Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Utveckla skolan nummer 5/2019: Närvarande pedagoger vid utevistelse

Med en gemensam grundsyn och öppet diskussionsklimat ökade den pedagogiska närvaron. Det visar förskollärarna Malin Åkerberg och Annica Gustavsson som skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Åstorps kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. Det gav oss en möjlighet att skriva en utvecklingsartikel, vilket vi såg som ett sätt att utveckla vår förskola.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi ökat personalgruppens medvetenhet om pedagogisk närvaro vid utevistelse. Vi upplevde tidigare att personalen och barnen oftast stod var för sig när vi var utomhus – pedagogerna observerade barnen som lekte med sitt. Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.

– I projektet deltog tre förskoleavdelningar för barn mellan 1-3 år samt cirka nio pedagoger. Vi var mycket tydliga och öppna med vad projektet handlade om och vad vi ville förändra.

– Arbetet pågick flera veckor där vi inledningsvis observerade våra kollegor under utevistelsen. Därefter fick de svara på en enkät om lärande och vad en närvarande pedagog är. Enkätsvaren visade på stor spridning i synen på de här frågorna. Därför bestämdes det att alla skulle läsa samma artikel, ”Närvarande pedagog” som ges ut av Förskoleforum. Innehållet fick var och en reflektera kring, först på egen hand, därefter diskutera två och två. Slutligen träffades vi alla tillsammans för en gemensam diskussion.

”Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att samtliga pedagoger är betydligt mer aktiva och att samspelet mellan barnen och personalen ökat när vi är utomhus. Projektet har medfört att vi lagt en gemensam grund för det pedagogiska arbetet vid utevistelse. Vi har exempelvis infört ett uteschema där vi har olika roller: ”Fast pedagog” innebär att man i en längre stund kan ägna sig åt en specifik aktivitet med barnen. ”Rörlig pedagog” har till uppgift att ta hand om de praktiska uppgifterna som hela tiden uppstår i gruppen.

– Men framför allt har vi fått ett öppnare diskussionsklimat där vi vågar ta upp och prata om hur vi arbetar och varför.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Mest påtagligt är att diskussioner om pedagogik har blivit en naturlig del i det dagliga arbetet. Projektet har medfört att vi har en helt annan grund att stå på idag och att allas medvetande och kunskap om pedagogisk närvaro ökat. En viktig faktor för det här resultatet är att vi under hela projekttiden var öppna och ärliga med vad vi ville åstadkomma.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi håller ämnet levande genom att just diskutera, både i vardagen och som en stående punkt på våra personalmöten. Vidare har vi presenterat projektet för andra pedagoger i kommunen, vad det kan leda till i framtiden återstår att se. 

Annica Gustavsson är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: annica.gustavsson@edu.astorp.se

Malin Åkerberg är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: malin.akerberg@edu.astorp.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-24 14:29 av
Sidan uppdaterades 2019-04-25 10:16 av


Relaterat

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Att utforma ett kreativt landskap

För att kunna ge barnen fler utmaningar och upprätthålla deras inneboende nyfikenhet har Karin Mattsson och Mimmi Adolfsson, båda lärare i Nacka, skapat ett kreativt landskap i miljön där alla barn mellan 1-3 år samspelar med varandra. I den här artikeln beskriver de sitt utvecklingsarbete.

Hur tigern fick plats på förskolan

Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Meningsskapande lärmiljö

Annika Kolterjahn Wägners utvecklingsartikel beskriver ett projektarbete i förskolan med syfte att skapa en meningsskapande lärmiljö utifrån barnens intressen, frågeställningar och nyfikenhet.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.