Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Artikel nr 9 2014: Nu förstår elever vad lärare bedömer. En studie om kamratbedömning vid muntliga redovisningar

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare på Ribbaskolan i Jönköpings kommun.

Carina Tallefors och Karin Isaksson är lärare i Jönköpings kommun.

När lärarna Karin Isaksson och Carina Tallefors på Ribbaskolan i Gränna testade muntlig kamratbedömning i engelskan märkte de tydligt hur motiverade eleverna blev.
Samtidigt som eleverna tyckte arbetssättet var roligt – så steg måluppfyllelsen. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Ribbaskolan är en modellskola, vilket innebär att vi har läst mycket forskning och litteratur om skolan, bland andra Christian Lundahl och Anders Jönsson om bedömning för lärande. Det inspirerade oss att se om vi kunde utveckla våra arbetssätt på skolan, berättar Karin Isaksson, lärare i engelska, svenska och spanska på Ribbaskolan.

– Vi har tidigare arbetat med kamratbedömning i samband med skriftliga arbeten, men just när det gäller muntliga redovisningar hade vi inte vågat oss på kamratbedömning på samma sätt. Det väckte vår nyfikenhet.

– När vi började planera för studien såg vi att det inte fanns så mycket forskning kring kamratbedömning kring muntliga redovisningar, och då blev vi ännu mer taggade.

Vad handlar artikeln om?

– Eleverna skulle presentera en pjäs på engelska gruppvis, och det var framförandet som skulle bedömas. Vi gick igenom bedömningsmallen och diskuterade de olika kunskapskraven. Det gjorde vi i två klasser. I den tredje klassen gjorde vi samma sak, men dessutom fick eleverna vara med och formulera själva bedömningsmallen.

– Varje grupp fick i uppdrag att iaktta en av personerna i gruppen när de framförde pjäsen som de övat in, med bedömningsmallen framför sig. Sedan fick de prata ihop sig och diskutera. Därefter jämförde vi resultaten sinsemellan, lärare och elever. Vi videofilmade allt. Efteråt hade vi ett samtal där eleverna i helklass fick samtala kring arbetssättet med att kamratbedöma varandra, som vi också videofilmade.

Vilka resultat har ni sett?

– Det vi såg väldigt tydligt var att de som hade varit delaktiga med att själva utforma bedömningsmallen snabbare fick en ökad medvetenhet om vad som skulle bedömas, och om skillnaderna mellan de olika kunskapskraven. De fick även ett större intresse för att använda matrisen i bedömningen.

– En annan viktig lärdom var att de var mycket duktiga på att bedöma de andras prestationer, och att kunna dra lärdom av vad de såg till sitt eget framträdande. Om man ska arbeta med kamratbedömning är det viktigt att ha ett tillåtande klassrumsklimat, där alla känner sig trygga. Där man får göra fel, och där alla både får lyckas och misslyckas.

– Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid. Eleverna blir mycket mer aktiva, och mer insatta i vad de kan göra för att nå högre betygsmål. Måluppfyllelsen i våras var mycket hög i den aktuella årskursen, det högsta meritvärdet på flera år. Vi tror definitivt att detta har spelat roll.

– Dessutom säger eleverna att det är roligt – och det är inte oviktigt! De känner att de har makt att påverka undervisningen.

Var det något som överraskade er?

– Vi var förvånade över samstämmigheten. Elevernas bedömningar stämde väldigt väl överens med lärarens bedömning. Om eleverna har rätt förutsättningar kan de bli väldigt duktiga på att bedöma. Tack vare den muntliga kamratbedömningen blev det också en större aktivitet i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Dels talar vi om arbetssättet i arbetslaget och i ämneslaget för att se hur vi kan samarbeta med det i alla grupper. Det är viktigt att fler får del av fördelarna med att involvera eleverna i bedömningsprocessen, för att få en genomslagskraft på hela skolan. Flera av våra kollegor har dessutom arbetat ämnesöverskridande med bedömning.

– Vi har också berättat om vårt arbetssätt med muntlig kamratbedömning på olika konferenser, både för politiker och för skolledare. Vi tycker att det här är viktigt att sprida.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2014-09-09 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.