Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Alexander Hermansson och Emma Wilhelm.

Utveckla skolan nummer 2/2020: Lika unika – ett poddprojekt i svenska

Ökad medvetenhet om skolans värdegrund men också ökad inkludering. Det är några av resultaten när lärare Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson vävde in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjöd eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd. 

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi hade vunnit Nacka kommuns Fjädern-priset för vårt projekt och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Vi har väldigt positiva erfarenheter av vårt arbete och med en artikel har vi större möjlighet att sprida dem vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett projekt där vi under ett läsår vävde in värdegrundsarbetet i den dagliga svenskundervisningen i tre parallellklasser årskurs 5. Bakgrunden till projektet var att vi ville lyfta fram skolans värdegrund som ofta hamnar i skymundan. Värdegrunden delades upp i sex olika moment och i varje moment arbetade eleverna gruppvis med både med värdegrundsfrågan och något område ur kursplanen i svenska. Exempelvis vänskap och poesi, barnkonventionen och faktatexter, i momenten om mobbning och kränkande behandling skrev och läste vi noveller.

– Samtidigt ville vi öka elevernas motivation genom att ge dem verkliga mottagare. Det gjordes dels genom att publicera elevernas arbeten på en hemsida, dels genom ett twitterkonto samt att grupperna fick göra en varsin podd om något av momenten. 

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt en markant ökad medvetenhet om skolans värdegrund. Det var imponerande att se hur eleverna sög åt sig kunskap och mot slutet av året kunde de argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.

– Att skapa en reell mottagare genom att publicera arbeten på hemsidan, göra twitterinlägg och producera poddar gav också den effekt vi hoppats på. Vi såg att arbetet fick ett tydligare syfte och att eleverna gjorde sitt yttersta för att kunna publicera sitt absolut bästa, men det förstärkte också deras känsla av att kunna påverka. 

– Att erbjuda eleverna olika redovisningstekniker bidrog även en inkluderande effekt. Elever som har svårt att uttrycka sig muntligt på lektionerna fick andra möjligheter att på komma till tals och redovisa sina kunskaper genom bland annat hemsidan, twitter och podd. Vi märkte att klasserna blev jämnare. 

”Mot slutet av året kunde eleverna argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att det inte är så komplicerat att erbjuda eleverna fler redovisningsformer. Många lärare värjer sig för att dra in digital teknik men vår erfarenhet är att det är inte så farligt att testa. Vi såg att vi lärde oss och insåg att det går att förändra upplägget under tiden.

– Många elever har dessutom ofta bättre koll på tekniken än vuxna. En positiv effekt av det är att det skapas en balans där elever och lärare kan lära av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Förutom att sprida artikeln planerar vi att föreläsa för personalen här på skolan. Vi tror verkligen på konceptet att väva in värdegrund i ämnesundervisningen. Att arbeta med den här modellen är heller inte begränsat till något specifikt ämne.

Emma Wilhelm, lärare i svenska i åk 4–6 samt förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Alexander Hermansson är it-ansvarig på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-10 09:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.