Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Dokument
Jul Yalla Jul

Musikprojektet där sexton elever från olika årskurser deltog, ökade känslan av sammanhang och meningsfullhet hos eleverna. Det menar Anders Kedhammar som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete.

Varför ville du skriva om ditt utvecklingsarbete?

– När mina barn kommer hem från skolan frågar jag alltid om de har haft en bra dag, vad de har lärt sig har alltid varit lite sekundärt. Känslan av att ha en bra och rolig skoldag tycker jag är det absolut viktigaste. Det finns mycket skrivet om att hälsan hos framförallt unga tjejer är på väg åt fel håll, det är mycket oro och ångest, så jag tänkte att det fanns utrymme för artikeln som också är en del av min D-uppsats.

Vad handlar bidraget om?

– Jag har skrivit om hälsofrämjande skolutveckling. Jag frågade eleverna vad de skulle vilja göra om de fick forma deras egen skoldag under en tid framöver. De ville sjunga, dansa och uppträda. Vi bestämde att vi skulle använda julmusik och tog fram låtar, lärde oss texter och gjorde en inspelning och en turné. Eftersom jag är musiklärare i grunden så var det inte ett jättestort steg.

– Det var inte så lätt att få igenom det – men vi fick kulturbidrag för projektet och allt går att lösa om man får lite ekonomi. Vissa gånger när vi skulle iväg och spela slapp vi åka kommunalt och kunde hyra en buss i stället. Allt arbete gjordes efter skoltid, bortsett från ett par uppträdanden som gjordes under skoltid. Exempelvis var i iväg och uppträdde på äldreboenden som hade lunchmusik. När vi åkte långt var det vissa dagar som försvann men annars gjorde vi alla rep och liknande efter skolan.

– För oss runt omkring eleverna var det ganska uppenbart att de blev glada och motiverade, men jag ville med hjälp av min undersökning få elevernas perspektiv. Jag var ganska säker på att projektet var lyckat, och de samarbetspartner som gick in med pengar tyckte också att projektet var lyckat. Men det var inte så mycket värt om jag inte fick in elevernas perspektiv. Jag använde Antonovskys teorier om KASAM, känsla av sammanhang, för att se om eleverna fick mer resurser att hantera daglig stress när de hade det här projektet med musiken att luta sig mot. Jag skapade två fokusgrupper där eleverna fick berätta om framgångar och motgångar under projektets gång. Jag bad dem även berätta om skoldagen generellt. Det var 16 elever i årskurs tre till sex som deltog i studien och de intervjuades i två olika fokusgrupper.

Vilka resultat har du sett?

– Att projektet gav en dimension som inte fanns i skolan och att känslan av sammanhang ökade. Projektet var en önskan från barnen om att forma sin vardag och göra den meningsfull. Jag, andra i personalen och extern expertis som exempelvis koreograf och scentekniker såg till att det blev hanterbart. Den stora vinsten med projektet är att eleverna upplevde att det var meningsfullt. Det var deras projekt, deras tankar och röster som hördes. I trojkan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som Antonovsky pratar om var det framförallt meningsfullhet i skoldagen som jag såg mest förändring på.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– När projektet var klart började jag snegla på estetiska lärprocesser. Jag jobbar i ett område där det svenska språket är lite haltande och just musiken skapade ett forum där man kan delta även om man inte helt hänger med i språket. Jag har sökt en doktorandtjänst nu för att doktorera i estetiska lärprocesser på Fisksätraskolan.

– Nu gör vi ett annat stort projekt, vi skriver en bok tillsammans med barnen som illustreras av en konstnär och till boken gör vi ett soundtrack. Det kom även in en syslöjdslärare som tyckte att det här lät jättekul, så nu ska eleverna också få sy den här figuren som boken handlar om. Det här projektet skapar zoner där man kan delta på ett helt annat sätt än om man bara utgår från att man ska läsa eller titta på en film.

– Jag har fått en nytändning som lärare i och med det här projektet och jag tänker att estetiska lärprocesser, som jag ser som ett multimodalt och innovativ arbetssätt, kan få större utrymme i framtidens skola.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi gör ett nytt projekt nu. Vi har fått hit Thomas Kroksmark som är här och supportar oss. Han handleder all personal på skolan i praktiknära forskning och alla lärare ska publicera en vetenskaplig artikel. Jag kommer att fortsätta att arbeta för att skolan ska kännas meningsfull och att man måste ha in ett barnperspektiv.

Anders Kedhammar är lärare i musik och samhällskunskap och arbetar som skolutvecklare på Fisksätraskolan i Nacka. E-post: anders.kedhammar@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-06 15:51 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.