Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Utveckla skolan nummer 4/2022: Idrott och hälsa lång. Ett kreativt användande av schemat som medel att nå ett av läroplanens mest svårtillgängliga centrala innehåll

Ove Axelsson och Johan Söderström.

Genom att stuva om schemat skapas utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Idrottslärarna Ove Axelsson Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som uppskattas av både elever och övriga lärare på skolan.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har lagt upp undervisningen i idrott och hälsa på ett sätt som vi ser stora fördelar med och därför vill sprida vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver hur vi har anpassat skolans schema för att bättre kunna uppfylla kunskapskraven vad gäller friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Det är erkänt svårt att få in friluftsliv i ämnet, mest för att det är tidskrävande. Det vanliga är att man löser det genom att ägna en heldag åt friluftsliv men detta kräver en hel del organisation, dessutom stökar det till det för lärare i andra ämnen. Ytterligare ett problem är att de här heldagarna med många klasser åt gången innebär att lärare i andra ämnen får träda in och ansvara för delar av friluftsundervisningen, något som de faktiskt inte är behöriga i.

– För flera år sedan lanserade vi därför en idé för skolledningen och övriga kollegor om att ändra schemat för ämnet idrott och hälsa. Istället för att som tidigare ha två timmar idrott i veckan, har vi nu en timme i veckan under två veckors tid, den tredje veckan har vi lång lektion på 150 minuter som vi ägnar åt just friluftsliv. Syftet var att få till en återkommande friluftsundervisning med en klass i taget och där vi idrottslärare ansvarar för helheten.

”Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen.”

– Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen. Det innebär också att lärare i andra ämnen var tredje vecka får loss en sammanhängande planeringstid på arbetstid, vilket är mycket uppskattat.

– Vår upplevelse är att eleverna uppskattar det här långa lektionerna utomhus, i veckan sa en elev när vi eldade och bakade pinnbröd att ” kan vi inte göra så här hela tiden”. Men självklart finns det elever som helst av allt är i sporthallen. Den enda nackdelen som vi ser är att eleverna endast får en lektion idrott och hälsa under två veckor. Men vi menar att positiva överväger det negativa.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har kört det här schemat under några år nu och ingen av oss kan nog tänka sig att gå tillbaka till det tidigare schemat. Framför allt innebär det här upplägget mindre stress. Vi har mer tid till relationsbyggande och att prata med eleverna om annat än om de uppgifter som ska utföras. Att få en halvdag med eleverna utomhus har också inneburit att vi blivit bättre på att se andra förmågor och kvaliteter hos eleverna än de som vanligtvis lyfts fram i ämnet idrott och hälsa.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Ett sätt är att skriva en artikel. Men vi har också berättat om vårt arbete inom ett ämnesnätverk för lärare som tidigare fanns här i Nacka. En före detta kollega här på skolan tog med sig idén till sin nya skola och kör ett liknande upplägg där.

Ove Axelsson är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.
Johan Söderström är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.

Utveckla skolan nr 4/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-12 08:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-04-22 10:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi och praktiska exempel från psykologiklassrummet. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 7 oktober, eller via webbkonferensen 17-31 oktober.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.