muntliga redovisningar hade vi inte vågat oss på kamratbedömning på samma sätt. Det väckte vår nyfikenhet.

– När vi började planera för studien såg vi att det inte fanns så mycket forskning kring kamratbedömning kring muntliga redovisningar, och då blev vi ännu mer taggade.

Vad handlar artikeln om?

– Eleverna skulle presentera en pjäs på engelska gruppvis, och det var framförandet som skulle bedömas. Vi gick igenom bedömningsmallen och diskuterade de olika kunskapskraven. Det gjorde vi i två klasser. I den tredje klassen gjorde vi samma sak, men dessutom fick eleverna vara med och formulera själva bedömningsmallen.

– Varje grupp fick i uppdrag att iaktta en av personerna i gruppen när de framförde pjäsen som de övat in, med bedömningsmallen framför sig. Sedan fick de prata ihop sig och diskutera. Därefter jämförde vi resultaten sinsemellan, lärare och elever. Vi videofilmade allt. Efteråt hade vi ett samtal där eleverna i helklass fick samtala kring arbetssättet med att kamratbedöma varandra, som vi också videofilmade.

Vilka resultat har ni sett?

– Det vi såg väldigt tydligt var att de som hade varit delaktiga med att själva utforma bedömningsmallen snabbare fick en ökad medvetenhet om vad som skulle bedömas, och om skillnaderna mellan de olika kunskapskraven. De fick även ett större intresse för att använda matrisen i bedömningen.

– En annan viktig lärdom var att de var mycket duktiga på att bedöma de andras prestationer, och att kunna dra lärdom av vad de såg till sitt eget framträdande. Om man ska arbeta med kamratbedömning är det viktigt att ha ett tillåtande klassrumsklimat, där alla känner sig trygga. Där man får göra fel, och där alla både får lyckas och misslyckas.

– Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid. Eleverna blir mycket mer aktiva, och mer insatta i vad de kan göra för att nå högre betygsmål. Måluppfyllelsen i våras var mycket hög i den aktuella årskursen, det högsta meritvärdet på flera år. Vi tror definitivt att detta har spelat roll.

– Dessutom säger eleverna att det är roligt – och det är inte oviktigt! De känner att de har makt att påverka undervisningen.

Var det något som överraskade er?

– Vi var förvånade över samstämmigheten. Elevernas bedömningar stämde väldigt väl överens med lärarens bedömning. Om eleverna har rätt förutsättningar kan de bli väldigt duktiga på att bedöma. Tack vare den muntliga kamratbedömningen blev det också en större aktivitet i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Dels talar vi om arbetssättet i arbetslaget och i ämneslaget för att se hur vi kan samarbeta med det i alla grupper. Det är viktigt att fler får del av fördelarna med att involvera eleverna i bedömningsprocessen, för att få en genomslagskraft på hela skolan. Flera av våra kollegor har dessutom arbetat ämnesöverskridande med bedömning.

– Vi har också berättat om vårt arbetssätt med muntlig kamratbedömning på olika konferenser, både för politiker och för skolledare. Vi tycker att det här är viktigt att sprida.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2014-09-09 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser