Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Ulrica Roald är förstelärare och lärare i musik och musikterapi i åk 4-9 på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Artikel nummer 3 2017: Integration av ensamkommande och nyanlända barn i skolan med hjälp av musikterapi – Ett projekt för att förbättra språkutvecklingen med hjälp av musik

Med hjälp av musikterapi fick de nyanlända eleverna en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Dessutom vågade de ta mer plats i skolan. Ulrica Roald menar att musiken är ett utmärkt medel för integrering.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Under 2015 tog min skola emot många nyanlända och ensamkommande elever. Flera av dem fick börja i vanlig klass bara några dagar efter att de hade kommit till Sverige. Det blev traumatiskt för dem att hamna i en vanlig klass utan någon förberedelse. Jag drog igång ett arbete med musikterapi för de här eleverna där de med musikens hjälp fick verktyg att sätta ord på vad de kände och kunde uttrycka sig och ta mer plats i skolan. Det ledde till bättre självkänsla, koncentration och en större glädje över att komma till skolan. Med artikeln vill jag dela med mig av mina erfarenheter till andra lärare.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Artikeln handlar om mitt arbete med musikterapi för nyanlända elever på Saltsjöbadens samskola. Jag har arbetat ämnesintegrerat med lärare i svenska som andraspråk med syftet att integrera eleverna snabbare och hjälpa dem att tillgodogöra sig de andra skolämnena. Vi har arbetat språkutvecklande med att låta eleverna lära sig språket via musiken. De fick sjunga ord, eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt rytm. De fick även sjunga sånger på sitt språk som vi sedan översatte och dansade till.

– Jag visste att man hade arbetat med musikterapi på asylmottagningar och i förberedelseklasser i Norge. Jag fick ett stipendium via Främjandet i Saltsjöbaden som gjorde att jag kunde åka till Norge en vecka under 2015. Där besökte jag olika asylmottagningar och träffade musikterapeuter som jobbar i skolan och på olika boenden. Det var spännande att se hur de arbetade. När jag kom tillbaka var det besöket i Norge som drev mig att fortsätta mitt arbete på skolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att barnen har fått en mycket djupare språkförståelse och har lättare att hänga med i andra skolämnen. Vi har framförallt kunnat se skillnad i socialt samspel med andra kompisar på skolan. Eleverna blev stärkta av musiken och det blev lättare för dem att kommunicera med andra.

– Eleverna kunde komma förbi varje dag och sätta sig och spela. Tack vare arbetet med musiken har de fått ett socialt sammanhang. Tidigare var många av de nyanlända tysta och inåtvända men det har skett en otrolig utveckling. Men man måste vara försiktig eftersom många av eleverna har varit med om trauman och det är mycket känslor som kommer upp när man spelar och sjunger. Man kan inte bara lämna dem ensamma med det utan att följa upp.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar numera med musikterapi som en del av min tjänst. Jag är förstelärare och i mitt uppdrag fick jag välja att arbeta med integrering, språkutveckling och musik för nyanlända, vilket är roligt. Vi har också startat en förberedelseklass i skolan där barnen får gå innan de slussas ut i vanliga klasser.

– Jag har även startat ett samarbete med Nacka musikskola så att alla eleverna får spela ett eget instrument. Vi har elever som spelar fiol, trummor, gitarr och piano och vi ska uppträda med ensemblen och ge riktiga konserter. De är jättestolta! De nyanlända eleverna spelar också med andra elever på skolan, och har fått uppträda på skolavslutningar i olika grupper. Det skedde en integrering med hjälp av musiken, som är ett universellt språk.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Jag samarbetar med flera olika lärare och har även berättat om projektet på min egen arbetsplats, för politiker i Nacka kommun och musiklärare på andra skolor. Jag har även gått med i Körkraft som är ett nätverk för människor som jobbar med nyanlända och ensamkommande.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-03-08 13:51 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:59 av Hedda Lovén


Relaterat

Vägledande samtal avgörande för nyanlända elever

Vägledande samtal med studie- och yrkesvägledare är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid.  Eleverna betonar betydelsen att samtala med någon som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till det.  Åsa Sundelins forskning  visar samtidigt att om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Framtidens digitala musikundervisning med hjälp av en mixer

Musikläraren Ulrica Roald ville förbättra ensemblespelet i klassrummet, men var mån om att ljudmiljön inte skulle bli skadlig och att de akustiska instrumenten inte skulle ta allt ljudutrymme och dränka de övriga instrumenten. Lösningen blev en mixer - och en musikundervisning utöver det traditionella.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats