Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Alexander Hermansson och Emma Wilhelm.

Utveckla skolan nummer 2/2020: Lika unika – ett poddprojekt i svenska

Ökad medvetenhet om skolans värdegrund men också ökad inkludering. Det är några av resultaten när lärare Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson vävde in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjöd eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd. 

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi hade vunnit Nacka kommuns Fjädern-priset för vårt projekt och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Vi har väldigt positiva erfarenheter av vårt arbete och med en artikel har vi större möjlighet att sprida dem vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett projekt där vi under ett läsår vävde in värdegrundsarbetet i den dagliga svenskundervisningen i tre parallellklasser årskurs 5. Bakgrunden till projektet var att vi ville lyfta fram skolans värdegrund som ofta hamnar i skymundan. Värdegrunden delades upp i sex olika moment och i varje moment arbetade eleverna gruppvis med både med värdegrundsfrågan och något område ur kursplanen i svenska. Exempelvis vänskap och poesi, barnkonventionen och faktatexter, i momenten om mobbning och kränkande behandling skrev och läste vi noveller.

– Samtidigt ville vi öka elevernas motivation genom att ge dem verkliga mottagare. Det gjordes dels genom att publicera elevernas arbeten på en hemsida, dels genom ett twitterkonto samt att grupperna fick göra en varsin podd om något av momenten. 

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt en markant ökad medvetenhet om skolans värdegrund. Det var imponerande att se hur eleverna sög åt sig kunskap och mot slutet av året kunde de argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.

– Att skapa en reell mottagare genom att publicera arbeten på hemsidan, göra twitterinlägg och producera poddar gav också den effekt vi hoppats på. Vi såg att arbetet fick ett tydligare syfte och att eleverna gjorde sitt yttersta för att kunna publicera sitt absolut bästa, men det förstärkte också deras känsla av att kunna påverka. 

– Att erbjuda eleverna olika redovisningstekniker bidrog även en inkluderande effekt. Elever som har svårt att uttrycka sig muntligt på lektionerna fick andra möjligheter att på komma till tals och redovisa sina kunskaper genom bland annat hemsidan, twitter och podd. Vi märkte att klasserna blev jämnare. 

”Mot slutet av året kunde eleverna argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att det inte är så komplicerat att erbjuda eleverna fler redovisningsformer. Många lärare värjer sig för att dra in digital teknik men vår erfarenhet är att det är inte så farligt att testa. Vi såg att vi lärde oss och insåg att det går att förändra upplägget under tiden.

– Många elever har dessutom ofta bättre koll på tekniken än vuxna. En positiv effekt av det är att det skapas en balans där elever och lärare kan lära av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Förutom att sprida artikeln planerar vi att föreläsa för personalen här på skolan. Vi tror verkligen på konceptet att väva in värdegrund i ämnesundervisningen. Att arbeta med den här modellen är heller inte begränsat till något specifikt ämne.

Emma Wilhelm, lärare i svenska i åk 4–6 samt förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Alexander Hermansson är it-ansvarig på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-10 09:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.