Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Leda & lära nummer 9/2019: ”Hur får jag dem att prata?” En klassrumsstudie i spanska

Språklärarna Eva Söderblom, Stina Säfström och Fredrika Nyström.

Samtalsuppgifter som innehåller en informationslucka, ett ”gap”, bidrar till att eleverna pratar mer utvecklat. Det konstaterar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om sitt projekt i ämnet spanska.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med det här projektet i flera år och har tidigare presenterat resultaten för våra respektive utbildningsförvaltningar samt genomfört en workshop. Med en utvecklingsartikel såg vi möjligheten att sprida våra erfarenheter i en vidare krets.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i ämnet spanska med syfte att få eleverna att använda språket mer utvecklat, prata mer, kort sagt. Projektet har pågått i flera år där vi har arbetat i fyra olika cykler och artikeln fokuserar på den fjärde cykeln. Totalt har cirka 100 elever i årskurs nio samt årskurs ett på gymnasiet deltagit i projektet.

– Artikeln beskriver hur vi har designat uppgifter med ett så kallat”gap”, en informationslucka, i syfte att stimulera eleverna att på ett mer autentiskt sätt tala spanska. Uppgiften gick ut på att eleverna fick titta på en film med ett öppet slut. Därefter fick eleverna i grupper om tre prata med varandra om vad som skulle hända efter filmens slut.

– I artikeln beskriver vi förarbetet, design av aktiviteten samt analys av resultatet. Därutöver redogör vi för skillnaden mellan uppgift och övning enligt teorierna för uppgiftsbaserad språkundervisning.

Vilka resultat har ni sett?

– Att uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat. I våra analyser upptäckte vi att det som är centralt i de mer utvecklade elevsvaren är förekomsten av småord, bindeord och konjunktioner, som exempelvis ”men” och ”därför att”. Vi har valt att kalla dessa ord för ”utvecklare” eftersom de inte går att urskilja som en specifik ordklass men så tydligt bidrar till att eleverna säger mer än enstaka ord.

 – Vi har även kategoriserat de faktorer som bidrar till att utveckla samtalet mellan eleverna. De är dels underlaget, det vill säga uppgiften, dels att bekräfta vad samtalspartnern säger samt att fortsätta prata om det kamraten pratat om. Det här kan tyckas självklart men vi ser ett stort värde i att identifiera vad det är som sker när eleverna får igång samtalet.

”Uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat.

– Vår förhoppning var att få eleverna att bli engagerade på ett djupare plan, våga uttrycka motstridiga åsikter och diskutera med varandra och i bästa fall ”glömma bort” att de pratade spanska. Det här visade sig vara väldigt svårt att få till, generellt är eleverna väldigt inriktade på att göra klart, bocka av sina uppgifter och framför allt göra ”rätt”. Sammanfattningsvis visar vårt projekt att elevernas utsagor på spanska blev mer utvecklade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi försöker i högre utsträckning än tidigare skapa uppgifter som innehåller just en lucka, ett ”gap” som bidrar till mer autentiska samtal. Genom projektet har vi också blivit mer medvetna om skillnaden mellan uppgift och övning. Den förra innehåller fler tankeprocesser medan övningar ofta handlar om att just öva på något förutbestämt och specifikt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet för kollegor på våra respektive skolor samt på lärarnas forskningskonferens. Att som vi, få förutsättningar att arbeta med det här projektet tillsammans med handledare från STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies), har varit oerhört givande. Vi hoppas därför att fler huvudmän ser värdet av klassrumsforskning och satsar mer på det  i form av tid och pengar.

Fredrika Nyström är språklärare, legitimerad i spanska, tyska och svenska vid
Nya Elementar, Bromma.
Stina Säfström är språklärare, legitimerad i spanska och engelska vid Nya
Elementar, Bromma.
Eva Söderblom är förstelärare, legitimerad i spanska, svenska som andraspråk samt
psykologi vid Kunskapsgymnasiet Globen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-19 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-02 13:02 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.