Ökad likvärdighet med digitala agenter

Utveckla skolan nummer 6/2020: Digitala agenter med rätt att lära ut digital kompetens

Annika Hänsel och Linnea Malmsten.

Mer engagemang men också ökad likvärdighet. Det blev resultatet med elever som digitala agenter i klassrummet. Annika Hänsel och Linnea Malmsten har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Framför allt för att vi ville dela med oss av de erfarenheter som projektet gett oss. Dels som ett sätt att samarbeta mellan låg- och mellanstadiet, dels utifrån de digitala kunskaper som projektet utvecklat, både hos eleven och lärare. Digital teknik är till viss del fortfarande kontroversiellt i skolan, och med artikeln vill vi belysa hur skolan kan arbeta för att bredda den digital kompetensen.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett treårigt samarbetsprojekt mellan 18 klasser i låg- och mellanstadiet med det övergripande syftet att ta tillvara på elevers kunskaper för en effektivare och mer likvärdig undervisning. Inspiration till projektet hämtade vi dels från skolor i Värmdö kommun, dels från en studieresa till England. Här hade ett par elever i varje klass utsetts till så kallade ”superusers” i syfte att stötta lärare och övriga elever i undervisning kring och om digital teknik. Idén bygger på att många elever vet och kan mer om digital teknik jämfört med oss lärare. I vårt projekt modifierades begreppet till ”digitala agenter” utifrån tanken att de skulle vara en länk mellan lärare och övriga elever.

– Projektet var väl förankrat i skolledningen och en av oss författare arbetade under perioden halvtid som IKT-pedagog. Varje klasslärare utsåg två elever som digitala agenter som kontinuerligt träffades och undervisades av IKT-pedagogen. De provade och utvärderade appar, programmeringsmaterial men diskuterade också ämnen som exempelvis schysst och säkert beteende på nätet. Agenternas uppgift var sedan att dela med sig av sina kunskaper, hjälpa klasskamrater att komma igång med program eller appar och leda diskussioner i sin egen klass. Vid varje träff med IKT-pedagogen utvärderades agenternas uppdrag. Tanken var att agenterna skulle vara desamma under hela projekttiden då agenternas progression var en viktig del för att övriga elever skulle kunna öka sina kunskaper. Men av olika skäl byttes vissa agenter ut under projekttiden.

En stor poäng med projektet var att agenternas uppdrag inte gick att välja bort och därmed fick samtliga elever fick ta del av samma innehåll.

Vilka resultat har ni sett?

– Eftersom alla lärare som ingick i projektet var skyldiga till att avsätta tid för de digitala agenternas uppdrag blev också utbildningsnivån kring digital kompetens mer likvärdig. För även om läroplanen är tydlig, hänger undervisning kring digital teknik fortfarande ofta på den enskilda lärarens eget intresse. En stor poäng med projektet var alltså att agenternas uppdrag inte gick att ”välja bort” och därmed fick samtliga elever ta del av samma innehåll.

– Vi fick också fin respons av många lärare som bekräftade att agenterna utgjorde ett stort stöd för lärarna. Agenterna visste ofta precis hur och vad de skulle säga för att skapa engagemang hos sina klasskamrater. Flera lärare sa spontant att ”det här hade jag aldrig gjort utan stöd av de digitala agenterna”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt vågar vi testa mer digital teknik och tar oftare upp diskussionsfrågor som digital teknik för med sig, exempelvis kring sociala medier och källkritik. Projektet har också medfört att vi involverar eleverna mer i undervisningen.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Besparingskrav har tyvärr tvingat oss att lägga ned projektet. Skolan har just nu inte utrymme för en IKT-pedagog som kan ansvara för det hela. Men vi hoppas att så småningom kunna återuppta arbetet med digitala agenter.

Linnéa Malmsten är lärare i åk 1–3 och är IKT-pedagog på Sågtorpsskolan i Saltsjö-Boo.
Annika Hänsel är lärare i åk 4–6 på Sågtorpsskolan i Saltsjö-Boo.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-10 11:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-08-31 07:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser