Ökad likvärdighet med digitala agenter

Utveckla skolan nummer 6/2020: Digitala agenter med rätt att lära ut digital kompetens

Annika Hänsel och Linnea Malmsten.

Mer engagemang men också ökad likvärdighet. Det blev resultatet med elever som digitala agenter i klassrummet. Annika Hänsel och Linnea Malmsten har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Framför allt för att vi ville dela med oss av de erfarenheter som projektet gett oss. Dels som ett sätt att samarbeta mellan låg- och mellanstadiet, dels utifrån de digitala kunskaper som projektet utvecklat, både hos eleven och lärare. Digital teknik är till viss del fortfarande kontroversiellt i skolan, och med artikeln vill vi belysa hur skolan kan arbeta för att bredda den digital kompetensen.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett treårigt samarbetsprojekt mellan 18 klasser i låg- och mellanstadiet med det övergripande syftet att ta tillvara på elevers kunskaper för en effektivare och mer likvärdig undervisning. Inspiration till projektet hämtade vi dels från skolor i Värmdö kommun, dels från en studieresa till England. Här hade ett par elever i varje klass utsetts till så kallade ”superusers” i syfte att stötta lärare och övriga elever i undervisning kring och om digital teknik. Idén bygger på att många elever vet och kan mer om digital teknik jämfört med oss lärare. I vårt projekt modifierades begreppet till ”digitala agenter” utifrån tanken att de skulle vara en länk mellan lärare och övriga elever.

– Projektet var väl förankrat i skolledningen och en av oss författare arbetade under perioden halvtid som IKT-pedagog. Varje klasslärare utsåg två elever som digitala agenter som kontinuerligt träffades och undervisades av IKT-pedagogen. De provade och utvärderade appar, programmeringsmaterial men diskuterade också ämnen som exempelvis schysst och säkert beteende på nätet. Agenternas uppgift var sedan att dela med sig av sina kunskaper, hjälpa klasskamrater att komma igång med program eller appar och leda diskussioner i sin egen klass. Vid varje träff med IKT-pedagogen utvärderades agenternas uppdrag. Tanken var att agenterna skulle vara desamma under hela projekttiden då agenternas progression var en viktig del för att övriga elever skulle kunna öka sina kunskaper. Men av olika skäl byttes vissa agenter ut under projekttiden.

En stor poäng med projektet var att agenternas uppdrag inte gick att välja bort och därmed fick samtliga elever fick ta del av samma innehåll.

Vilka resultat har ni sett?

– Eftersom alla lärare som ingick i projektet var skyldiga till att avsätta tid för de digitala agenternas uppdrag blev också utbildningsnivån kring digital kompetens mer likvärdig. För även om läroplanen är tydlig, hänger undervisning kring digital teknik fortfarande ofta på den enskilda lärarens eget intresse. En stor poäng med projektet var alltså att agenternas uppdrag inte gick att ”välja bort” och därmed fick samtliga elever ta del av samma innehåll.

– Vi fick också fin respons av många lärare som bekräftade att agenterna utgjorde ett stort stöd för lärarna. Agenterna visste ofta precis hur och vad de skulle säga för att skapa engagemang hos sina klasskamrater. Flera lärare sa spontant att ”det här hade jag aldrig gjort utan stöd av de digitala agenterna”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt vågar vi testa mer digital teknik och tar oftare upp diskussionsfrågor som digital teknik för med sig, exempelvis kring sociala medier och källkritik. Projektet har också medfört att vi involverar eleverna mer i undervisningen.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Besparingskrav har tyvärr tvingat oss att lägga ned projektet. Skolan har just nu inte utrymme för en IKT-pedagog som kan ansvara för det hela. Men vi hoppas att så småningom kunna återuppta arbetet med digitala agenter.

Linnéa Malmsten är lärare i åk 1–3 och är IKT-pedagog på Sågtorpsskolan i Saltsjö-Boo.
Annika Hänsel är lärare i åk 4–6 på Sågtorpsskolan i Saltsjö-Boo.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-10 11:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-08-31 07:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.