Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Utveckla skolan nummer 8/2022: ”Jag lärde mig mer när vi hade läxförhör ofta”

Helena Kvarnsell.

Elever lär sig mer och räknar fler uppgifter med veckovisa avstämningar istället för några större prov per termin. Det visar matematiklärare Helena Kvarnsell på Björknässkolan som skrivit en utvecklingsartikel om hur skriftliga läxförhör varje vecka påverkar eleverna.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat på det här sättet i flera år och längtade efter att få grotta ned mig i ämnet, läsa forskning och därigenom utveckla arbetssättet. Att skriva en utvecklingsartikel är en del i det arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur elever i tre klasser i årskurs 9 upplever veckovisa läxförhör med skriftliga digitala avstämningar i matematik i stället för mer omfattande prov några gånger per termin. De veckovisa läxförhören görs digitalt via en hemsida och innehåller cirka tio uppgifter som eleven får direkt svar på. Artikeln bygger på elevenkäter under läsårets gång och slutligen efter ett läsår med de veckovisa läxförhören.

Vilka resultat har du sett?

– Att majoriteten av eleverna är nöjda, de räknar fler uppgifter och upplever att de lär sig mer. De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna. De som främst gynnas av de veckovisa läxförhören är elever som har svårt med matte. Fler killar än tjejer är positiva.

– Men även elever på A-nivå upplever att de lärde sig mer, ett resultat som faktiskt överraskade mig eftersom det här arbetssättet främst syftar till att snabbt fånga upp elever som behöver mer stöd. Jag hade hoppats att fler elever skulle uppleva mindre stress men enkäterna visar att stressnivån till och med ökade hos en del elever.

”De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Överlag är resultaten positiva, vilket är ett kvitto på att veckovisa avstämningar gynnar merparten av eleverna och jag har fortsatt att arbetat på det här sättet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de här typen av avstämningar inte täcker in all slags matematik, exempelvis matematiska problemlösningar och matematik som innebär mer kommunikation. Viktigt att ha i åtanke är också att om övningarna är likadana hela tiden finns risken att eleverna endast lär sig att svara rätt utan att förstå.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag delar arbetsrum med flera matematiklärare och det har därför varit ganska lätt att i vardagen sprida mitt arbete. Flera av mina kollegor arbetar med liknande upplägg.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik i åk 7–9 och arbetar på Björknässkolan i Saltsjö-Boo.

Utveckla skolan nummer 8/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-10 10:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-11 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!