Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Utveckla skolan nummer 12/2020: Atomer och molekyler – hur hänger de ihop? Ett projekt om att konkretisera undervisningen om kemisk bindning

Daina Lezdins och Anna Stiby.

Korta laborationer varvat med teori ökar elevernas förståelse om kemisk bindning. Det konstaterar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår undervisning under flera år i syfte att stärka de delar som vi upplever är svårast för eleverna. Att skriva en artikel blev ett sätt att sammanfatta våra erfarenheter, i första hand för vår egen del men vi tror också att resultaten kan vara intressant för andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva ett projekt om hur lektioner kan utformas för att öka förståelsen om kemisk bindning. Vi har båda ett stort intresse för det laborativa arbetet och ville få in mer av det i kemiundervisningen, särskilt vad gäller kemiska bindningar som vi märker att många elever har svårt att förstå. Under ett par års tid har vi genom bland annat lesson study utvecklat kemiundervisningen genom att väva in experiment i den teoretiska undervisningen.

– Totalt har närmare 200 elever i olika årskurser på det naturvetenskapliga programmet tagit del av en kemiundervisning där teori varvas med kortare experiment på cirka tio minuter. Vi lärare arbetade tillsammans under de här lektionerna, vilket innebar att eleverna hade tillgång till två lärare i klassrummet. Elevernas kunskaper har testats både före och efter och genom enkäter har vi undersökt deras upplevelse av undervisningen.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har vi fått svart på vitt om att intermolekylära bindningar är det som är svårast för eleverna att förstå. Resultaten visar att elevernas förståelse för de här bindningarna ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment. I enkäterna framkommer att eleverna uppskattar den blandade undervisningen, mest för att den inte blev lika enformig och bjöd på fler tillfällen för grupparbeten jämfört med traditionell undervisning. Ytterligare ett plus för eleverna var tillgången till två lärare.  

”Elevernas förståelse för bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment.”

Hur har projektet förändrat ert arbete?

– Det har bidragit till att vi har bättre kunskap om vilka områden som vi ska lägga extra krut på i kemiundervisningen. Projektet har också lärt oss att vara betydligt mer noggranna med förklaringar. Till synes enkla saker som att skriva upp på tavlan, tänka igenom vilka färger som används i olika lösningar, är viktiga detaljer som påverkar elevernas förståelse. Ibland tar vi lärare för givet att elever förstår eller har vissa förkunskaper. Genom projektet har eleverna verkligen hjälpt oss att få syn på vår egen undervisning. Vårt kollegiala samarbete har också fördjupats, vilket är enormt utvecklande. Att arbeta tillsammans på det här sättet innebär förvisso en hel del schematekniska svårigheter men fördelarna överväger.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tagit fram en presentation och tanken var att testa undervisningsupplägget på våra kollegor i skolan. Men pandemin har tyvärr ställt till det och vi har fått skjuta på detta till framtiden.

Anna Stiby är lärare i kemi och biologi på Nacka gymnasium.
Daina Lezdins är lärare i kemi och matematik på Nacka gymnasium.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-03-31 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer