Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Artikel nr 15 2014: Öppen matematik. Om att öppna upp matematiken i undervisningen

Stefan Lindstrom_stor

Stefan Lindström är matematiklärare på Eklidens skola i Nacka kommun.

Genom att öppna upp matematik för eleverna kommer läraren Stefan Lindström in på mer avancerad matematik än tidigare. ”Det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare”, säger han.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var rektorn på min skola som frågade om jag ville skriva en utvecklingsartikel om mitt arbete med att utveckla undervisningen i matematik. Jag har tidigare skrivit på en inspirationsbok om matematikundervisning och utvecklingsartikeln är en uppdatering av detta tidigare arbete. Syftet är att dela med mig av mina erfarenheter till en större krets lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om min undervisning som går ut på att öppna upp matematiken och visa dess väsen för mina elever. Artikeln beskriver hur man kan göra för att matematiken inte bara blir ett skolämne. Jag vill komma bort från häftiga temauppgifter och flashiga laborationer i matteböckerna. Jag tycker att det är viktigt att se att matematik i sig är häftigt. Jag vill att eleverna får en chans att se kopplingar mellan olika begrepp och metoder inom matematiken. Artikeln beskriver hur jag har gått till väga, mina erfarenheter och slutsatser.

Vilka resultat har du sett?

– Jag har inte gjort några mätningar. Men det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare. Eleverna i årskurs nio som jag släppte för 10 år sedan kunde inte lika mycket som de elever jag nu har i åttan. Den nivå jag undervisar mina åttor på skulle de tidigare eleverna i nian inte ha klarat av att hänga med i. Ribban för vad jag förväntar mig av mina elever har höjts. Tidigare satte jag begränsningar för eleverna och det har jag lärt mig att inte göra. Det är eleverna som är motorn i undervisningen och det är de som ställer frågor och driver mig och min undervisning längre än vad jag har planerat.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har gått från att vara matematikinstruktör till att i huvudsak vara matematiklärare. Matematiklärare är man om man hjälper eleven att förstå och inte bara lärt sig rutiner. Om jag ska lära eleverna att förstå någonting så måste jag få dem att hjälpa mig att förstå hur de tänker. En modell som jag tar upp i artikeln är hur man med frågor till eleven provocerar fram en feltanke som blir uppenbar för eleven. Då har jag öppnat dörren för att ta emot en riktig tanke. Tidigare så beskrev jag bara hur de skulle tänka istället för att få dem medvetna om sin feltanke.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag för arbetet vidare genom att försöka initiera diskussioner i min ämnesgrupp på min skola. Mitt sätt att arbeta har också spridits via högstadienätverk för matematik som jag deltagit i till andra lärare i Nacka kommun. Jag har också genom min roll som ämnesutvecklare haft möjligheter att presentera mitt arbetssätt för andra.

John Miller

Stefan Lindström är matematiklärare i årskurs 7-9 på Eklidens skola i Nacka.
E-post: stefan.lindstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 10:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-23 12:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stödstrukturer i matematikundervisningen

Hur använder yngre elever olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik? Det har Helena Svanängen undersökt i en utvecklingsartikel.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)