Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Artikel nr 15 2014: Öppen matematik. Om att öppna upp matematiken i undervisningen

Stefan Lindstrom_stor

Stefan Lindström är matematiklärare på Eklidens skola i Nacka kommun.

Genom att öppna upp matematik för eleverna kommer läraren Stefan Lindström in på mer avancerad matematik än tidigare. ”Det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare”, säger han.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var rektorn på min skola som frågade om jag ville skriva en utvecklingsartikel om mitt arbete med att utveckla undervisningen i matematik. Jag har tidigare skrivit på en inspirationsbok om matematikundervisning och utvecklingsartikeln är en uppdatering av detta tidigare arbete. Syftet är att dela med mig av mina erfarenheter till en större krets lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om min undervisning som går ut på att öppna upp matematiken och visa dess väsen för mina elever. Artikeln beskriver hur man kan göra för att matematiken inte bara blir ett skolämne. Jag vill komma bort från häftiga temauppgifter och flashiga laborationer i matteböckerna. Jag tycker att det är viktigt att se att matematik i sig är häftigt. Jag vill att eleverna får en chans att se kopplingar mellan olika begrepp och metoder inom matematiken. Artikeln beskriver hur jag har gått till väga, mina erfarenheter och slutsatser.

Vilka resultat har du sett?

– Jag har inte gjort några mätningar. Men det är uppenbart för mig vilken skillnad det är på vad jag undervisar om idag och vilka frågor som eleverna ställer jämfört med tidigare. Eleverna i årskurs nio som jag släppte för 10 år sedan kunde inte lika mycket som de elever jag nu har i åttan. Den nivå jag undervisar mina åttor på skulle de tidigare eleverna i nian inte ha klarat av att hänga med i. Ribban för vad jag förväntar mig av mina elever har höjts. Tidigare satte jag begränsningar för eleverna och det har jag lärt mig att inte göra. Det är eleverna som är motorn i undervisningen och det är de som ställer frågor och driver mig och min undervisning längre än vad jag har planerat.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har gått från att vara matematikinstruktör till att i huvudsak vara matematiklärare. Matematiklärare är man om man hjälper eleven att förstå och inte bara lärt sig rutiner. Om jag ska lära eleverna att förstå någonting så måste jag få dem att hjälpa mig att förstå hur de tänker. En modell som jag tar upp i artikeln är hur man med frågor till eleven provocerar fram en feltanke som blir uppenbar för eleven. Då har jag öppnat dörren för att ta emot en riktig tanke. Tidigare så beskrev jag bara hur de skulle tänka istället för att få dem medvetna om sin feltanke.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag för arbetet vidare genom att försöka initiera diskussioner i min ämnesgrupp på min skola. Mitt sätt att arbeta har också spridits via högstadienätverk för matematik som jag deltagit i till andra lärare i Nacka kommun. Jag har också genom min roll som ämnesutvecklare haft möjligheter att presentera mitt arbetssätt för andra.

John Miller

Stefan Lindström är matematiklärare i årskurs 7-9 på Eklidens skola i Nacka.
E-post: stefan.lindstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 10:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-23 12:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stödstrukturer i matematikundervisningen

Hur använder yngre elever olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik? Det har Helena Svanängen undersökt i en utvecklingsartikel.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.