Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Artikel nummer 1/2019: Rik utemiljö för aktiva barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Johanna Bjervner och Sara Sörell arbetar båda som förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– När vi var på en föreläsning inom Ifous-programmet ”Undervisning i förskolan” träffade vi två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och blev inspirerade.

– På vår förskola har utemiljön länge varit ett utvecklingsområde. Det kändes intressant att få arbeta med det på djupet under en längre tid och jämföra med forskning. Inom Ifous-programmet har vi fått prova på olika undervisningsmetoder men det har varit under ganska korta perioder. Det här arbetet kunde vi hålla på med i nästan ett helt år. Utomhusmiljön var också ett område som alla pedagoger ville utveckla och det var en barnskötare på förskolan som kom med förslaget att vi skulle skriva om just utemiljön.

Vad handlar bidraget om?

– Vi har undersökt på vilka sätt leken och pedagogrollen påverkas av ett ökat antal mötesplatser på förskolans gård. En av anledningarna till att vi valde utemiljön är att vi hade jobbat mycket med innemiljöerna året innan. Det arbetet har ändrat hur vi arbetar tillsammans inomhus och hur vi använder olika miljöer och material. Barngrupperna har också förändrats och blivit lugnare. Vi ville fortsätta med det arbetet utomhus.

– Vi flyttade från en gammal sliten förskola till nybyggda lokaler år 2013. Utemiljön var ganska grå och tråkig med bara sten och grått trä. Det var allmänt oattraktivt. När vi drog igång arbetet började vi med att intervjua alla pedagoger och barn om utemiljön. Vi frågade barnen hur de ville ha det och de har fått hjälpa oss med att exempelvis bestämma vilka saker som skulle målas. Alla på förskolan har varit med och byggt och målat och kommit med förslag på hur vi ska göra med utemiljön. Det har varit avgörande för att få ett bra resultat att alla har varit delaktiga.

Vilka resultat har ni sett?

– På förskolan har vi två stora avdelningar med barn i åldrarna 1-5 och två gårdar där barn i alla åldrar har varit tillsammans. En sak som har varit avgörande i arbetet är att vi delade upp gårdarna till två åldersnära gårdar. En gård anpassades för barn i åldrarna 1-3 och en annan för barn i åldrarna 3-5. Det har gjort att vi kan anpassa aktiviteter och miljöer till de äldre och de yngre på ett bättre sätt så att alla får utmaningar på rätt nivå.

– På den ena gården har vi ett berg som lutar mycket och då har man som pedagog varit låst vid de små barnen för att se till att de inte ramlar och skadar sig. Nu kan vi vara mer aktiva även med de äldre barnen och stödja och utmana leken i högre utsträckning än tidigare. Vi kan också ägna oss mer åt undervisning utomhus.

– I och med att vi har ändrat gårdarna har vi pedagoger kommit varandra närmre. Nu träffar både barn och vuxna från hela förskolan varandra oftare. Det ger en större trygghet för alla. Jag (Sara) är ansvarig för en grupp med 4-5 åringar från bägge avdelningar och nu träffar jag barnen från den andra avdelningen mycket oftare. Jag har en närmare relation till fler barn idag och både barn och vårdnadshavare är tryggare mer fler olika personer i personalen.

– Det är naturligtvis också ett viktigt resultat att det finns flera platser att leka på, vilket har skapat mer kreativitet. Tidigare hade vi många ytor som inte användes, där har vi nu gjort i ordning attraktiva miljöer. Det blir färre konflikter bland barnen nu när de har mer material och olika miljöer och ytor att leka på. Barnen har även fått fler vänskapsrelationer, tidigare träffade de mest barnen på sin egen avdelning.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Nu när vi är färdiga med artikeln kan vi se att det viktigaste egentligen handlar om metoden, eller tillvägagångssättet. Att alla har varit involverade från början. Det har resulterat i att vi har mycket fler samarbeten och vi är mer flexibla med varandra. Vi känner varandra bättre som pedagoger och kan varandras rutiner och känner varandras barn bättre. Alla kan jobba med alla. Det är en extra effekt som inte låg i frågan från början. Som en pedagog sa ”Vi är mer som ett – förut var vi mer som två förskolor”.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Alla har egentligen varit involverade från början med att formulera vad som inte fungerade i utemiljön och vilka utvecklingsmöjligheter som fanns. Även i det praktiska arbetet med att måla och bygga. Vår pedagogiska utvecklare, som har varit vår handledare, har varit med hela vägen också.

– Vi har redan börjat sprida arbetet vidare till andra förskolor. Vi har haft tre förskolor på studiebesök som har tittat på ute- och innemiljöerna och på hur vi har arbetat med utvecklingsartikeln. Vi ska även sprida det vidare till förskolor i området under våren. I april ska vi berätta om arbetet på ett seminarium för chefer, biträdande förskolechefer och pedagogiska utvecklare från samtliga 100 förskolor i Uppsala kommun.

Åsa Lasson

Johanna Bjervner är leg. förskollärare. E-post: johanna.bjervner@uppsala.se

Sara Sörell är leg. förskollärare. E-post: sara.sorell@uppsala.se

Nyckelord: förskola, förskolegård, utemiljö, mötesplatser, lärmiljöer, lek, samspel, pedagogroll

Sidan publicerades 2019-01-22 17:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-24 12:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser