Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Utveckla skolan nummer 2/2019: Hur väcker vi elevernas politiska engagemang? En studie av projektet Ungdomsparlamentet: Nacka

Peter Djerv och Mats Johansson är gymnasielärare på Nacka gymnasium.

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att sprida det här arbetssättet. Vi har hållit på i tre år nu och ser att det fungerar väldigt bra och därför är något vi gärna vill förmedla vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Om projektet Ungdomsparlamentet i Nacka som är ett upplevelsebaserat lärande inom samhällskunskap och delvis svenska. Idén till projektet föddes i och med att vi båda kände att den traditionella undervisningen om kommunal politik inte engagerade eleverna. Det spelade ingen roll hur ofta vi påpekade hur viktiga de kommunala frågorna var, hur mycket kommunpolitiken påverkar deras egen omgivning, eleverna tyckte det var tråkigt och ville hellre prata riks- och internationell politik.

– Projektets fokus har varit att ge eleverna ökat inflytande över sitt eget lärande, skapa tydliga elevaktiva metoder och pröva det som benämns som upplevelsebaserat lärande.

– I artikeln beskriver vi upplägget som i grova drag går ut på att vi samråd med Nacka kommun tar fram ett tema, första året 2016, var det ”Nacka bygger stad” och andra året, ”Ung i Nacka” och nu senast ”Hållbart Nacka”. Därefter har eleverna gjort studiebesök, rundvandringar i kommunen, träffat politiker samt gjort efterforskningar kring kommunens arbete kring temat.

– I nästa steg tar eleverna i grupp fram ”motioner” eller förslag på förändringar och förbättringar i kommunen, kopplade till temat. Skrivandet av motioner men också insändare till lokalpressen innebär att även svenskämnet införlivas i arbetet. Slutligen får eleverna förbereda och genomföra en debatt för att sedan rösta fram de ”motioner” som de anser vara mest relevanta, dessa överlämnas sedan vid en ceremoni till kommunens politiker. Arbetet pågår mer eller mindre intensivt under cirka två månader.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett en jättebra effekt på flera områden, särskilt gruppnivå. Både lärare och elever upplever att projektet är bra start på gymnasiet, det är gruppstärkande och ger eleverna känslan av att ”få lyckas”. Det är tydligt att eleverna tycker att projektarbetet är roligt.

– Överlag har vi sett ett ökat engagemang för politiska frågor, exempelvis genom ett större intresse för nyhetsrapportering men också för elevdemokratiska frågor som rör förbättringar av den egna skolan.

– Exakta kunskapsresultat är svårt att mäta då vi inte har någon kontrollgrupp. Men utifrån enkäter, intervjuer och observationer kan vi se att upplevelsebaserat lärande bidrar till ökade kunskaper. I framtiden hoppas vi kunna göra mätning av projektets reella effekt på lärandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi tycker båda att vi har blivit bättre lärare av projektet, inte minst eftersom det kräver ett stort mått av kreativitet. Att arbeta på det här sättet fordrar såklart en hel del, särskilt inledningsvis innan alla kontakter med kommunen är upprättade och periodvis blir det väldigt intensivt. Men det är det värt eftersom resultaten är så goda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi kampanjar den här idén så mycket vi kan bland kollegor och andra skolor. I år fick vi med oss ytterligare två gymnasieskolor i Nacka som vi samarbetade med under projekttiden.

Susanne Sawander

Peter Djerv är gymnasielärare i historia och religionskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: peter.djerv@nacka.se

Mats Johnsson är gymnasielärare i historia och samhällskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: mats.johnsson@nacka.se

Sidan publicerades 2019-02-04 11:45 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

David Didau: När blir noviser experter?

Vad säger forskningen om den ibland knaggliga vägen från att vara ren novis till att nå expertstatus inom ett område, och vad kan det innebära för lärares undervisning? Det skriver läraren och författaren David Didau om på Skola och Samhälle.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.