Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Artikel nr 9 2014: Nu förstår elever vad lärare bedömer. En studie om kamratbedömning vid muntliga redovisningar

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare på Ribbaskolan i Jönköpings kommun.

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare i Jönköpings kommun.

När lärarna Karin Isaksson och Carina Tallefors på Ribbaskolan i Gränna testade muntlig kamratbedömning i engelskan märkte de tydligt hur motiverade eleverna blev.
Samtidigt som eleverna tyckte arbetssättet var roligt – så steg måluppfyllelsen. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Ribbaskolan är en modellskola, vilket innebär att vi har läst mycket forskning och litteratur om skolan, bland andra Christian Lundahl och Anders Jönsson om bedömning för lärande. Det inspirerade oss att se om vi kunde utveckla våra arbetssätt på skolan, berättar Karin Isaksson, lärare i engelska, svenska och spanska på Ribbaskolan.

– Vi har tidigare arbetat med kamratbedömning i samband med skriftliga arbeten, men just när det gäller muntliga redovisningar hade vi inte vågat oss på kamratbedömning på samma sätt. Det väckte vår nyfikenhet.

– När vi började planera för studien såg vi att det inte fanns så mycket forskning kring kamratbedömning kring muntliga redovisningar, och då blev vi ännu mer taggade.

Vad handlar artikeln om?

– Eleverna skulle presentera en pjäs på engelska gruppvis, och det var framförandet som skulle bedömas. Vi gick igenom bedömningsmallen och diskuterade de olika kunskapskraven. Det gjorde vi i två klasser. I den tredje klassen gjorde vi samma sak, men dessutom fick eleverna vara med och formulera själva bedömningsmallen.

– Varje grupp fick i uppdrag att iaktta en av personerna i gruppen när de framförde pjäsen som de övat in, med bedömningsmallen framför sig. Sedan fick de prata ihop sig och diskutera. Därefter jämförde vi resultaten sinsemellan, lärare och elever. Vi videofilmade allt. Efteråt hade vi ett samtal där eleverna i helklass fick samtala kring arbetssättet med att kamratbedöma varandra, som vi också videofilmade.

Vilka resultat har ni sett?

– Det vi såg väldigt tydligt var att de som hade varit delaktiga med att själva utforma bedömningsmallen snabbare fick en ökad medvetenhet om vad som skulle bedömas, och om skillnaderna mellan de olika kunskapskraven. De fick även ett större intresse för att använda matrisen i bedömningen.

– En annan viktig lärdom var att de var mycket duktiga på att bedöma de andras prestationer, och att kunna dra lärdom av vad de såg till sitt eget framträdande. Om man ska arbeta med kamratbedömning är det viktigt att ha ett tillåtande klassrumsklimat, där alla känner sig trygga. Där man får göra fel, och där alla både får lyckas och misslyckas.

– Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid. Eleverna blir mycket mer aktiva, och mer insatta i vad de kan göra för att nå högre betygsmål. Måluppfyllelsen i våras var mycket hög i den aktuella årskursen, det högsta meritvärdet på flera år. Vi tror definitivt att detta har spelat roll.

– Dessutom säger eleverna att det är roligt – och det är inte oviktigt! De känner att de har makt att påverka undervisningen.

Var det något som överraskade er?

– Vi var förvånade över samstämmigheten. Elevernas bedömningar stämde väldigt väl överens med lärarens bedömning. Om eleverna har rätt förutsättningar kan de bli väldigt duktiga på att bedöma. Tack vare den muntliga kamratbedömningen blev det också en större aktivitet i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Dels talar vi om arbetssättet i arbetslaget och i ämneslaget för att se hur vi kan samarbeta med det i alla grupper. Det är viktigt att fler får del av fördelarna med att involvera eleverna i bedömningsprocessen, för att få en genomslagskraft på hela skolan. Flera av våra kollegor har dessutom arbetat ämnesöverskridande med bedömning.

– Vi har också berättat om vårt arbetssätt med muntlig kamratbedömning på olika konferenser, både för politiker och för skolledare. Vi tycker att det här är viktigt att sprida.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2014-09-09 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.