Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Leda & lära nummer 3/2021: Utan varpen brister väven. Omsorgens uttryck och värde i förskolans planerade undervisning

Christina Jarvis och Helena Bergman.

Omsorg och undervisning är ofta oskiljaktiga i förskolan. Den slutsatsen drar förskolerektor Christina Jarvis och förskollärare Helena Bergman i sin utvecklingsartikel där de undersökt hur omsorg uttrycks i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och fick därigenom insikt om att samspelet mellan omsorg och undervisning i förskolan tenderar utelämnas till förmån för ämnesfokus i förskollärares egna bedömningsanalyser. Som rektor och förskollärare är vi väl medvetna om omsorgens plats i förskolan därför kändes frågan hur omsorgen kommer till uttryck i planerade undervisningssituationer som en spännande fråga att utforska.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har undersökt på vilka sätt omsorg uttrycks i förskolans undervisning men också vilka konsekvenser omsorgens värde har för både förskollärares och rektors pedagogiska ansvar. Artikeln bygger på videoobservationer sju planerade undervisningstillfällen vid tre olika förskolor. För att kunna ringa in och analysera den omsorg som sker valde att fokusera på sex komponenter som forskaren Van Manen definierat som viktiga för att skapa kontakt mellan barnet och läraren: Tal och tystnad, ögon, gester/kroppsspråk och miljö/atmosfär, samt förebildlighet. Vi var öppna för fler aspekter men valde dessa sex komponenter som grund.

Vilka resultat har ni sett?

– Att förskollärare med en etisk medvetenhet använder sig själva som verktyg genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk, atmosfär för att väva samman omsorg med förskolans undervisning och därigenom skapa en helhet. I en grupp som spretar eller där det plötsligt händer något som skapar oro eller stör undervisningen måste förskolläraren parera – vad är viktigt just nu – och det gör förskollärarna genom att använda de här komponenterna. Videoobservationerna visar hur förskollärarna i rollen som förebild reglerar känslor i gruppen, allt från att dämpa till att entusiasmera.  

”Förskollärare använder sig själva som verktyg för att väva samman omsorg med förskolans undervisning.”

– Samspelet mellan omsorg och undervisning kräver en öppenhet för det oväntade och stor flexibilitet. Våra resultat visar att omsorgen och undervisningen ofta är oskiljaktiga i förskolan. Men samspelet kräver också en etisk medvetenhet. Vi konstaterar att förskolläraren behöver använda sig av både en naturlig omtänksamheten och medveten etisk omsorg, vilket kräver erfarenhet, vetenskaplig förankring och fördjupad kollegial reflektion. Man kan inte förvänta sig att en nyutbildad förskollärare har haft möjlighet att utveckla etisk omsorg. Rektors ansvar är därmed att skapa möjlighet för en omsorgsfull undervisning i förskolan.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som förskollärare har jag stärkts min yrkesroll. Framför allt inser jag nu att det komplexa arbetet med att väva samman omsorg med undervisning är helt självklart i förskolan. Det är så här det ska vara. I rollen som rektor handlar det om att fånga upp och integrera omsorgsaspekten i relation till undervisning i det systematiska kvalitetsarbetet.

Hur för ni ert arbete vidare?

Vi har redan presenterat artikeln för den politiska nämnden här i Örebro och ska också berätta om vårt arbete för kollegor och andra förskolor på olika konferenser och seminarium.

Helena Bergman är leg. förskollärare i Örebro.
Christina Jarvis är rektor och leg. förskollärare i Örebro.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-20 17:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-21 17:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer