Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Utveckla skolan nummer 5/2019: Närvarande pedagoger vid utevistelse

Med en gemensam grundsyn och öppet diskussionsklimat ökade den pedagogiska närvaron. Det visar förskollärarna Malin Åkerberg och Annica Gustavsson som skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Åstorps kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. Det gav oss en möjlighet att skriva en utvecklingsartikel, vilket vi såg som ett sätt att utveckla vår förskola.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi ökat personalgruppens medvetenhet om pedagogisk närvaro vid utevistelse. Vi upplevde tidigare att personalen och barnen oftast stod var för sig när vi var utomhus – pedagogerna observerade barnen som lekte med sitt. Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.

– I projektet deltog tre förskoleavdelningar för barn mellan 1-3 år samt cirka nio pedagoger. Vi var mycket tydliga och öppna med vad projektet handlade om och vad vi ville förändra.

– Arbetet pågick flera veckor där vi inledningsvis observerade våra kollegor under utevistelsen. Därefter fick de svara på en enkät om lärande och vad en närvarande pedagog är. Enkätsvaren visade på stor spridning i synen på de här frågorna. Därför bestämdes det att alla skulle läsa samma artikel, ”Närvarande pedagog” som ges ut av Förskoleforum. Innehållet fick var och en reflektera kring, först på egen hand, därefter diskutera två och två. Slutligen träffades vi alla tillsammans för en gemensam diskussion.

”Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att samtliga pedagoger är betydligt mer aktiva och att samspelet mellan barnen och personalen ökat när vi är utomhus. Projektet har medfört att vi lagt en gemensam grund för det pedagogiska arbetet vid utevistelse. Vi har exempelvis infört ett uteschema där vi har olika roller: ”Fast pedagog” innebär att man i en längre stund kan ägna sig åt en specifik aktivitet med barnen. ”Rörlig pedagog” har till uppgift att ta hand om de praktiska uppgifterna som hela tiden uppstår i gruppen.

– Men framför allt har vi fått ett öppnare diskussionsklimat där vi vågar ta upp och prata om hur vi arbetar och varför.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Mest påtagligt är att diskussioner om pedagogik har blivit en naturlig del i det dagliga arbetet. Projektet har medfört att vi har en helt annan grund att stå på idag och att allas medvetande och kunskap om pedagogisk närvaro ökat. En viktig faktor för det här resultatet är att vi under hela projekttiden var öppna och ärliga med vad vi ville åstadkomma.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi håller ämnet levande genom att just diskutera, både i vardagen och som en stående punkt på våra personalmöten. Vidare har vi presenterat projektet för andra pedagoger i kommunen, vad det kan leda till i framtiden återstår att se. 

Annica Gustavsson är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: annica.gustavsson@edu.astorp.se

Malin Åkerberg är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: malin.akerberg@edu.astorp.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-24 14:29 av
Sidan uppdaterades 2019-04-25 10:16 av


Relaterat

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Att utforma ett kreativt landskap

För att kunna ge barnen fler utmaningar och upprätthålla deras inneboende nyfikenhet har Karin Mattsson och Mimmi Adolfsson, båda lärare i Nacka, skapat ett kreativt landskap i miljön där alla barn mellan 1-3 år samspelar med varandra. I den här artikeln beskriver de sitt utvecklingsarbete.

Hur tigern fick plats på förskolan

Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Meningsskapande lärmiljö

Annika Kolterjahn Wägners utvecklingsartikel beskriver ett projektarbete i förskolan med syfte att skapa en meningsskapande lärmiljö utifrån barnens intressen, frågeställningar och nyfikenhet.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Att utforma ett kreativt landskap

För att kunna ge barnen fler utmaningar och upprätthålla deras inneboende nyfikenhet har Karin Mattsson och Mimmi Adolfsson, båda lärare i Nacka, skapat ett kreativt landskap i miljön där alla barn mellan 1-3 år samspelar med varandra. I den här artikeln beskriver de sitt utvecklingsarbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser