Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Alexander Hermansson och Emma Wilhelm.

Utveckla skolan nummer 2/2020: Lika unika – ett poddprojekt i svenska

Ökad medvetenhet om skolans värdegrund men också ökad inkludering. Det är några av resultaten när lärare Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson vävde in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjöd eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd. 

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi hade vunnit Nacka kommuns Fjädern-priset för vårt projekt och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Vi har väldigt positiva erfarenheter av vårt arbete och med en artikel har vi större möjlighet att sprida dem vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett projekt där vi under ett läsår vävde in värdegrundsarbetet i den dagliga svenskundervisningen i tre parallellklasser årskurs 5. Bakgrunden till projektet var att vi ville lyfta fram skolans värdegrund som ofta hamnar i skymundan. Värdegrunden delades upp i sex olika moment och i varje moment arbetade eleverna gruppvis med både med värdegrundsfrågan och något område ur kursplanen i svenska. Exempelvis vänskap och poesi, barnkonventionen och faktatexter, i momenten om mobbning och kränkande behandling skrev och läste vi noveller.

– Samtidigt ville vi öka elevernas motivation genom att ge dem verkliga mottagare. Det gjordes dels genom att publicera elevernas arbeten på en hemsida, dels genom ett twitterkonto samt att grupperna fick göra en varsin podd om något av momenten. 

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt en markant ökad medvetenhet om skolans värdegrund. Det var imponerande att se hur eleverna sög åt sig kunskap och mot slutet av året kunde de argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.

– Att skapa en reell mottagare genom att publicera arbeten på hemsidan, göra twitterinlägg och producera poddar gav också den effekt vi hoppats på. Vi såg att arbetet fick ett tydligare syfte och att eleverna gjorde sitt yttersta för att kunna publicera sitt absolut bästa, men det förstärkte också deras känsla av att kunna påverka. 

– Att erbjuda eleverna olika redovisningstekniker bidrog även en inkluderande effekt. Elever som har svårt att uttrycka sig muntligt på lektionerna fick andra möjligheter att på komma till tals och redovisa sina kunskaper genom bland annat hemsidan, twitter och podd. Vi märkte att klasserna blev jämnare. 

”Mot slutet av året kunde eleverna argumentera kring de här frågorna på en nivå som många vuxna inte klarar.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att det inte är så komplicerat att erbjuda eleverna fler redovisningsformer. Många lärare värjer sig för att dra in digital teknik men vår erfarenhet är att det är inte så farligt att testa. Vi såg att vi lärde oss och insåg att det går att förändra upplägget under tiden.

– Många elever har dessutom ofta bättre koll på tekniken än vuxna. En positiv effekt av det är att det skapas en balans där elever och lärare kan lära av varandra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Förutom att sprida artikeln planerar vi att föreläsa för personalen här på skolan. Vi tror verkligen på konceptet att väva in värdegrund i ämnesundervisningen. Att arbeta med den här modellen är heller inte begränsat till något specifikt ämne.

Emma Wilhelm, lärare i svenska i åk 4–6 samt förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Alexander Hermansson är it-ansvarig på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-10 09:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.