Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Utveckla skolan nummer 12/2020: Atomer och molekyler – hur hänger de ihop? Ett projekt om att konkretisera undervisningen om kemisk bindning

Daina Lezdins och Anna Stiby.

Korta laborationer varvat med teori ökar elevernas förståelse om kemisk bindning. Det konstaterar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med att utveckla vår undervisning under flera år i syfte att stärka de delar som vi upplever är svårast för eleverna. Att skriva en artikel blev ett sätt att sammanfatta våra erfarenheter, i första hand för vår egen del men vi tror också att resultaten kan vara intressant för andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva ett projekt om hur lektioner kan utformas för att öka förståelsen om kemisk bindning. Vi har båda ett stort intresse för det laborativa arbetet och ville få in mer av det i kemiundervisningen, särskilt vad gäller kemiska bindningar som vi märker att många elever har svårt att förstå. Under ett par års tid har vi genom bland annat lesson study utvecklat kemiundervisningen genom att väva in experiment i den teoretiska undervisningen.

– Totalt har närmare 200 elever i olika årskurser på det naturvetenskapliga programmet tagit del av en kemiundervisning där teori varvas med kortare experiment på cirka tio minuter. Vi lärare arbetade tillsammans under de här lektionerna, vilket innebar att eleverna hade tillgång till två lärare i klassrummet. Elevernas kunskaper har testats både före och efter och genom enkäter har vi undersökt deras upplevelse av undervisningen.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har vi fått svart på vitt om att intermolekylära bindningar är det som är svårast för eleverna att förstå. Resultaten visar att elevernas förståelse för de här bindningarna ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment. I enkäterna framkommer att eleverna uppskattar den blandade undervisningen, mest för att den inte blev lika enformig och bjöd på fler tillfällen för grupparbeten jämfört med traditionell undervisning. Ytterligare ett plus för eleverna var tillgången till två lärare.  

”Elevernas förståelse för bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment.”

Hur har projektet förändrat ert arbete?

– Det har bidragit till att vi har bättre kunskap om vilka områden som vi ska lägga extra krut på i kemiundervisningen. Projektet har också lärt oss att vara betydligt mer noggranna med förklaringar. Till synes enkla saker som att skriva upp på tavlan, tänka igenom vilka färger som används i olika lösningar, är viktiga detaljer som påverkar elevernas förståelse. Ibland tar vi lärare för givet att elever förstår eller har vissa förkunskaper. Genom projektet har eleverna verkligen hjälpt oss att få syn på vår egen undervisning. Vårt kollegiala samarbete har också fördjupats, vilket är enormt utvecklande. Att arbeta tillsammans på det här sättet innebär förvisso en hel del schematekniska svårigheter men fördelarna överväger.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tagit fram en presentation och tanken var att testa undervisningsupplägget på våra kollegor i skolan. Men pandemin har tyvärr ställt till det och vi har fått skjuta på detta till framtiden.

Anna Stiby är lärare i kemi och biologi på Nacka gymnasium.
Daina Lezdins är lärare i kemi och matematik på Nacka gymnasium.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-03-31 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer