Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Artikel nummer 1/2019: Rik utemiljö för aktiva barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Johanna Bjervner och Sara Sörell arbetar båda som förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– När vi var på en föreläsning inom Ifous-programmet ”Undervisning i förskolan” träffade vi två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och blev inspirerade.

– På vår förskola har utemiljön länge varit ett utvecklingsområde. Det kändes intressant att få arbeta med det på djupet under en längre tid och jämföra med forskning. Inom Ifous-programmet har vi fått prova på olika undervisningsmetoder men det har varit under ganska korta perioder. Det här arbetet kunde vi hålla på med i nästan ett helt år. Utomhusmiljön var också ett område som alla pedagoger ville utveckla och det var en barnskötare på förskolan som kom med förslaget att vi skulle skriva om just utemiljön.

Vad handlar bidraget om?

– Vi har undersökt på vilka sätt leken och pedagogrollen påverkas av ett ökat antal mötesplatser på förskolans gård. En av anledningarna till att vi valde utemiljön är att vi hade jobbat mycket med innemiljöerna året innan. Det arbetet har ändrat hur vi arbetar tillsammans inomhus och hur vi använder olika miljöer och material. Barngrupperna har också förändrats och blivit lugnare. Vi ville fortsätta med det arbetet utomhus.

– Vi flyttade från en gammal sliten förskola till nybyggda lokaler år 2013. Utemiljön var ganska grå och tråkig med bara sten och grått trä. Det var allmänt oattraktivt. När vi drog igång arbetet började vi med att intervjua alla pedagoger och barn om utemiljön. Vi frågade barnen hur de ville ha det och de har fått hjälpa oss med att exempelvis bestämma vilka saker som skulle målas. Alla på förskolan har varit med och byggt och målat och kommit med förslag på hur vi ska göra med utemiljön. Det har varit avgörande för att få ett bra resultat att alla har varit delaktiga.

Vilka resultat har ni sett?

– På förskolan har vi två stora avdelningar med barn i åldrarna 1-5 och två gårdar där barn i alla åldrar har varit tillsammans. En sak som har varit avgörande i arbetet är att vi delade upp gårdarna till två åldersnära gårdar. En gård anpassades för barn i åldrarna 1-3 och en annan för barn i åldrarna 3-5. Det har gjort att vi kan anpassa aktiviteter och miljöer till de äldre och de yngre på ett bättre sätt så att alla får utmaningar på rätt nivå.

– På den ena gården har vi ett berg som lutar mycket och då har man som pedagog varit låst vid de små barnen för att se till att de inte ramlar och skadar sig. Nu kan vi vara mer aktiva även med de äldre barnen och stödja och utmana leken i högre utsträckning än tidigare. Vi kan också ägna oss mer åt undervisning utomhus.

– I och med att vi har ändrat gårdarna har vi pedagoger kommit varandra närmre. Nu träffar både barn och vuxna från hela förskolan varandra oftare. Det ger en större trygghet för alla. Jag (Sara) är ansvarig för en grupp med 4-5 åringar från bägge avdelningar och nu träffar jag barnen från den andra avdelningen mycket oftare. Jag har en närmare relation till fler barn idag och både barn och vårdnadshavare är tryggare mer fler olika personer i personalen.

– Det är naturligtvis också ett viktigt resultat att det finns flera platser att leka på, vilket har skapat mer kreativitet. Tidigare hade vi många ytor som inte användes, där har vi nu gjort i ordning attraktiva miljöer. Det blir färre konflikter bland barnen nu när de har mer material och olika miljöer och ytor att leka på. Barnen har även fått fler vänskapsrelationer, tidigare träffade de mest barnen på sin egen avdelning.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Nu när vi är färdiga med artikeln kan vi se att det viktigaste egentligen handlar om metoden, eller tillvägagångssättet. Att alla har varit involverade från början. Det har resulterat i att vi har mycket fler samarbeten och vi är mer flexibla med varandra. Vi känner varandra bättre som pedagoger och kan varandras rutiner och känner varandras barn bättre. Alla kan jobba med alla. Det är en extra effekt som inte låg i frågan från början. Som en pedagog sa ”Vi är mer som ett – förut var vi mer som två förskolor”.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Alla har egentligen varit involverade från början med att formulera vad som inte fungerade i utemiljön och vilka utvecklingsmöjligheter som fanns. Även i det praktiska arbetet med att måla och bygga. Vår pedagogiska utvecklare, som har varit vår handledare, har varit med hela vägen också.

– Vi har redan börjat sprida arbetet vidare till andra förskolor. Vi har haft tre förskolor på studiebesök som har tittat på ute- och innemiljöerna och på hur vi har arbetat med utvecklingsartikeln. Vi ska även sprida det vidare till förskolor i området under våren. I april ska vi berätta om arbetet på ett seminarium för chefer, biträdande förskolechefer och pedagogiska utvecklare från samtliga 100 förskolor i Uppsala kommun.

Åsa Lasson

Johanna Bjervner är leg. förskollärare. E-post: johanna.bjervner@uppsala.se

Sara Sörell är leg. förskollärare. E-post: sara.sorell@uppsala.se

Nyckelord: förskola, förskolegård, utemiljö, mötesplatser, lärmiljöer, lek, samspel, pedagogroll

Sidan publicerades 2019-01-22 17:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-24 12:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.