Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Artikel nr 15 2014: Öppen matematik. Om att öppna upp matematiken i undervisningen

Stefan Lindstrom_stor

Stefan Lindström är matematiklärare på Eklidens skola i Nacka kommun.

Genom att öppna upp matematik för eleverna kommer läraren Stefan Lindström in på mer avancerad matematik än tidigare. ”Det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare”, säger han.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var rektorn på min skola som frågade om jag ville skriva en utvecklingsartikel om mitt arbete med att utveckla undervisningen i matematik. Jag har tidigare skrivit på en inspirationsbok om matematikundervisning och utvecklingsartikeln är en uppdatering av detta tidigare arbete. Syftet är att dela med mig av mina erfarenheter till en större krets lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om min undervisning som går ut på att öppna upp matematiken och visa dess väsen för mina elever. Artikeln beskriver hur man kan göra för att matematiken inte bara blir ett skolämne. Jag vill komma bort från häftiga temauppgifter och flashiga laborationer i matteböckerna. Jag tycker att det är viktigt att se att matematik i sig är häftigt. Jag vill att eleverna får en chans att se kopplingar mellan olika begrepp och metoder inom matematiken. Artikeln beskriver hur jag har gått till väga, mina erfarenheter och slutsatser.

Vilka resultat har du sett?

– Jag har inte gjort några mätningar. Men det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare. Eleverna i årskurs nio som jag släppte för 10 år sedan kunde inte lika mycket som de elever jag nu har i åttan. Den nivå jag undervisar mina åttor på skulle de tidigare eleverna i nian inte ha klarat av att hänga med i. Ribban för vad jag förväntar mig av mina elever har höjts. Tidigare satte jag begränsningar för eleverna och det har jag lärt mig att inte göra. Det är eleverna som är motorn i undervisningen och det är de som ställer frågor och driver mig och min undervisning längre än vad jag har planerat.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har gått från att vara matematikinstruktör till att i huvudsak vara matematiklärare. Matematiklärare är man om man hjälper eleven att förstå och inte bara lärt sig rutiner. Om jag ska lära eleverna att förstå någonting så måste jag få dem att hjälpa mig att förstå hur de tänker. En modell som jag tar upp i artikeln är hur man med frågor till eleven provocerar fram en feltanke som blir uppenbar för eleven. Då har jag öppnat dörren för att ta emot en riktig tanke. Tidigare så beskrev jag bara hur de skulle tänka istället för att få dem medvetna om sin feltanke.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag för arbetet vidare genom att försöka initiera diskussioner i min ämnesgrupp på min skola. Mitt sätt att arbeta har också spridits via högstadienätverk för matematik som jag deltagit i till andra lärare i Nacka kommun. Jag har också genom min roll som ämnesutvecklare haft möjligheter att presentera mitt arbetssätt för andra.

John Miller

Stefan Lindström är matematiklärare i årskurs 7-9 på Eklidens skola i Nacka.
E-post: stefan.lindstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 10:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-23 12:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stödstrukturer i matematikundervisningen

Hur använder yngre elever olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik? Det har Helena Svanängen undersökt i en utvecklingsartikel.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.