Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Ulrica Roald är förstelärare och lärare i musik och musikterapi i åk 4-9 på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Artikel nummer 3 2017: Integration av ensamkommande och nyanlända barn i skolan med hjälp av musikterapi – Ett projekt för att förbättra språkutvecklingen med hjälp av musik

Med hjälp av musikterapi fick de nyanlända eleverna en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Dessutom vågade de ta mer plats i skolan. Ulrica Roald menar att musiken är ett utmärkt medel för integrering.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Under 2015 tog min skola emot många nyanlända och ensamkommande elever. Flera av dem fick börja i vanlig klass bara några dagar efter att de hade kommit till Sverige. Det blev traumatiskt för dem att hamna i en vanlig klass utan någon förberedelse. Jag drog igång ett arbete med musikterapi för de här eleverna där de med musikens hjälp fick verktyg att sätta ord på vad de kände och kunde uttrycka sig och ta mer plats i skolan. Det ledde till bättre självkänsla, koncentration och en större glädje över att komma till skolan. Med artikeln vill jag dela med mig av mina erfarenheter till andra lärare.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Artikeln handlar om mitt arbete med musikterapi för nyanlända elever på Saltsjöbadens samskola. Jag har arbetat ämnesintegrerat med lärare i svenska som andraspråk med syftet att integrera eleverna snabbare och hjälpa dem att tillgodogöra sig de andra skolämnena. Vi har arbetat språkutvecklande med att låta eleverna lära sig språket via musiken. De fick sjunga ord, eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt rytm. De fick även sjunga sånger på sitt språk som vi sedan översatte och dansade till.

– Jag visste att man hade arbetat med musikterapi på asylmottagningar och i förberedelseklasser i Norge. Jag fick ett stipendium via Främjandet i Saltsjöbaden som gjorde att jag kunde åka till Norge en vecka under 2015. Där besökte jag olika asylmottagningar och träffade musikterapeuter som jobbar i skolan och på olika boenden. Det var spännande att se hur de arbetade. När jag kom tillbaka var det besöket i Norge som drev mig att fortsätta mitt arbete på skolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att barnen har fått en mycket djupare språkförståelse och har lättare att hänga med i andra skolämnen. Vi har framförallt kunnat se skillnad i socialt samspel med andra kompisar på skolan. Eleverna blev stärkta av musiken och det blev lättare för dem att kommunicera med andra.

– Eleverna kunde komma förbi varje dag och sätta sig och spela. Tack vare arbetet med musiken har de fått ett socialt sammanhang. Tidigare var många av de nyanlända tysta och inåtvända men det har skett en otrolig utveckling. Men man måste vara försiktig eftersom många av eleverna har varit med om trauman och det är mycket känslor som kommer upp när man spelar och sjunger. Man kan inte bara lämna dem ensamma med det utan att följa upp.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar numera med musikterapi som en del av min tjänst. Jag är förstelärare och i mitt uppdrag fick jag välja att arbeta med integrering, språkutveckling och musik för nyanlända, vilket är roligt. Vi har också startat en förberedelseklass i skolan där barnen får gå innan de slussas ut i vanliga klasser.

– Jag har även startat ett samarbete med Nacka musikskola så att alla eleverna får spela ett eget instrument. Vi har elever som spelar fiol, trummor, gitarr och piano och vi ska uppträda med ensemblen och ge riktiga konserter. De är jättestolta! De nyanlända eleverna spelar också med andra elever på skolan, och har fått uppträda på skolavslutningar i olika grupper. Det skedde en integrering med hjälp av musiken, som är ett universellt språk.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Jag samarbetar med flera olika lärare och har även berättat om projektet på min egen arbetsplats, för politiker i Nacka kommun och musiklärare på andra skolor. Jag har även gått med i Körkraft som är ett nätverk för människor som jobbar med nyanlända och ensamkommande.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-03-08 13:51 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:59 av


Relaterat

Vägledande samtal avgörande för nyanlända elever

Vägledande samtal med studie- och yrkesvägledare är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid.  Eleverna betonar betydelsen att samtala med någon som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till det.  Åsa Sundelins forskning  visar samtidigt att om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Framtidens digitala musikundervisning med hjälp av en mixer

Musikläraren Ulrica Roald ville förbättra ensemblespelet i klassrummet, men var mån om att ljudmiljön inte skulle bli skadlig och att de akustiska instrumenten inte skulle ta allt ljudutrymme och dränka de övriga instrumenten. Lösningen blev en mixer - och en musikundervisning utöver det traditionella.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.

Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Lärarna Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson skapade ett ämnesövergripande projekt utifrån boken Hungerspelen. Det fångade elevernas intresse – något som märktes på engagemanget.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Musiklärarna Karl Larsson och Mats Sandborgh satsade på en varierad undervisning och gav eleverna möjlighet till informell bedömning. "Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året", säger Mats Sandborgh.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Musikämne mer än bara sång

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser