Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Artikel nummer 2/2019: Mina idéer är alltid knasiga: Utveckling av undervisning i förskolan med utgångspunkt i ett Socio-Emotionellt Materiellt Lärande (Semla).

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Gloria Romlin är förskollärare på förskolan Lekhagen i Vaxholm stad.

Varför ville du dokumentera ditt utvecklingsarbete?

– Vaxholm deltar i Ifous-programmet ”Undervisning i förskolan” och vi fick information om att det fanns möjlighet att skriva en artikel redan i början av programmet. Jag tyckte det lät jättespännande men jag visste inte vad jag skulle skriva om. När vi skulle testa Socio-Emotionellt Materiellt Lärande på vår förskola tänkte jag att det vore bra att koppla artikeln till det arbetet.

Vad handlar projektet om?

– Vi introducerade ett så kallat Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) som arbetssätt på vår avdelning på en förskola i Vaxholm. Vi ville undersöka vad ett arbetssätt som SEMLA kan göra för att utveckla undervisningen i förskolan och stödja barns lärande och utveckling. Ämnet för vårt projekt var framtiden och ”Hur lever, bor och färdas vi om 100 år?”. Projektet pågick i sex veckor. För att lära oss mer om SEMLA fick vi träffa Anna Palmer från Stockholms universitet som har varit med och utvecklat arbetssättet. Vi har även gjort studiebesök på förskolor som har testat metoden. I dagsläget har alla förskolor i Vaxholm testat SEMLA.

– För att arbeta med SEMLA behöver man vara en liten grupp. Vår grupp bestod av sju barn i femårsåldern och två pedagoger. Undervisningen inkluderade både digitalitet och skapande och arbetssättet kräver mycket förberedelser innan man sätter igång. Det handlar exempelvis om att planera hur träffarna med gruppen ska startas upp och avslutas och hur man på ett tydligt sätt kan visa barnen vad som förväntas av dem. Själva träffarna blev som en egen värld, som en SEMLA-bubbla som vi byggde upp tillsammans med barnen. Träffarna kunde exempelvis gå till så att en pedagog startade en diskussion eller visade en filmsnutt som väckte frågor som barnen ville forska vidare i innan de började skapa. Vi hade även stunder där vi reflekterade, både i början och i slutet av varje träff.

– Under de sex veckorna som vi hade våra träffar med barnen var det som att vara lite i en annan värld. Jag var tvungen att förbereda undervisningen och samtidigt hade vi inte så mycket tid att reflektera över alla effekter som vi såg. Efter träffarna hade jag och min kollega en kort mikroreflektion tillsammans men sedan var vi tvungna att bygga vidare på nästa träff. Du kan inte bara komma till en träff med SEMLA och köra på och se vad som händer, det fungerar inte. Då kan du inte utmana barnen på rätt sätt, och du hinner inte söka fram material. Det här arbetssättet handlar mycket om att söka både digitalt och fysiskt material att arbeta med och det tar tid.

Vilka resultat har du sett?

– Vi förväntade oss inte så stora resultat av SEMLA men jag blev överraskad för metoden kräver mycket men den ger samtidigt mycket tillbaka. Något som jag tyckte var intressant var att upptäcka barnens metakognition, när de pratar om sitt eget lärande. De kunde verkligen reflektera över det de gjorde på träffarna och om de tyckte att något var lätt eller svårt. Barnen fick också se hur deras idéer inspirerade andras skapande eller projekt. Det var också spännande att se hur rollerna i gruppen förändrades. Vi såg att de försiktiga barnen började ta för sig mer.

– Under de skapande stunderna märkte vi att barnen började samarbeta på ett sätt som de inte gjort tidigare. Man kunde tydligt se att det skedde förändringar när det gäller samarbete och barnens relationer, både under träffarna, men även utanför. Det var spännande. Ett barn som kanske tidigare var mest för sig själv blev inbjuden till olika lekar. Vi märkte också att barnens byggen och konstruktioner var mer genomtänkta efter SEMLA.

– När det gällde barnens dokumentation var vi lite nyfikna. Ska verkligen barnen kunna dokumentera sitt lärande med lärplattor och hur ska vi introducera det? Under träffarna fick barnen fota eller filma det som de tyckte var intressant, och det som de ville berätta om. De fick också lära sig att fråga om man ville filma eller fota någon. När vi planerade undervisningen märkte vi att arbetssättet kräver att man som pedagog är villig att lära och lära om och upptäcka. Både barn och pedagoger hade samma status som upptäckare och medforskare, eftersom metoden var ny för oss alla. Vi visste inte hur mycket vi skulle behöva dokumentera så vi dokumenterade massor, men vi kunde se att vi inte hade tid att bearbeta så mycket material i vardagen. Du måste hitta en lagom mängd dokumentation som både ger dig det du behöver för att kunna utmana barnen vidare och samtidigt ger barnen möjlighet att kunna reflektera över sitt lärande.

– Jag vill också lyfta fram att stöd från ledningen och samarbete med de pedagoger som inte deltar i träffarna är viktigt för att logistiken kring exempelvis rum och övriga barn i gruppen ska fungera.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag tror inte att man kan vara opåverkad av att ha testat SEMLA när man har sett möjligheterna med metoden. Jag tror det handlar mycket om att man måste vara villig att utforska okänd mark med barnen. Som lärare är det bra att testa olika sätt att undervisa för att du ska få så många strategier och verktyg som möjligt för att kunna möta alla individer i din grupp. SEMLA är en bra metod för att följa barns utveckling och lärande.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har berättat för våra kollegor om vårt arbete och vi har haft en föreläsning i Vaxholm tillsammans med Anna Palmer. Vi har även deltagit i en SEMLA-workshop med tre andra förskolor i vårt arbetsområde. Nu ska vi fundera på hur vi vill driva arbetet med undervisning vidare i förskolan. Om det blir med SEMLA-metoden eller någon av de andra metoderna som vi har provat på.

 Åsa Lasson

Gloria Romlin är förskollärare på förskolan Lekhagen i Vaxholm stad. E-post: gloria.romlin@vaxholm.se

Sidan publicerades 2019-02-04 10:59 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2019-02-08 09:31 av Hedda Lovén


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Pojkars och flickors läsförmåga och betyg i relation till socioekonomisk bakgrund

Så kallat kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Det menar Maria Pajkin, som studerat samband mellan pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, och deras resultat på läsprov och betyg.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

David Didau: När blir noviser experter?

Vad säger forskningen om den ibland knaggliga vägen från att vara ren novis till att nå expertstatus inom ett område, och vad kan det innebära för lärares undervisning? Det skriver läraren och författaren David Didau om på Skola och Samhälle.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.