Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Alexander Hermansson och Emma Wilhelm.

Utveckla skolan nummer 2/2020: Lika unika – ett poddprojekt i svenska

Ökad medvetenhet om skolans värdegrund men också ökad inkludering. Det är några av resultaten när lärare Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson vävde in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjöd eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd. 

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi hade vunnit Nacka kommuns Fjädern-priset för vårt projekt och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Vi har väldigt positiva erfarenheter av vårt arbete och med en artikel har vi större möjlighet att sprida dem vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett projekt där vi under ett läsår vävde in värdegrundsarbetet i den dagliga svenskundervisningen i tre parallellklasser årskurs 5. Bakgrunden till projektet var att vi ville lyfta fram skolans värdegrund som ofta hamnar i skymundan. Värdegrunden delades upp i sex olika moment och i varje moment arbetade eleverna gruppvis med både med värdegrundsfrågan och något område ur kursplanen i svenska. Exempelvis vänskap och poesi, barnkonventionen och faktatexter, i momenten om mobbning och kränkande behandling skrev och läste vi noveller.

– Samtidigt ville vi öka elevernas motivation genom att ge dem verkliga mottagare. Det gjordes dels genom att publicera elevernas arbeten på en hemsida, dels genom ett twitterkonto samt att grupperna fick göra en varsin podd om något av momenten. 

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt en markant ökad medvetenhet om skolans värdegrund. Det var imponerande att se hur eleverna sög åt sig kunskap och mot slutet av året kunde de argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.

– Att skapa en reell mottagare genom att publicera arbeten på hemsidan, göra twitterinlägg och producera poddar gav också den effekt vi hoppats på. Vi såg att arbetet fick ett tydligare syfte och att eleverna gjorde sitt yttersta för att kunna publicera sitt absolut bästa, men det förstärkte också deras känsla av att kunna påverka. 

– Att erbjuda eleverna olika redovisningstekniker bidrog även en inkluderande effekt. Elever som har svårt att uttrycka sig muntligt på lektionerna fick andra möjligheter att på komma till tals och redovisa sina kunskaper genom bland annat hemsidan, twitter och podd. Vi märkte att klasserna blev jämnare. 

”Mot slutet av året kunde eleverna argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att det inte är så komplicerat att erbjuda eleverna fler redovisningsformer. Många lärare värjer sig för att dra in digital teknik men vår erfarenhet är att det är inte så farligt att testa. Vi såg att vi lärde oss och insåg att det går att förändra upplägget under tiden.

– Många elever har dessutom ofta bättre koll på tekniken än vuxna. En positiv effekt av det är att det skapas en balans där elever och lärare kan lära av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Förutom att sprida artikeln planerar vi att föreläsa för personalen här på skolan. Vi tror verkligen på konceptet att väva in värdegrund i ämnesundervisningen. Att arbeta med den här modellen är heller inte begränsat till något specifikt ämne.

Emma Wilhelm, lärare i svenska i åk 4–6 samt förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Alexander Hermansson är it-ansvarig på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-10 09:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.