Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Utveckla skolan nummer 12/2020: Atomer och molekyler – hur hänger de ihop? Ett projekt om att konkretisera undervisningen om kemisk bindning

Daina Lezdins och Anna Stiby.

Korta laborationer varvat med teori ökar elevernas förståelse om kemisk bindning. Det konstaterar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår undervisning under flera år i syfte att stärka de delar som vi upplever är svårast för eleverna. Att skriva en artikel blev ett sätt att sammanfatta våra erfarenheter, i första hand för vår egen del men vi tror också att resultaten kan vara intressant för andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva ett projekt om hur lektioner kan utformas för att öka förståelsen om kemisk bindning. Vi har båda ett stort intresse för det laborativa arbetet och ville få in mer av det i kemiundervisningen, särskilt vad gäller kemiska bindningar som vi märker att många elever har svårt att förstå. Under ett par års tid har vi genom bland annat lesson study utvecklat kemiundervisningen genom att väva in experiment i den teoretiska undervisningen.

– Totalt har närmare 200 elever i olika årskurser på det naturvetenskapliga programmet tagit del av en kemiundervisning där teori varvas med kortare experiment på cirka tio minuter. Vi lärare arbetade tillsammans under de här lektionerna, vilket innebar att eleverna hade tillgång till två lärare i klassrummet. Elevernas kunskaper har testats både före och efter och genom enkäter har vi undersökt deras upplevelse av undervisningen.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har vi fått svart på vitt om att intermolekylära bindningar är det som är svårast för eleverna att förstå. Resultaten visar att elevernas förståelse för de här bindningarna ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment. I enkäterna framkommer att eleverna uppskattar den blandade undervisningen, mest för att den inte blev lika enformig och bjöd på fler tillfällen för grupparbeten jämfört med traditionell undervisning. Ytterligare ett plus för eleverna var tillgången till två lärare.  

”Elevernas förståelse för bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment.”

Hur har projektet förändrat ert arbete?

– Det har bidragit till att vi har bättre kunskap om vilka områden som vi ska lägga extra krut på i kemiundervisningen. Projektet har också lärt oss att vara betydligt mer noggranna med förklaringar. Till synes enkla saker som att skriva upp på tavlan, tänka igenom vilka färger som används i olika lösningar, är viktiga detaljer som påverkar elevernas förståelse. Ibland tar vi lärare för givet att elever förstår eller har vissa förkunskaper. Genom projektet har eleverna verkligen hjälpt oss att få syn på vår egen undervisning. Vårt kollegiala samarbete har också fördjupats, vilket är enormt utvecklande. Att arbeta tillsammans på det här sättet innebär förvisso en hel del schematekniska svårigheter men fördelarna överväger.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tagit fram en presentation och tanken var att testa undervisningsupplägget på våra kollegor i skolan. Men pandemin har tyvärr ställt till det och vi har fått skjuta på detta till framtiden.

Anna Stiby är lärare i kemi och biologi på Nacka gymnasium.
Daina Lezdins är lärare i kemi och matematik på Nacka gymnasium.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-03-31 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser