När kollektiva vanor utmanas stärks elevernas samspel

Med gruppundervisning och aktiviteter över klassgränserna stärktes relationerna eleverna emellan på den anpassade gymnasieskolans individuella program i Västerås. Det visar speciallärarna Irene Schönning, Lis Brylle Ramsten samt rektor Christina Östling Karlsson i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi vill dela med oss av de många positiva resultat som vi sett av vårt utvecklingsarbete som vi har genomfört genom Ifous forsknings- och utvecklingsprogram ”Kunskapsuppdraget i anpassad skola”. Med artikeln vill vi visa att det faktiskt går att förändra strukturer och arbetssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur vi arbetat med att främja elevers horisontella relationer på det individuella programmet i en anpassad gymnasieskola. Med horisontella relationer menas relationer eleverna emellan. Tidigare forskning visar, och de har vi också själva sett, att relationerna
där eleverna läser ämnesområden ofta domineras av elev/vuxen, och att det sker betydligt mindre samspel mellan eleverna. Det här skulle kunna förklaras med att undervisning ofta sker en-till-en, snarare än i grupp. Syftet med att öka de horisontella relationerna är att stärka elevernas självständighet, kunskapsutveckling och förmåga att lära i samspel med varandra.

– Artikeln beskriver hur lärarna genom aktionsforskning undersökt hur undervisning, kommunikationsstöd (såsom bildstöd, samtalskort eller korta fraser att ställa till en kamrat), samt förändrad möblering i både klassrum och övriga utrymmen, kan öka kontakten eleverna emellan. Arbetet har skett i cykler där vi gradvis har prövat oss fram, analyserat och förändrat vårt sätt att arbeta.

Genom projektet har vi lärare utmanat våra kollektiva vanor och vi har upptäckt att eleverna klarar mycket mer än vad vi tidigare trodde.

Vilka resultat har ni sett?

– Ett viktigt och övergripande resultat är lärarnas ökade medvetenhet om hur olika didaktiska val påverkar elevernas horisontella relationer. Arbetet har lett till att lärarna i högre grad vågar utmana invanda mönster och lägga in gruppaktiviteter i, exempelvis låta eleverna ha gemensamma lektioner eller göra studiebesök tillsammans med en annan klass. Just detta, att jobba i tvärgrupper över klassgränser, visade sig vara mycket positivt för att stärka kontakterna eleverna emellan.

– Klassrummen är i dag möblerade med gruppbord eller på ett sätt där eleverna ser varandra, något som ytterligare har ökat samspelet mellan eleverna. På rasterna satt tidigare de flesta eleverna för sig själva med sin Ipad, och gemensamma utrymmen som biljardrummet, rörelserummet och kaféet stod i regel tomma. I dag är det helt tvärtom, nu söker sig merparten av eleverna till de gemensamma utrymmena där det hela tiden finns en pedagog som stöttar, men också utmanar, eleverna att upptäcka varandra. Vi tar ibland emot elever som inte är vana att delta i gemensamma aktiviteter, och i så fall bara en väldigt kort stund, men som nu helt självmant går i väg till timslånga aktiviteter med elever från andra klasser. Självklart finns också elever som fortfarande behöver ha mycket lugn och ro och enskild undervisning.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har insett att vi tidigare arbetade på ett sätt där vi inte medvetet främjade elevernas horisontella relationer. Genom projektet har vi lärare utmanat våra kollektiva vanor och vi har upptäckt att eleverna klarar mycket mer än vad vi tidigare trodde. Förr begränsade vi exempelvis elevernas möjlighet till egna val till mycket enkla saker som att välja vilken färg de vill måla med. I dag erbjuder vi eleverna andra typer av val, ett exempel är elevens val, en veckovis terminslång aktivitet. De allra flesta har inga svårigheter alls med det, de vet precis vad de vill välja.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt arbete vid ett par tillfällen, bland annat på ett Teachmeet som arrangerades av Specialpedagogiska skolmyndigheten samt på speciallärarutbildningen vid Mälardalens universitet. Vår intention är nu att föra arbetet vidare till andra anpassade skolor i kommunen. Vi har märkt att några skolor har börjat förbereda och öva sina elever inför gymnasiet och övergången till vår skola där vi ju arbetar aktivt med gruppaktiviteter.