Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Ulrica Roald är förstelärare och lärare i musik och musikterapi i åk 4-9 på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Artikel nummer 3 2017: Integration av ensamkommande och nyanlända barn i skolan med hjälp av musikterapi – Ett projekt för att förbättra språkutvecklingen med hjälp av musik

Med hjälp av musikterapi fick de nyanlända eleverna en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Dessutom vågade de ta mer plats i skolan. Ulrica Roald menar att musiken är ett utmärkt medel för integrering.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Under 2015 tog min skola emot många nyanlända och ensamkommande elever. Flera av dem fick börja i vanlig klass bara några dagar efter att de hade kommit till Sverige. Det blev traumatiskt för dem att hamna i en vanlig klass utan någon förberedelse. Jag drog igång ett arbete med musikterapi för de här eleverna där de med musikens hjälp fick verktyg att sätta ord på vad de kände och kunde uttrycka sig och ta mer plats i skolan. Det ledde till bättre självkänsla, koncentration och en större glädje över att komma till skolan. Med artikeln vill jag dela med mig av mina erfarenheter till andra lärare.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Artikeln handlar om mitt arbete med musikterapi för nyanlända elever på Saltsjöbadens samskola. Jag har arbetat ämnesintegrerat med lärare i svenska som andraspråk med syftet att integrera eleverna snabbare och hjälpa dem att tillgodogöra sig de andra skolämnena. Vi har arbetat språkutvecklande med att låta eleverna lära sig språket via musiken. De fick sjunga ord, eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt rytm. De fick även sjunga sånger på sitt språk som vi sedan översatte och dansade till.

– Jag visste att man hade arbetat med musikterapi på asylmottagningar och i förberedelseklasser i Norge. Jag fick ett stipendium via Främjandet i Saltsjöbaden som gjorde att jag kunde åka till Norge en vecka under 2015. Där besökte jag olika asylmottagningar och träffade musikterapeuter som jobbar i skolan och på olika boenden. Det var spännande att se hur de arbetade. När jag kom tillbaka var det besöket i Norge som drev mig att fortsätta mitt arbete på skolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att barnen har fått en mycket djupare språkförståelse och har lättare att hänga med i andra skolämnen. Vi har framförallt kunnat se skillnad i socialt samspel med andra kompisar på skolan. Eleverna blev stärkta av musiken och det blev lättare för dem att kommunicera med andra.

– Eleverna kunde komma förbi varje dag och sätta sig och spela. Tack vare arbetet med musiken har de fått ett socialt sammanhang. Tidigare var många av de nyanlända tysta och inåtvända men det har skett en otrolig utveckling. Men man måste vara försiktig eftersom många av eleverna har varit med om trauman och det är mycket känslor som kommer upp när man spelar och sjunger. Man kan inte bara lämna dem ensamma med det utan att följa upp.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar numera med musikterapi som en del av min tjänst. Jag är förstelärare och i mitt uppdrag fick jag välja att arbeta med integrering, språkutveckling och musik för nyanlända, vilket är roligt. Vi har också startat en förberedelseklass i skolan där barnen får gå innan de slussas ut i vanliga klasser.

– Jag har även startat ett samarbete med Nacka musikskola så att alla eleverna får spela ett eget instrument. Vi har elever som spelar fiol, trummor, gitarr och piano och vi ska uppträda med ensemblen och ge riktiga konserter. De är jättestolta! De nyanlända eleverna spelar också med andra elever på skolan, och har fått uppträda på skolavslutningar i olika grupper. Det skedde en integrering med hjälp av musiken, som är ett universellt språk.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Jag samarbetar med flera olika lärare och har även berättat om projektet på min egen arbetsplats, för politiker i Nacka kommun och musiklärare på andra skolor. Jag har även gått med i Körkraft som är ett nätverk för människor som jobbar med nyanlända och ensamkommande.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-03-08 13:51 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:10 av Hedda Lovén


Relaterat

Vägledande samtal avgörande för nyanlända elever

Vägledande samtal med studie- och yrkesvägledare är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid.  Eleverna betonar betydelsen att samtala med någon som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till det.  Åsa Sundelins forskning  visar samtidigt att om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Framtidens digitala musikundervisning med hjälp av en mixer

Musikläraren Ulrica Roald ville förbättra ensemblespelet i klassrummet, men var mån om att ljudmiljön inte skulle bli skadlig och att de akustiska instrumenten inte skulle ta allt ljudutrymme och dränka de övriga instrumenten. Lösningen blev en mixer - och en musikundervisning utöver det traditionella.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Meningsskapande lärmiljö

Annika Kolterjahn Wägners utvecklingsartikel beskriver ett projektarbete i förskolan med syfte att skapa en meningsskapande lärmiljö utifrån barnens intressen, frågeställningar och nyfikenhet.

Drömmen om Amerika

Lärarna My Ekander och Cajsa Hansen berättar i denna artikel om ett ämnesövergripande projekt i svenska och historia i årskurs 8. Genom att arbeta med autentiska amerikabrev fick eleverna möjlighet att lära känna människorna bakom historieböckernas fakta.

Elever skriver på Wikipedia: Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt

Vad kan elever lära sig genom att skriva och publicera artiklar på Wikipedia? Läraren Gunnel Thydell beskriver i denna utvecklingsartikel hur eleverna ökade sin informationskritiska kompetens genom att söka information, läsa vetenskaplig text samt bearbeta och producera egna texter.

Kamrathandledning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers kunskapsutveckling

Kan elever komma längre i sin kunskapsutveckling om de utvärderar både sin egen och sina kamraters arbetsinsatser i skolan? Förstelärarna Camilla Björkman och Mia Hasselblad gav sina elever ett verktyg för utvärdering, och beskriver i denna artikel vilken effekt det fick på elevernas lärande.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

”Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen”

Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.

Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.

Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Borde rektors chefskompetens stärkas?

I sin licentiatuppsats väcker Lars Franson frågor om rektorers arbetssituation.

Språket är svaret på Dammhagskolan

Hur ska skolan anpassa undervisningen? På Dammhagskolan i Landskrona står ­språket i centrum – och det är rena ­föredömet, tycker Skolinspektionen.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga. ”De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor”, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Kroppsligt förankrad kognition

Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskarkollegor har Fredrik Jeppsson visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.

Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.