Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Artikel nummer 1/2019: Rik utemiljö för aktiva barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Johanna Bjervner och Sara Sörell arbetar båda som förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– När vi var på en föreläsning inom Ifous-programmet ”Undervisning i förskolan” träffade vi två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och blev inspirerade.

– På vår förskola har utemiljön länge varit ett utvecklingsområde. Det kändes intressant att få arbeta med det på djupet under en längre tid och jämföra med forskning. Inom Ifous-programmet har vi fått prova på olika undervisningsmetoder men det har varit under ganska korta perioder. Det här arbetet kunde vi hålla på med i nästan ett helt år. Utomhusmiljön var också ett område som alla pedagoger ville utveckla och det var en barnskötare på förskolan som kom med förslaget att vi skulle skriva om just utemiljön.

Vad handlar bidraget om?

– Vi har undersökt på vilka sätt leken och pedagogrollen påverkas av ett ökat antal mötesplatser på förskolans gård. En av anledningarna till att vi valde utemiljön är att vi hade jobbat mycket med innemiljöerna året innan. Det arbetet har ändrat hur vi arbetar tillsammans inomhus och hur vi använder olika miljöer och material. Barngrupperna har också förändrats och blivit lugnare. Vi ville fortsätta med det arbetet utomhus.

– Vi flyttade från en gammal sliten förskola till nybyggda lokaler år 2013. Utemiljön var ganska grå och tråkig med bara sten och grått trä. Det var allmänt oattraktivt. När vi drog igång arbetet började vi med att intervjua alla pedagoger och barn om utemiljön. Vi frågade barnen hur de ville ha det och de har fått hjälpa oss med att exempelvis bestämma vilka saker som skulle målas. Alla på förskolan har varit med och byggt och målat och kommit med förslag på hur vi ska göra med utemiljön. Det har varit avgörande för att få ett bra resultat att alla har varit delaktiga.

Vilka resultat har ni sett?

– På förskolan har vi två stora avdelningar med barn i åldrarna 1-5 och två gårdar där barn i alla åldrar har varit tillsammans. En sak som har varit avgörande i arbetet är att vi delade upp gårdarna till två åldersnära gårdar. En gård anpassades för barn i åldrarna 1-3 och en annan för barn i åldrarna 3-5. Det har gjort att vi kan anpassa aktiviteter och miljöer till de äldre och de yngre på ett bättre sätt så att alla får utmaningar på rätt nivå.

– På den ena gården har vi ett berg som lutar mycket och då har man som pedagog varit låst vid de små barnen för att se till att de inte ramlar och skadar sig. Nu kan vi vara mer aktiva även med de äldre barnen och stödja och utmana leken i högre utsträckning än tidigare. Vi kan också ägna oss mer åt undervisning utomhus.

– I och med att vi har ändrat gårdarna har vi pedagoger kommit varandra närmre. Nu träffar både barn och vuxna från hela förskolan varandra oftare. Det ger en större trygghet för alla. Jag (Sara) är ansvarig för en grupp med 4-5 åringar från bägge avdelningar och nu träffar jag barnen från den andra avdelningen mycket oftare. Jag har en närmare relation till fler barn idag och både barn och vårdnadshavare är tryggare mer fler olika personer i personalen.

– Det är naturligtvis också ett viktigt resultat att det finns flera platser att leka på, vilket har skapat mer kreativitet. Tidigare hade vi många ytor som inte användes, där har vi nu gjort i ordning attraktiva miljöer. Det blir färre konflikter bland barnen nu när de har mer material och olika miljöer och ytor att leka på. Barnen har även fått fler vänskapsrelationer, tidigare träffade de mest barnen på sin egen avdelning.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Nu när vi är färdiga med artikeln kan vi se att det viktigaste egentligen handlar om metoden, eller tillvägagångssättet. Att alla har varit involverade från början. Det har resulterat i att vi har mycket fler samarbeten och vi är mer flexibla med varandra. Vi känner varandra bättre som pedagoger och kan varandras rutiner och känner varandras barn bättre. Alla kan jobba med alla. Det är en extra effekt som inte låg i frågan från början. Som en pedagog sa ”Vi är mer som ett – förut var vi mer som två förskolor”.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Alla har egentligen varit involverade från början med att formulera vad som inte fungerade i utemiljön och vilka utvecklingsmöjligheter som fanns. Även i det praktiska arbetet med att måla och bygga. Vår pedagogiska utvecklare, som har varit vår handledare, har varit med hela vägen också.

– Vi har redan börjat sprida arbetet vidare till andra förskolor. Vi har haft tre förskolor på studiebesök som har tittat på ute- och innemiljöerna och på hur vi har arbetat med utvecklingsartikeln. Vi ska även sprida det vidare till förskolor i området under våren. I april ska vi berätta om arbetet på ett seminarium för chefer, biträdande förskolechefer och pedagogiska utvecklare från samtliga 100 förskolor i Uppsala kommun.

Åsa Lasson

Johanna Bjervner är leg. förskollärare. E-post: johanna.bjervner@uppsala.se

Sara Sörell är leg. förskollärare. E-post: sara.sorell@uppsala.se

Nyckelord: förskola, förskolegård, utemiljö, mötesplatser, lärmiljöer, lek, samspel, pedagogroll

Sidan publicerades 2019-01-22 17:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-24 12:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer