Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Utveckla skolan nummer 4/2022: Idrott och hälsa lång. Ett kreativt användande av schemat som medel att nå ett av läroplanens mest svårtillgängliga centrala innehåll

Ove Axelsson och Johan Söderström.

Genom att stuva om schemat skapas utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Idrottslärarna Ove Axelsson Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som uppskattas av både elever och övriga lärare på skolan.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har lagt upp undervisningen i idrott och hälsa på ett sätt som vi ser stora fördelar med och därför vill sprida vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver hur vi har anpassat skolans schema för att bättre kunna uppfylla kunskapskraven vad gäller friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Det är erkänt svårt att få in friluftsliv i ämnet, mest för att det är tidskrävande. Det vanliga är att man löser det genom att ägna en heldag åt friluftsliv men detta kräver en hel del organisation, dessutom stökar det till det för lärare i andra ämnen. Ytterligare ett problem är att de här heldagarna med många klasser åt gången innebär att lärare i andra ämnen får träda in och ansvara för delar av friluftsundervisningen, något som de faktiskt inte är behöriga i.

– För flera år sedan lanserade vi därför en idé för skolledningen och övriga kollegor om att ändra schemat för ämnet idrott och hälsa. Istället för att som tidigare ha två timmar idrott i veckan, har vi nu en timme i veckan under två veckors tid, den tredje veckan har vi lång lektion på 150 minuter som vi ägnar åt just friluftsliv. Syftet var att få till en återkommande friluftsundervisning med en klass i taget och där vi idrottslärare ansvarar för helheten.

”Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen.”

– Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen. Det innebär också att lärare i andra ämnen var tredje vecka får loss en sammanhängande planeringstid på arbetstid, vilket är mycket uppskattat.

– Vår upplevelse är att eleverna uppskattar det här långa lektionerna utomhus, i veckan sa en elev när vi eldade och bakade pinnbröd att ” kan vi inte göra så här hela tiden”. Men självklart finns det elever som helst av allt är i sporthallen. Den enda nackdelen som vi ser är att eleverna endast får en lektion idrott och hälsa under två veckor. Men vi menar att positiva överväger det negativa.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har kört det här schemat under några år nu och ingen av oss kan nog tänka sig att gå tillbaka till det tidigare schemat. Framför allt innebär det här upplägget mindre stress. Vi har mer tid till relationsbyggande och att prata med eleverna om annat än om de uppgifter som ska utföras. Att få en halvdag med eleverna utomhus har också inneburit att vi blivit bättre på att se andra förmågor och kvaliteter hos eleverna än de som vanligtvis lyfts fram i ämnet idrott och hälsa.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Ett sätt är att skriva en artikel. Men vi har också berättat om vårt arbete inom ett ämnesnätverk för lärare som tidigare fanns här i Nacka. En före detta kollega här på skolan tog med sig idén till sin nya skola och kör ett liknande upplägg där.

Ove Axelsson är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.
Johan Söderström är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.

Utveckla skolan nr 4/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-12 08:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-04-22 10:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser