Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Utveckla skolan nummer 12/2020: Atomer och molekyler – hur hänger de ihop? Ett projekt om att konkretisera undervisningen om kemisk bindning

Daina Lezdins och Anna Stiby.

Korta laborationer varvat med teori ökar elevernas förståelse om kemisk bindning. Det konstaterar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår undervisning under flera år i syfte att stärka de delar som vi upplever är svårast för eleverna. Att skriva en artikel blev ett sätt att sammanfatta våra erfarenheter, i första hand för vår egen del men vi tror också att resultaten kan vara intressant för andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva ett projekt om hur lektioner kan utformas för att öka förståelsen om kemisk bindning. Vi har båda ett stort intresse för det laborativa arbetet och ville få in mer av det i kemiundervisningen, särskilt vad gäller kemiska bindningar som vi märker att många elever har svårt att förstå. Under ett par års tid har vi genom bland annat lesson study utvecklat kemiundervisningen genom att väva in experiment i den teoretiska undervisningen.

– Totalt har närmare 200 elever i olika årskurser på det naturvetenskapliga programmet tagit del av en kemiundervisning där teori varvas med kortare experiment på cirka tio minuter. Vi lärare arbetade tillsammans under de här lektionerna, vilket innebar att eleverna hade tillgång till två lärare i klassrummet. Elevernas kunskaper har testats både före och efter och genom enkäter har vi undersökt deras upplevelse av undervisningen.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har vi fått svart på vitt om att intermolekylära bindningar är det som är svårast för eleverna att förstå. Resultaten visar att elevernas förståelse för de här bindningarna ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment. I enkäterna framkommer att eleverna uppskattar den blandade undervisningen, mest för att den inte blev lika enformig och bjöd på fler tillfällen för grupparbeten jämfört med traditionell undervisning. Ytterligare ett plus för eleverna var tillgången till två lärare.  

”Elevernas förståelse för bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment.”

Hur har projektet förändrat ert arbete?

– Det har bidragit till att vi har bättre kunskap om vilka områden som vi ska lägga extra krut på i kemiundervisningen. Projektet har också lärt oss att vara betydligt mer noggranna med förklaringar. Till synes enkla saker som att skriva upp på tavlan, tänka igenom vilka färger som används i olika lösningar, är viktiga detaljer som påverkar elevernas förståelse. Ibland tar vi lärare för givet att elever förstår eller har vissa förkunskaper. Genom projektet har eleverna verkligen hjälpt oss att få syn på vår egen undervisning. Vårt kollegiala samarbete har också fördjupats, vilket är enormt utvecklande. Att arbeta tillsammans på det här sättet innebär förvisso en hel del schematekniska svårigheter men fördelarna överväger.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tagit fram en presentation och tanken var att testa undervisningsupplägget på våra kollegor i skolan. Men pandemin har tyvärr ställt till det och vi har fått skjuta på detta till framtiden.

Anna Stiby är lärare i kemi och biologi på Nacka gymnasium.
Daina Lezdins är lärare i kemi och matematik på Nacka gymnasium.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-03-31 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!