Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Artikel nr 3 2014: Musik ska byggas av planering. Att planera process och bedömning i ämnet musik

Mats Sandborgh och Karl Larsson, Skuru skola, har skrivit om musikundervisning.

Mats Sandborgh och Karl Larsson har skrivit en utvecklingsartikel om musikundervisning.           Foto: Jelena Spendrup

Vad krävs för att nå upp till läroplanens mål i musik? En hel del, visar musiklärarna Mats Sandborgh och Karl Larsson på Skuru skola som satsade på en variationsrik undervisning och möjlighet till informella bedömningar. Resultatet blev full pott i antalet godkända elever.
Skolporten har intervjuat Mats Sandborgh om deras utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville undersöka vad som krävdes för att uppfylla läroplanens otroligt omfattande krav på musikundervisningen. På vår skola har musikämnet generöst med utrymme och ganska goda förutsättningar och vi ville se om detta var minimum.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett års musikundervisning i årskurs 8 på Skuru skola. Vi lanserade något som vi kallar för pedagogiskt diversitet, där vi försökte ta in många olika metoder och verktyg i undervisningen. Vi jobbade i olika stora grupper, ensembler och enskilt. Vi hittade också flera sätt för att bedöma eleverna.

– Formell bedömning, oftast ett skriftligt prov, varvades mer informell bedömning. Den kunde ske i ett samtal i en korridor där eleven visade på färdigheter han eller hon inte förmådde få ned på papper. Den här typen av bedömning kräver att man som lärare för noga dokumentation men framför allt att man kan sitt ämne.

Vilka resultat har ni sett?

– Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året. Året därpå nådde samtliga elever utom en målet. Det kan jämföras med tidigare år då antalet godkända elever varit mer varierat. Annan forskning visar att bra musikundervisning smittar av sig på andra ämnen. Jag kan inte säga om det gjort det här, men det hoppas vi förstås!

Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Vi har givetvis tagit med sig en massa erfarenhet från projektet, men det har kanske inte revolutionerat arbetet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Karl Larsson har bytt arbetsplats, så vi jobbar inte längre tillsammans. Men jag tror att vi båda kommer att fortsätta att arbeta enligt de metoder och sätt vi utvecklade i projektet.

Susanne Sawander

 

Mats Sandborgh är utbildad musiklärare och arbetar som lärare i musik på Skuru skola i Nacka kommun.

E-post: mats.sandborgh@nacka.se

Karl Larsson är utbildad musiklärare och arbetar tidigare som lärare i musik på Skuru skola, Nacka kommun.

E-post: larsson_karl@hotmail.com

Sidan publicerades 2014-02-04 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-17 11:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Drömmen om Amerika

Lärarna My Ekander och Cajsa Hansen berättar i denna artikel om ett ämnesövergripande projekt i svenska och historia i årskurs 8. Genom att arbeta med autentiska amerikabrev fick eleverna möjlighet att lära känna människorna bakom historieböckernas fakta.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.