Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Utveckla skolan nummer 8/2022: ”Jag lärde mig mer när vi hade läxförhör ofta”

Helena Kvarnsell.

Elever lär sig mer och räknar fler uppgifter med veckovisa avstämningar istället för några större prov per termin. Det visar matematiklärare Helena Kvarnsell på Björknässkolan som skrivit en utvecklingsartikel om hur skriftliga läxförhör varje vecka påverkar eleverna.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat på det här sättet i flera år och längtade efter att få grotta ned mig i ämnet, läsa forskning och därigenom utveckla arbetssättet. Att skriva en utvecklingsartikel är en del i det arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur elever i tre klasser i årskurs 9 upplever veckovisa läxförhör med skriftliga digitala avstämningar i matematik i stället för mer omfattande prov några gånger per termin. De veckovisa läxförhören görs digitalt via en hemsida och innehåller cirka tio uppgifter som eleven får direkt svar på. Artikeln bygger på elevenkäter under läsårets gång och slutligen efter ett läsår med de veckovisa läxförhören.

Vilka resultat har du sett?

– Att majoriteten av eleverna är nöjda, de räknar fler uppgifter och upplever att de lär sig mer. De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna. De som främst gynnas av de veckovisa läxförhören är elever som har svårt med matte. Fler killar än tjejer är positiva.

– Men även elever på A-nivå upplever att de lärde sig mer, ett resultat som faktiskt överraskade mig eftersom det här arbetssättet främst syftar till att snabbt fånga upp elever som behöver mer stöd. Jag hade hoppats att fler elever skulle uppleva mindre stress men enkäterna visar att stressnivån till och med ökade hos en del elever.

”De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Överlag är resultaten positiva, vilket är ett kvitto på att veckovisa avstämningar gynnar merparten av eleverna och jag har fortsatt att arbetat på det här sättet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de här typen av avstämningar inte täcker in all slags matematik, exempelvis matematiska problemlösningar och matematik som innebär mer kommunikation. Viktigt att ha i åtanke är också att om övningarna är likadana hela tiden finns risken att eleverna endast lär sig att svara rätt utan att förstå.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag delar arbetsrum med flera matematiklärare och det har därför varit ganska lätt att i vardagen sprida mitt arbete. Flera av mina kollegor arbetar med liknande upplägg.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik i åk 7–9 och arbetar på Björknässkolan i Saltsjö-Boo.

Utveckla skolan nummer 8/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-10 10:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-11 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans.

Geografi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i geografi på högstadiet och gymnasiet! Ta del av aktuell forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 24 februari.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Marie Gladh skrev om tillfället då det vänder

Marie Gladh har intervjuat fem lärare och fyra elever som alla har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller hos andra. Hennes studie ger en exempel på hur hur förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet. Det mest framträdande i resultaten är att eleverna framhåller att de vill ha lärare som aldrig ger upp om dem.

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Att man behöver kontinuerlig träning för att utveckla sin läs- och skrivförmåga, eller sitt matematiska tänkande är lätt att förstå. Men den känslomässiga och sociala kompetensen förväntas barnen lära sig utan någon egentlig träning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser