Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Utveckla skolan nummer 4/2022: Idrott och hälsa lång. Ett kreativt användande av schemat som medel att nå ett av läroplanens mest svårtillgängliga centrala innehåll

Ove Axelsson och Johan Söderström.

Genom att stuva om schemat skapas utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Idrottslärarna Ove Axelsson Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som uppskattas av både elever och övriga lärare på skolan.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har lagt upp undervisningen i idrott och hälsa på ett sätt som vi ser stora fördelar med och därför vill sprida vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver hur vi har anpassat skolans schema för att bättre kunna uppfylla kunskapskraven vad gäller friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Det är erkänt svårt att få in friluftsliv i ämnet, mest för att det är tidskrävande. Det vanliga är att man löser det genom att ägna en heldag åt friluftsliv men detta kräver en hel del organisation, dessutom stökar det till det för lärare i andra ämnen. Ytterligare ett problem är att de här heldagarna med många klasser åt gången innebär att lärare i andra ämnen får träda in och ansvara för delar av friluftsundervisningen, något som de faktiskt inte är behöriga i.

– För flera år sedan lanserade vi därför en idé för skolledningen och övriga kollegor om att ändra schemat för ämnet idrott och hälsa. Istället för att som tidigare ha två timmar idrott i veckan, har vi nu en timme i veckan under två veckors tid, den tredje veckan har vi lång lektion på 150 minuter som vi ägnar åt just friluftsliv. Syftet var att få till en återkommande friluftsundervisning med en klass i taget och där vi idrottslärare ansvarar för helheten.

”Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen.”

– Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen. Det innebär också att lärare i andra ämnen var tredje vecka får loss en sammanhängande planeringstid på arbetstid, vilket är mycket uppskattat.

– Vår upplevelse är att eleverna uppskattar det här långa lektionerna utomhus, i veckan sa en elev när vi eldade och bakade pinnbröd att ” kan vi inte göra så här hela tiden”. Men självklart finns det elever som helst av allt är i sporthallen. Den enda nackdelen som vi ser är att eleverna endast får en lektion idrott och hälsa under två veckor. Men vi menar att positiva överväger det negativa.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har kört det här schemat under några år nu och ingen av oss kan nog tänka sig att gå tillbaka till det tidigare schemat. Framför allt innebär det här upplägget mindre stress. Vi har mer tid till relationsbyggande och att prata med eleverna om annat än om de uppgifter som ska utföras. Att få en halvdag med eleverna utomhus har också inneburit att vi blivit bättre på att se andra förmågor och kvaliteter hos eleverna än de som vanligtvis lyfts fram i ämnet idrott och hälsa.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Ett sätt är att skriva en artikel. Men vi har också berättat om vårt arbete inom ett ämnesnätverk för lärare som tidigare fanns här i Nacka. En före detta kollega här på skolan tog med sig idén till sin nya skola och kör ett liknande upplägg där.

Ove Axelsson är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.
Johan Söderström är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.

Utveckla skolan nr 4/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-12 08:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-04-22 10:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 5 november.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer