Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Artikel nr 3 2014: Musik ska byggas av planering. Att planera process och bedömning i ämnet musik

Mats Sandborgh och Karl Larsson, Skuru skola, har skrivit om musikundervisning.

Mats Sandborgh och Karl Larsson har skrivit en utvecklingsartikel om musikundervisning.           Foto: Jelena Spendrup

Vad krävs för att nå upp till läroplanens mål i musik? En hel del, visar musiklärarna Mats Sandborgh och Karl Larsson på Skuru skola som satsade på en variationsrik undervisning och möjlighet till informella bedömningar. Resultatet blev full pott i antalet godkända elever.
Skolporten har intervjuat Mats Sandborgh om deras utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville undersöka vad som krävdes för att uppfylla läroplanens otroligt omfattande krav på musikundervisningen. På vår skola har musikämnet generöst med utrymme och ganska goda förutsättningar och vi ville se om detta var minimum.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett års musikundervisning i årskurs 8 på Skuru skola. Vi lanserade något som vi kallar för pedagogiskt diversitet, där vi försökte ta in många olika metoder och verktyg i undervisningen. Vi jobbade i olika stora grupper, ensembler och enskilt. Vi hittade också flera sätt för att bedöma eleverna.

– Formell bedömning, oftast ett skriftligt prov, varvades mer informell bedömning. Den kunde ske i ett samtal i en korridor där eleven visade på färdigheter han eller hon inte förmådde få ned på papper. Den här typen av bedömning kräver att man som lärare för noga dokumentation men framför allt att man kan sitt ämne.

Vilka resultat har ni sett?

– Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året. Året därpå nådde samtliga elever utom en målet. Det kan jämföras med tidigare år då antalet godkända elever varit mer varierat. Annan forskning visar att bra musikundervisning smittar av sig på andra ämnen. Jag kan inte säga om det gjort det här, men det hoppas vi förstås!

Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Vi har givetvis tagit med sig en massa erfarenhet från projektet, men det har kanske inte revolutionerat arbetet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Karl Larsson har bytt arbetsplats, så vi jobbar inte längre tillsammans. Men jag tror att vi båda kommer att fortsätta att arbeta enligt de metoder och sätt vi utvecklade i projektet.

Susanne Sawander

 

Mats Sandborgh är utbildad musiklärare och arbetar som lärare i musik på Skuru skola i Nacka kommun.

E-post: mats.sandborgh@nacka.se

Karl Larsson är utbildad musiklärare och arbetar tidigare som lärare i musik på Skuru skola, Nacka kommun.

E-post: larsson_karl@hotmail.com

Sidan publicerades 2014-02-04 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-17 11:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer