Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Utveckla skolan nummer 12/2020: Atomer och molekyler – hur hänger de ihop? Ett projekt om att konkretisera undervisningen om kemisk bindning

Daina Lezdins och Anna Stiby.

Korta laborationer varvat med teori ökar elevernas förståelse om kemisk bindning. Det konstaterar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår undervisning under flera år i syfte att stärka de delar som vi upplever är svårast för eleverna. Att skriva en artikel blev ett sätt att sammanfatta våra erfarenheter, i första hand för vår egen del men vi tror också att resultaten kan vara intressant för andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva ett projekt om hur lektioner kan utformas för att öka förståelsen om kemisk bindning. Vi har båda ett stort intresse för det laborativa arbetet och ville få in mer av det i kemiundervisningen, särskilt vad gäller kemiska bindningar som vi märker att många elever har svårt att förstå. Under ett par års tid har vi genom bland annat lesson study utvecklat kemiundervisningen genom att väva in experiment i den teoretiska undervisningen.

– Totalt har närmare 200 elever i olika årskurser på det naturvetenskapliga programmet tagit del av en kemiundervisning där teori varvas med kortare experiment på cirka tio minuter. Vi lärare arbetade tillsammans under de här lektionerna, vilket innebar att eleverna hade tillgång till två lärare i klassrummet. Elevernas kunskaper har testats både före och efter och genom enkäter har vi undersökt deras upplevelse av undervisningen.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har vi fått svart på vitt om att intermolekylära bindningar är det som är svårast för eleverna att förstå. Resultaten visar att elevernas förståelse för de här bindningarna ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment. I enkäterna framkommer att eleverna uppskattar den blandade undervisningen, mest för att den inte blev lika enformig och bjöd på fler tillfällen för grupparbeten jämfört med traditionell undervisning. Ytterligare ett plus för eleverna var tillgången till två lärare.  

”Elevernas förståelse för bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment.”

Hur har projektet förändrat ert arbete?

– Det har bidragit till att vi har bättre kunskap om vilka områden som vi ska lägga extra krut på i kemiundervisningen. Projektet har också lärt oss att vara betydligt mer noggranna med förklaringar. Till synes enkla saker som att skriva upp på tavlan, tänka igenom vilka färger som används i olika lösningar, är viktiga detaljer som påverkar elevernas förståelse. Ibland tar vi lärare för givet att elever förstår eller har vissa förkunskaper. Genom projektet har eleverna verkligen hjälpt oss att få syn på vår egen undervisning. Vårt kollegiala samarbete har också fördjupats, vilket är enormt utvecklande. Att arbeta tillsammans på det här sättet innebär förvisso en hel del schematekniska svårigheter men fördelarna överväger.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tagit fram en presentation och tanken var att testa undervisningsupplägget på våra kollegor i skolan. Men pandemin har tyvärr ställt till det och vi har fått skjuta på detta till framtiden.

Anna Stiby är lärare i kemi och biologi på Nacka gymnasium.
Daina Lezdins är lärare i kemi och matematik på Nacka gymnasium.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-03-31 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)