Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Utveckla skolan nummer 4/2022: Idrott och hälsa lång. Ett kreativt användande av schemat som medel att nå ett av läroplanens mest svårtillgängliga centrala innehåll

Ove Axelsson och Johan Söderström.

Genom att stuva om schemat skapas utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Idrottslärarna Ove Axelsson Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som uppskattas av både elever och övriga lärare på skolan.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har lagt upp undervisningen i idrott och hälsa på ett sätt som vi ser stora fördelar med och därför vill sprida vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver hur vi har anpassat skolans schema för att bättre kunna uppfylla kunskapskraven vad gäller friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Det är erkänt svårt att få in friluftsliv i ämnet, mest för att det är tidskrävande. Det vanliga är att man löser det genom att ägna en heldag åt friluftsliv men detta kräver en hel del organisation, dessutom stökar det till det för lärare i andra ämnen. Ytterligare ett problem är att de här heldagarna med många klasser åt gången innebär att lärare i andra ämnen får träda in och ansvara för delar av friluftsundervisningen, något som de faktiskt inte är behöriga i.

– För flera år sedan lanserade vi därför en idé för skolledningen och övriga kollegor om att ändra schemat för ämnet idrott och hälsa. Istället för att som tidigare ha två timmar idrott i veckan, har vi nu en timme i veckan under två veckors tid, den tredje veckan har vi lång lektion på 150 minuter som vi ägnar åt just friluftsliv. Syftet var att få till en återkommande friluftsundervisning med en klass i taget och där vi idrottslärare ansvarar för helheten.

”Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen.”

– Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen. Det innebär också att lärare i andra ämnen var tredje vecka får loss en sammanhängande planeringstid på arbetstid, vilket är mycket uppskattat.

– Vår upplevelse är att eleverna uppskattar det här långa lektionerna utomhus, i veckan sa en elev när vi eldade och bakade pinnbröd att ” kan vi inte göra så här hela tiden”. Men självklart finns det elever som helst av allt är i sporthallen. Den enda nackdelen som vi ser är att eleverna endast får en lektion idrott och hälsa under två veckor. Men vi menar att positiva överväger det negativa.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har kört det här schemat under några år nu och ingen av oss kan nog tänka sig att gå tillbaka till det tidigare schemat. Framför allt innebär det här upplägget mindre stress. Vi har mer tid till relationsbyggande och att prata med eleverna om annat än om de uppgifter som ska utföras. Att få en halvdag med eleverna utomhus har också inneburit att vi blivit bättre på att se andra förmågor och kvaliteter hos eleverna än de som vanligtvis lyfts fram i ämnet idrott och hälsa.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Ett sätt är att skriva en artikel. Men vi har också berättat om vårt arbete inom ett ämnesnätverk för lärare som tidigare fanns här i Nacka. En före detta kollega här på skolan tog med sig idén till sin nya skola och kör ett liknande upplägg där.

Ove Axelsson är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.
Johan Söderström är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.

Utveckla skolan nr 4/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-12 08:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-04-22 10:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer