Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Utveckla skolan nummer 2/2019: Hur väcker vi elevernas politiska engagemang? En studie av projektet Ungdomsparlamentet: Nacka

Peter Djerv och Mats Johansson är gymnasielärare på Nacka gymnasium.

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att sprida det här arbetssättet. Vi har hållit på i tre år nu och ser att det fungerar väldigt bra och därför är något vi gärna vill förmedla vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Om projektet Ungdomsparlamentet i Nacka som är ett upplevelsebaserat lärande inom samhällskunskap och delvis svenska. Idén till projektet föddes i och med att vi båda kände att den traditionella undervisningen om kommunal politik inte engagerade eleverna. Det spelade ingen roll hur ofta vi påpekade hur viktiga de kommunala frågorna var, hur mycket kommunpolitiken påverkar deras egen omgivning, eleverna tyckte det var tråkigt och ville hellre prata riks- och internationell politik.

– Projektets fokus har varit att ge eleverna ökat inflytande över sitt eget lärande, skapa tydliga elevaktiva metoder och pröva det som benämns som upplevelsebaserat lärande.

– I artikeln beskriver vi upplägget som i grova drag går ut på att vi samråd med Nacka kommun tar fram ett tema, första året 2016, var det ”Nacka bygger stad” och andra året, ”Ung i Nacka” och nu senast ”Hållbart Nacka”. Därefter har eleverna gjort studiebesök, rundvandringar i kommunen, träffat politiker samt gjort efterforskningar kring kommunens arbete kring temat.

– I nästa steg tar eleverna i grupp fram ”motioner” eller förslag på förändringar och förbättringar i kommunen, kopplade till temat. Skrivandet av motioner men också insändare till lokalpressen innebär att även svenskämnet införlivas i arbetet. Slutligen får eleverna förbereda och genomföra en debatt för att sedan rösta fram de ”motioner” som de anser vara mest relevanta, dessa överlämnas sedan vid en ceremoni till kommunens politiker. Arbetet pågår mer eller mindre intensivt under cirka två månader.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett en jättebra effekt på flera områden, särskilt gruppnivå. Både lärare och elever upplever att projektet är bra start på gymnasiet, det är gruppstärkande och ger eleverna känslan av att ”få lyckas”. Det är tydligt att eleverna tycker att projektarbetet är roligt.

– Överlag har vi sett ett ökat engagemang för politiska frågor, exempelvis genom ett större intresse för nyhetsrapportering men också för elevdemokratiska frågor som rör förbättringar av den egna skolan.

– Exakta kunskapsresultat är svårt att mäta då vi inte har någon kontrollgrupp. Men utifrån enkäter, intervjuer och observationer kan vi se att upplevelsebaserat lärande bidrar till ökade kunskaper. I framtiden hoppas vi kunna göra mätning av projektets reella effekt på lärandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi tycker båda att vi har blivit bättre lärare av projektet, inte minst eftersom det kräver ett stort mått av kreativitet. Att arbeta på det här sättet fordrar såklart en hel del, särskilt inledningsvis innan alla kontakter med kommunen är upprättade och periodvis blir det väldigt intensivt. Men det är det värt eftersom resultaten är så goda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi kampanjar den här idén så mycket vi kan bland kollegor och andra skolor. I år fick vi med oss ytterligare två gymnasieskolor i Nacka som vi samarbetade med under projekttiden.

Susanne Sawander

Peter Djerv är gymnasielärare i historia och religionskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: peter.djerv@nacka.se

Mats Johnsson är gymnasielärare i historia och samhällskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: mats.johnsson@nacka.se

Sidan publicerades 2019-02-04 11:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Källkritik i fokus, 2 maj i Stockholm

Kanske vårens viktigaste konferens? Välkommen på en ämnesövergripande dag som analyserar och går på djupet inom källkritiken. Konferensen berör vilka psykologiska faktorer som avgör hur vi tänker och sorterar information, praktiska verktyg för att avslöja osanningar på nätet samt den viktiga aspekten att inte endast arbeta med källkritik utan även källtillit!

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Pojkars och flickors läsförmåga och betyg i relation till socioekonomisk bakgrund

Så kallat kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Det menar Maria Pajkin, som studerat samband mellan pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, och deras resultat på läsprov och betyg.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Stödstrukturer i matematikundervisningen

Hur använder yngre elever olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik? Det har Helena Svanängen undersökt i en utvecklingsartikel.

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.