Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

Leda och lära nummer 6/2021: Tydlighet och struktur – vägar mot inkluderade lärmiljöer

Johanna Lindström och Jeanette Schönfeldt.
 

En tydlig lärmiljö skapar trygghet, arbetsro och motivation. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi hoppas kunna väcka andra skolor intresse för att jobba med tydlighet och struktur som ett sätt att öka inkluderingen. Artikeln är sprungen ur Ifous FoU-program om inkluderande lärmiljöer som Skellefteå kommun deltagit i.

Vad handlar artikeln om?

– Vår skola, en f-9-skola samt särskola, kom till genom en sammanslagning av flera skolor i Skellefteå. Inför sammanslagningen beslutade att inkludering skulle vara en av skolans grundstenar och vi gick med i FoU-programmet om inkluderande lärmiljöer. Under vårt deltagande i Ifous-programmet arbetade vi tillsammans för att förbättra skolans lärmiljö i syfte att öka inkluderingen. Arbetet kom att fokusera på tydlighet och struktur. Mer konkret – rutiner för att tydliggöra exempelvis start och slut på lektionen, vad den ska handla om, hur undervisningen ska ske, vad som förväntas av eleverna.  Vår artikel handlar om hur lärarna på skolan uppfattar arbetet med tydlighet och struktur och huruvida det främjar inkludering. Artikeln bygger på enkäter med närmare 80 lärare på skolan som gjordes i slutet av FoU-programmet.

För vissa elever är tydlighet och struktur absolut nödvändigt för att skolan ska fungera men vi ser att det gynnar alla elever.”

Vilka resultat har ni sett?

– De visar att tydlighet och struktur ökar elevernas förståelse för vad skoldagen ska rymma och att det i sin tur ökar elevernas trygghet och arbetsro. För vissa elever är det här absolut nödvändigt för att skolan ska fungera men vi ser att det gynnar alla elever. Tydlighet och struktur innebär också att eleverna snabbare kommer igång med sitt arbete. När eleverna förstår målet med arbetet ökar också motivationen och målmedvetenheten. Ytterligare en poäng är tidsvinsten, lärarna pekar på att de behöver ägna mindre tid åt att förklara flera gånger för eleverna vad som ska göras.

– Inom Ifousprogrammet tog vi fram ett bildmaterial som idag finns i varje klassrum och fungerar som stöd. Bilderna visar ämnen, arbetsuppgifter och liknande och används framför allt i de yngre årskurserna. Flera lärare vittnar om hur eleverna själva frågar efter de upparbetade rutinerna och stödet kring struktur och tydlighet om de råkar saknas någon gång. Sammantaget visar vår studie att pedagogerna ser stora vinster med att arbeta med tydlighet och struktur.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det har varit ett fantastiskt roligt arbete och Ifous FoU-program skapade en stark vi-känsla på skolan. Vi hade sannolikt inte förmått göra det här utan att delta i programmet.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Omorganisation och pandemi har dessvärre satt käppar i hjulet. Enskilda pedagoger och grupper arbetar vidare för att skapa bra lärmiljöer, men det övergripande arbetet har avstannat. Vi hoppas givetvis att återuppta det igen så småningom.

Jeanette W Schönfeldt är speciallärare och förstelärare på Lejonströmsskolan i Skellefteå kommun.
Johanna Lindström är grundskollärare och förstelärare på Lejonströmsskolan i Skellefteå kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 17:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-06-17 17:00 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.