Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Publicerad:2014-02-04
Uppdaterad:2014-02-17
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Artikel nr 3 2014: Musik ska byggas av planering. Att planera process och bedömning i ämnet musik

Mats Sandborgh och Karl Larsson, Skuru skola, har skrivit om musikundervisning.
Mats Sandborgh och Karl Larsson har skrivit en utvecklingsartikel om musikundervisning. Foto: Jelena Spendrup

Vad krävs för att nå upp till läroplanens mål i musik? En hel del, visar musiklärarna Mats Sandborgh och Karl Larsson på Skuru skola som satsade på en variationsrik undervisning och möjlighet till informella bedömningar. Resultatet blev full pott i antalet godkända elever.
Skolporten har intervjuat Mats Sandborgh om deras utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville undersöka vad som krävdes för att uppfylla läroplanens otroligt omfattande krav på musikundervisningen. På vår skola har musikämnet generöst med utrymme och ganska goda förutsättningar och vi ville se om detta var minimum.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett års musikundervisning i årskurs 8 på Skuru skola. Vi lanserade något som vi kallar för pedagogiskt diversitet, där vi försökte ta in många olika metoder och verktyg i undervisningen. Vi jobbade i olika stora grupper, ensembler och enskilt. Vi hittade också flera sätt för att bedöma eleverna.

– Formell bedömning, oftast ett skriftligt prov, varvades mer informell bedömning. Den kunde ske i ett samtal i en korridor där eleven visade på färdigheter han eller hon inte förmådde få ned på papper. Den här typen av bedömning kräver att man som lärare för noga dokumentation men framför allt att man kan sitt ämne.

Vilka resultat har ni sett?

– Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året. Året därpå nådde samtliga elever utom en målet. Det kan jämföras med tidigare år då antalet godkända elever varit mer varierat. Annan forskning visar att bra musikundervisning smittar av sig på andra ämnen. Jag kan inte säga om det gjort det här, men det hoppas vi förstås!

Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Vi har givetvis tagit med sig en massa erfarenhet från projektet, men det har kanske inte revolutionerat arbetet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Karl Larsson har bytt arbetsplats, så vi jobbar inte längre tillsammans. Men jag tror att vi båda kommer att fortsätta att arbeta enligt de metoder och sätt vi utvecklade i projektet.

Susanne Sawander

 

Mats Sandborgh är utbildad musiklärare och arbetar som lärare i musik på Skuru skola i Nacka kommun.

E-post: mats.sandborgh@nacka.se

Karl Larsson är utbildad musiklärare och arbetar tidigare som lärare i musik på Skuru skola, Nacka kommun.

E-post: larsson_karl@hotmail.com

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev