Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Alexander Hermansson och Emma Wilhelm.

Utveckla skolan nummer 2/2020: Lika unika – ett poddprojekt i svenska

Ökad medvetenhet om skolans värdegrund men också ökad inkludering. Det är några av resultaten när lärare Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson vävde in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjöd eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd. 

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi hade vunnit Nacka kommuns Fjädern-priset för vårt projekt och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Vi har väldigt positiva erfarenheter av vårt arbete och med en artikel har vi större möjlighet att sprida dem vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett projekt där vi under ett läsår vävde in värdegrundsarbetet i den dagliga svenskundervisningen i tre parallellklasser årskurs 5. Bakgrunden till projektet var att vi ville lyfta fram skolans värdegrund som ofta hamnar i skymundan. Värdegrunden delades upp i sex olika moment och i varje moment arbetade eleverna gruppvis med både med värdegrundsfrågan och något område ur kursplanen i svenska. Exempelvis vänskap och poesi, barnkonventionen och faktatexter, i momenten om mobbning och kränkande behandling skrev och läste vi noveller.

– Samtidigt ville vi öka elevernas motivation genom att ge dem verkliga mottagare. Det gjordes dels genom att publicera elevernas arbeten på en hemsida, dels genom ett twitterkonto samt att grupperna fick göra en varsin podd om något av momenten. 

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt en markant ökad medvetenhet om skolans värdegrund. Det var imponerande att se hur eleverna sög åt sig kunskap och mot slutet av året kunde de argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.

– Att skapa en reell mottagare genom att publicera arbeten på hemsidan, göra twitterinlägg och producera poddar gav också den effekt vi hoppats på. Vi såg att arbetet fick ett tydligare syfte och att eleverna gjorde sitt yttersta för att kunna publicera sitt absolut bästa, men det förstärkte också deras känsla av att kunna påverka. 

– Att erbjuda eleverna olika redovisningstekniker bidrog även en inkluderande effekt. Elever som har svårt att uttrycka sig muntligt på lektionerna fick andra möjligheter att på komma till tals och redovisa sina kunskaper genom bland annat hemsidan, twitter och podd. Vi märkte att klasserna blev jämnare. 

”Mot slutet av året kunde eleverna argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att det inte är så komplicerat att erbjuda eleverna fler redovisningsformer. Många lärare värjer sig för att dra in digital teknik men vår erfarenhet är att det är inte så farligt att testa. Vi såg att vi lärde oss och insåg att det går att förändra upplägget under tiden.

– Många elever har dessutom ofta bättre koll på tekniken än vuxna. En positiv effekt av det är att det skapas en balans där elever och lärare kan lära av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Förutom att sprida artikeln planerar vi att föreläsa för personalen här på skolan. Vi tror verkligen på konceptet att väva in värdegrund i ämnesundervisningen. Att arbeta med den här modellen är heller inte begränsat till något specifikt ämne.

Emma Wilhelm, lärare i svenska i åk 4–6 samt förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Alexander Hermansson är it-ansvarig på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-10 09:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.