Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Artikel nr 15 2014: Öppen matematik. Om att öppna upp matematiken i undervisningen

Stefan Lindstrom_stor

Stefan Lindström är matematiklärare på Eklidens skola i Nacka kommun.

Genom att öppna upp matematik för eleverna kommer läraren Stefan Lindström in på mer avancerad matematik än tidigare. ”Det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare”, säger han.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var rektorn på min skola som frågade om jag ville skriva en utvecklingsartikel om mitt arbete med att utveckla undervisningen i matematik. Jag har tidigare skrivit på en inspirationsbok om matematikundervisning och utvecklingsartikeln är en uppdatering av detta tidigare arbete. Syftet är att dela med mig av mina erfarenheter till en större krets lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om min undervisning som går ut på att öppna upp matematiken och visa dess väsen för mina elever. Artikeln beskriver hur man kan göra för att matematiken inte bara blir ett skolämne. Jag vill komma bort från häftiga temauppgifter och flashiga laborationer i matteböckerna. Jag tycker att det är viktigt att se att matematik i sig är häftigt. Jag vill att eleverna får en chans att se kopplingar mellan olika begrepp och metoder inom matematiken. Artikeln beskriver hur jag har gått till väga, mina erfarenheter och slutsatser.

Vilka resultat har du sett?

– Jag har inte gjort några mätningar. Men det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare. Eleverna i årskurs nio som jag släppte för 10 år sedan kunde inte lika mycket som de elever jag nu har i åttan. Den nivå jag undervisar mina åttor på skulle de tidigare eleverna i nian inte ha klarat av att hänga med i. Ribban för vad jag förväntar mig av mina elever har höjts. Tidigare satte jag begränsningar för eleverna och det har jag lärt mig att inte göra. Det är eleverna som är motorn i undervisningen och det är de som ställer frågor och driver mig och min undervisning längre än vad jag har planerat.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har gått från att vara matematikinstruktör till att i huvudsak vara matematiklärare. Matematiklärare är man om man hjälper eleven att förstå och inte bara lärt sig rutiner. Om jag ska lära eleverna att förstå någonting så måste jag få dem att hjälpa mig att förstå hur de tänker. En modell som jag tar upp i artikeln är hur man med frågor till eleven provocerar fram en feltanke som blir uppenbar för eleven. Då har jag öppnat dörren för att ta emot en riktig tanke. Tidigare så beskrev jag bara hur de skulle tänka istället för att få dem medvetna om sin feltanke.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag för arbetet vidare genom att försöka initiera diskussioner i min ämnesgrupp på min skola. Mitt sätt att arbeta har också spridits via högstadienätverk för matematik som jag deltagit i till andra lärare i Nacka kommun. Jag har också genom min roll som ämnesutvecklare haft möjligheter att presentera mitt arbetssätt för andra.

John Miller

Stefan Lindström är matematiklärare i årskurs 7-9 på Eklidens skola i Nacka.
E-post: stefan.lindstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 10:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-23 12:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stödstrukturer i matematikundervisningen

Hur använder yngre elever olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik? Det har Helena Svanängen undersökt i en utvecklingsartikel.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.