Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Artikel nummer 1/2019: Rik utemiljö för aktiva barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Johanna Bjervner och Sara Sörell arbetar båda som förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– När vi var på en föreläsning inom Ifous-programmet ”Undervisning i förskolan” träffade vi två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och blev inspirerade.

– På vår förskola har utemiljön länge varit ett utvecklingsområde. Det kändes intressant att få arbeta med det på djupet under en längre tid och jämföra med forskning. Inom Ifous-programmet har vi fått prova på olika undervisningsmetoder men det har varit under ganska korta perioder. Det här arbetet kunde vi hålla på med i nästan ett helt år. Utomhusmiljön var också ett område som alla pedagoger ville utveckla och det var en barnskötare på förskolan som kom med förslaget att vi skulle skriva om just utemiljön.

Vad handlar bidraget om?

– Vi har undersökt på vilka sätt leken och pedagogrollen påverkas av ett ökat antal mötesplatser på förskolans gård. En av anledningarna till att vi valde utemiljön är att vi hade jobbat mycket med innemiljöerna året innan. Det arbetet har ändrat hur vi arbetar tillsammans inomhus och hur vi använder olika miljöer och material. Barngrupperna har också förändrats och blivit lugnare. Vi ville fortsätta med det arbetet utomhus.

– Vi flyttade från en gammal sliten förskola till nybyggda lokaler år 2013. Utemiljön var ganska grå och tråkig med bara sten och grått trä. Det var allmänt oattraktivt. När vi drog igång arbetet började vi med att intervjua alla pedagoger och barn om utemiljön. Vi frågade barnen hur de ville ha det och de har fått hjälpa oss med att exempelvis bestämma vilka saker som skulle målas. Alla på förskolan har varit med och byggt och målat och kommit med förslag på hur vi ska göra med utemiljön. Det har varit avgörande för att få ett bra resultat att alla har varit delaktiga.

Vilka resultat har ni sett?

– På förskolan har vi två stora avdelningar med barn i åldrarna 1-5 och två gårdar där barn i alla åldrar har varit tillsammans. En sak som har varit avgörande i arbetet är att vi delade upp gårdarna till två åldersnära gårdar. En gård anpassades för barn i åldrarna 1-3 och en annan för barn i åldrarna 3-5. Det har gjort att vi kan anpassa aktiviteter och miljöer till de äldre och de yngre på ett bättre sätt så att alla får utmaningar på rätt nivå.

– På den ena gården har vi ett berg som lutar mycket och då har man som pedagog varit låst vid de små barnen för att se till att de inte ramlar och skadar sig. Nu kan vi vara mer aktiva även med de äldre barnen och stödja och utmana leken i högre utsträckning än tidigare. Vi kan också ägna oss mer åt undervisning utomhus.

– I och med att vi har ändrat gårdarna har vi pedagoger kommit varandra närmre. Nu träffar både barn och vuxna från hela förskolan varandra oftare. Det ger en större trygghet för alla. Jag (Sara) är ansvarig för en grupp med 4-5 åringar från bägge avdelningar och nu träffar jag barnen från den andra avdelningen mycket oftare. Jag har en närmare relation till fler barn idag och både barn och vårdnadshavare är tryggare mer fler olika personer i personalen.

– Det är naturligtvis också ett viktigt resultat att det finns flera platser att leka på, vilket har skapat mer kreativitet. Tidigare hade vi många ytor som inte användes, där har vi nu gjort i ordning attraktiva miljöer. Det blir färre konflikter bland barnen nu när de har mer material och olika miljöer och ytor att leka på. Barnen har även fått fler vänskapsrelationer, tidigare träffade de mest barnen på sin egen avdelning.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Nu när vi är färdiga med artikeln kan vi se att det viktigaste egentligen handlar om metoden, eller tillvägagångssättet. Att alla har varit involverade från början. Det har resulterat i att vi har mycket fler samarbeten och vi är mer flexibla med varandra. Vi känner varandra bättre som pedagoger och kan varandras rutiner och känner varandras barn bättre. Alla kan jobba med alla. Det är en extra effekt som inte låg i frågan från början. Som en pedagog sa ”Vi är mer som ett – förut var vi mer som två förskolor”.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Alla har egentligen varit involverade från början med att formulera vad som inte fungerade i utemiljön och vilka utvecklingsmöjligheter som fanns. Även i det praktiska arbetet med att måla och bygga. Vår pedagogiska utvecklare, som har varit vår handledare, har varit med hela vägen också.

– Vi har redan börjat sprida arbetet vidare till andra förskolor. Vi har haft tre förskolor på studiebesök som har tittat på ute- och innemiljöerna och på hur vi har arbetat med utvecklingsartikeln. Vi ska även sprida det vidare till förskolor i området under våren. I april ska vi berätta om arbetet på ett seminarium för chefer, biträdande förskolechefer och pedagogiska utvecklare från samtliga 100 förskolor i Uppsala kommun.

Åsa Lasson

Johanna Bjervner är leg. förskollärare. E-post: johanna.bjervner@uppsala.se

Sara Sörell är leg. förskollärare. E-post: sara.sorell@uppsala.se

Nyckelord: förskola, förskolegård, utemiljö, mötesplatser, lärmiljöer, lek, samspel, pedagogroll

Sidan publicerades 2019-01-22 17:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-24 12:14 av Moa Duvarci Engman