Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Utveckla skolan nummer 8/2022: ”Jag lärde mig mer när vi hade läxförhör ofta”

Helena Kvarnsell.

Elever lär sig mer och räknar fler uppgifter med veckovisa avstämningar istället för några större prov per termin. Det visar matematiklärare Helena Kvarnsell på Björknässkolan som skrivit en utvecklingsartikel om hur skriftliga läxförhör varje vecka påverkar eleverna.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat på det här sättet i flera år och längtade efter att få grotta ned mig i ämnet, läsa forskning och därigenom utveckla arbetssättet. Att skriva en utvecklingsartikel är en del i det arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur elever i tre klasser i årskurs 9 upplever veckovisa läxförhör med skriftliga digitala avstämningar i matematik i stället för mer omfattande prov några gånger per termin. De veckovisa läxförhören görs digitalt via en hemsida och innehåller cirka tio uppgifter som eleven får direkt svar på. Artikeln bygger på elevenkäter under läsårets gång och slutligen efter ett läsår med de veckovisa läxförhören.

Vilka resultat har du sett?

– Att majoriteten av eleverna är nöjda, de räknar fler uppgifter och upplever att de lär sig mer. De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna. De som främst gynnas av de veckovisa läxförhören är elever som har svårt med matte. Fler killar än tjejer är positiva.

– Men även elever på A-nivå upplever att de lärde sig mer, ett resultat som faktiskt överraskade mig eftersom det här arbetssättet främst syftar till att snabbt fånga upp elever som behöver mer stöd. Jag hade hoppats att fler elever skulle uppleva mindre stress men enkäterna visar att stressnivån till och med ökade hos en del elever.

”De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Överlag är resultaten positiva, vilket är ett kvitto på att veckovisa avstämningar gynnar merparten av eleverna och jag har fortsatt att arbetat på det här sättet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de här typen av avstämningar inte täcker in all slags matematik, exempelvis matematiska problemlösningar och matematik som innebär mer kommunikation. Viktigt att ha i åtanke är också att om övningarna är likadana hela tiden finns risken att eleverna endast lär sig att svara rätt utan att förstå.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag delar arbetsrum med flera matematiklärare och det har därför varit ganska lätt att i vardagen sprida mitt arbete. Flera av mina kollegor arbetar med liknande upplägg.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik i åk 7–9 och arbetar på Björknässkolan i Saltsjö-Boo.

Utveckla skolan nummer 8/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-10 10:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-11 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans. JUST NU! Boka till bästa pris t.o.m. 14 juni.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Call for paper: Skolportens e-tidskrift för undervisning och lärande

I samarbete med Ifous ger Skolporten verksamma i förskola, grundskola och gymnasiet möjlighet att sprida sina goda erfarenheter och vara med och utveckla skolan. Vi välkomnar nu texter om undervisning och lärande från dig som är verksam inom skola och utbildning!

Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Musiklärarna Karl Larsson och Mats Sandborgh satsade på en varierad undervisning och gav eleverna möjlighet till informell bedömning. "Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året", säger Mats Sandborgh.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser