Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Leda & lära nummer 3/2021: Utan varpen brister väven. Omsorgens uttryck och värde i förskolans planerade undervisning

Christina Jarvis och Helena Bergman.

Omsorg och undervisning är ofta oskiljaktiga i förskolan. Den slutsatsen drar förskolerektor Christina Jarvis och förskollärare Helena Bergman i sin utvecklingsartikel där de undersökt hur omsorg uttrycks i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och fick därigenom insikt om att samspelet mellan omsorg och undervisning i förskolan tenderar utelämnas till förmån för ämnesfokus i förskollärares egna bedömningsanalyser. Som rektor och förskollärare är vi väl medvetna om omsorgens plats i förskolan därför kändes frågan hur omsorgen kommer till uttryck i planerade undervisningssituationer som en spännande fråga att utforska.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har undersökt på vilka sätt omsorg uttrycks i förskolans undervisning men också vilka konsekvenser omsorgens värde har för både förskollärares och rektors pedagogiska ansvar. Artikeln bygger på videoobservationer sju planerade undervisningstillfällen vid tre olika förskolor. För att kunna ringa in och analysera den omsorg som sker valde att fokusera på sex komponenter som forskaren Van Manen definierat som viktiga för att skapa kontakt mellan barnet och läraren: Tal och tystnad, ögon, gester/kroppsspråk och miljö/atmosfär, samt förebildlighet. Vi var öppna för fler aspekter men valde dessa sex komponenter som grund.

Vilka resultat har ni sett?

– Att förskollärare med en etisk medvetenhet använder sig själva som verktyg genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk, atmosfär för att väva samman omsorg med förskolans undervisning och därigenom skapa en helhet. I en grupp som spretar eller där det plötsligt händer något som skapar oro eller stör undervisningen måste förskolläraren parera – vad är viktigt just nu – och det gör förskollärarna genom att använda de här komponenterna. Videoobservationerna visar hur förskollärarna i rollen som förebild reglerar känslor i gruppen, allt från att dämpa till att entusiasmera.  

”Förskollärare använder sig själva som verktyg för att väva samman omsorg med förskolans undervisning.”

– Samspelet mellan omsorg och undervisning kräver en öppenhet för det oväntade och stor flexibilitet. Våra resultat visar att omsorgen och undervisningen ofta är oskiljaktiga i förskolan. Men samspelet kräver också en etisk medvetenhet. Vi konstaterar att förskolläraren behöver använda sig av både en naturlig omtänksamheten och medveten etisk omsorg, vilket kräver erfarenhet, vetenskaplig förankring och fördjupad kollegial reflektion. Man kan inte förvänta sig att en nyutbildad förskollärare har haft möjlighet att utveckla etisk omsorg. Rektors ansvar är därmed att skapa möjlighet för en omsorgsfull undervisning i förskolan.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som förskollärare har jag stärkts min yrkesroll. Framför allt inser jag nu att det komplexa arbetet med att väva samman omsorg med undervisning är helt självklart i förskolan. Det är så här det ska vara. I rollen som rektor handlar det om att fånga upp och integrera omsorgsaspekten i relation till undervisning i det systematiska kvalitetsarbetet.

Hur för ni ert arbete vidare?

Vi har redan presenterat artikeln för den politiska nämnden här i Örebro och ska också berätta om vårt arbete för kollegor och andra förskolor på olika konferenser och seminarium.

Helena Bergman är leg. förskollärare i Örebro.
Christina Jarvis är rektor och leg. förskollärare i Örebro.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-20 17:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-21 17:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser