Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Artikel nr 9 2014: Nu förstår elever vad lärare bedömer. En studie om kamratbedömning vid muntliga redovisningar

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare på Ribbaskolan i Jönköpings kommun.

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare i Jönköpings kommun.

När lärarna Karin Isaksson och Carina Tallefors på Ribbaskolan i Gränna testade muntlig kamratbedömning i engelskan märkte de tydligt hur motiverade eleverna blev.
Samtidigt som eleverna tyckte arbetssättet var roligt – så steg måluppfyllelsen. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Ribbaskolan är en modellskola, vilket innebär att vi har läst mycket forskning och litteratur om skolan, bland andra Christian Lundahl och Anders Jönsson om bedömning för lärande. Det inspirerade oss att se om vi kunde utveckla våra arbetssätt på skolan, berättar Karin Isaksson, lärare i engelska, svenska och spanska på Ribbaskolan.

– Vi har tidigare arbetat med kamratbedömning i samband med skriftliga arbeten, men just när det gäller muntliga redovisningar hade vi inte vågat oss på kamratbedömning på samma sätt. Det väckte vår nyfikenhet.

– När vi började planera för studien såg vi att det inte fanns så mycket forskning kring kamratbedömning kring muntliga redovisningar, och då blev vi ännu mer taggade.

Vad handlar artikeln om?

– Eleverna skulle presentera en pjäs på engelska gruppvis, och det var framförandet som skulle bedömas. Vi gick igenom bedömningsmallen och diskuterade de olika kunskapskraven. Det gjorde vi i två klasser. I den tredje klassen gjorde vi samma sak, men dessutom fick eleverna vara med och formulera själva bedömningsmallen.

– Varje grupp fick i uppdrag att iaktta en av personerna i gruppen när de framförde pjäsen som de övat in, med bedömningsmallen framför sig. Sedan fick de prata ihop sig och diskutera. Därefter jämförde vi resultaten sinsemellan, lärare och elever. Vi videofilmade allt. Efteråt hade vi ett samtal där eleverna i helklass fick samtala kring arbetssättet med att kamratbedöma varandra, som vi också videofilmade.

Vilka resultat har ni sett?

– Det vi såg väldigt tydligt var att de som hade varit delaktiga med att själva utforma bedömningsmallen snabbare fick en ökad medvetenhet om vad som skulle bedömas, och om skillnaderna mellan de olika kunskapskraven. De fick även ett större intresse för att använda matrisen i bedömningen.

– En annan viktig lärdom var att de var mycket duktiga på att bedöma de andras prestationer, och att kunna dra lärdom av vad de såg till sitt eget framträdande. Om man ska arbeta med kamratbedömning är det viktigt att ha ett tillåtande klassrumsklimat, där alla känner sig trygga. Där man får göra fel, och där alla både får lyckas och misslyckas.

– Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid. Eleverna blir mycket mer aktiva, och mer insatta i vad de kan göra för att nå högre betygsmål. Måluppfyllelsen i våras var mycket hög i den aktuella årskursen, det högsta meritvärdet på flera år. Vi tror definitivt att detta har spelat roll.

– Dessutom säger eleverna att det är roligt – och det är inte oviktigt! De känner att de har makt att påverka undervisningen.

Var det något som överraskade er?

– Vi var förvånade över samstämmigheten. Elevernas bedömningar stämde väldigt väl överens med lärarens bedömning. Om eleverna har rätt förutsättningar kan de bli väldigt duktiga på att bedöma. Tack vare den muntliga kamratbedömningen blev det också en större aktivitet i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Dels talar vi om arbetssättet i arbetslaget och i ämneslaget för att se hur vi kan samarbeta med det i alla grupper. Det är viktigt att fler får del av fördelarna med att involvera eleverna i bedömningsprocessen, för att få en genomslagskraft på hela skolan. Flera av våra kollegor har dessutom arbetat ämnesöverskridande med bedömning.

– Vi har också berättat om vårt arbetssätt med muntlig kamratbedömning på olika konferenser, både för politiker och för skolledare. Vi tycker att det här är viktigt att sprida.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2014-09-09 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)