Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Utveckla skolan nummer 5/2019: Närvarande pedagoger vid utevistelse

Med en gemensam grundsyn och öppet diskussionsklimat ökade den pedagogiska närvaron. Det visar förskollärarna Malin Åkerberg och Annica Gustavsson som skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Åstorps kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. Det gav oss en möjlighet att skriva en utvecklingsartikel, vilket vi såg som ett sätt att utveckla vår förskola.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi ökat personalgruppens medvetenhet om pedagogisk närvaro vid utevistelse. Vi upplevde tidigare att personalen och barnen oftast stod var för sig när vi var utomhus – pedagogerna observerade barnen som lekte med sitt. Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.

– I projektet deltog tre förskoleavdelningar för barn mellan 1-3 år samt cirka nio pedagoger. Vi var mycket tydliga och öppna med vad projektet handlade om och vad vi ville förändra.

– Arbetet pågick flera veckor där vi inledningsvis observerade våra kollegor under utevistelsen. Därefter fick de svara på en enkät om lärande och vad en närvarande pedagog är. Enkätsvaren visade på stor spridning i synen på de här frågorna. Därför bestämdes det att alla skulle läsa samma artikel, ”Närvarande pedagog” som ges ut av Förskoleforum. Innehållet fick var och en reflektera kring, först på egen hand, därefter diskutera två och två. Slutligen träffades vi alla tillsammans för en gemensam diskussion.

”Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att samtliga pedagoger är betydligt mer aktiva och att samspelet mellan barnen och personalen ökat när vi är utomhus. Projektet har medfört att vi lagt en gemensam grund för det pedagogiska arbetet vid utevistelse. Vi har exempelvis infört ett uteschema där vi har olika roller: ”Fast pedagog” innebär att man i en längre stund kan ägna sig åt en specifik aktivitet med barnen. ”Rörlig pedagog” har till uppgift att ta hand om de praktiska uppgifterna som hela tiden uppstår i gruppen.

– Men framför allt har vi fått ett öppnare diskussionsklimat där vi vågar ta upp och prata om hur vi arbetar och varför.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Mest påtagligt är att diskussioner om pedagogik har blivit en naturlig del i det dagliga arbetet. Projektet har medfört att vi har en helt annan grund att stå på idag och att allas medvetande och kunskap om pedagogisk närvaro ökat. En viktig faktor för det här resultatet är att vi under hela projekttiden var öppna och ärliga med vad vi ville åstadkomma.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi håller ämnet levande genom att just diskutera, både i vardagen och som en stående punkt på våra personalmöten. Vidare har vi presenterat projektet för andra pedagoger i kommunen, vad det kan leda till i framtiden återstår att se. 

Annica Gustavsson är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: annica.gustavsson@edu.astorp.se

Malin Åkerberg är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: malin.akerberg@edu.astorp.se

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-04-24 14:29 av
Sidan uppdaterades 2019-04-25 10:16 av


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Att utforma ett kreativt landskap

För att kunna ge barnen fler utmaningar och upprätthålla deras inneboende nyfikenhet har Karin Mattsson och Mimmi Adolfsson, båda lärare i Nacka, skapat ett kreativt landskap i miljön där alla barn mellan 1-3 år samspelar med varandra. I den här artikeln beskriver de sitt utvecklingsarbete.

Hur tigern fick plats på förskolan

Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Meningsskapande lärmiljö

Annika Kolterjahn Wägners utvecklingsartikel beskriver ett projektarbete i förskolan med syfte att skapa en meningsskapande lärmiljö utifrån barnens intressen, frågeställningar och nyfikenhet.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren

Dagens lärare är utsatta och stressade, mycket beroende på det genomgripande förändringsarbete som sker i skolan i dag. Därför är skolledarens stöd av stor betydelse, visar Sharon Elhanatis studie.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)