Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Leda & lära nummer 9/2019: ”Hur får jag dem att prata?” En klassrumsstudie i spanska

Språklärarna Eva Söderblom, Stina Säfström och Fredrika Nyström.

Samtalsuppgifter som innehåller en informationslucka, ett ”gap”, bidrar till att eleverna pratar mer utvecklat. Det konstaterar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om sitt projekt i ämnet spanska.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med det här projektet i flera år och har tidigare presenterat resultaten för våra respektive utbildningsförvaltningar samt genomfört en workshop. Med en utvecklingsartikel såg vi möjligheten att sprida våra erfarenheter i en vidare krets.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i ämnet spanska med syfte att få eleverna att använda språket mer utvecklat, prata mer, kort sagt. Projektet har pågått i flera år där vi har arbetat i fyra olika cykler och artikeln fokuserar på den fjärde cykeln. Totalt har cirka 100 elever i årskurs nio samt årskurs ett på gymnasiet deltagit i projektet.

– Artikeln beskriver hur vi har designat uppgifter med ett så kallat”gap”, en informationslucka, i syfte att stimulera eleverna att på ett mer autentiskt sätt tala spanska. Uppgiften gick ut på att eleverna fick titta på en film med ett öppet slut. Därefter fick eleverna i grupper om tre prata med varandra om vad som skulle hända efter filmens slut.

– I artikeln beskriver vi förarbetet, design av aktiviteten samt analys av resultatet. Därutöver redogör vi för skillnaden mellan uppgift och övning enligt teorierna för uppgiftsbaserad språkundervisning.

Vilka resultat har ni sett?

– Att uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat. I våra analyser upptäckte vi att det som är centralt i de mer utvecklade elevsvaren är förekomsten av småord, bindeord och konjunktioner, som exempelvis ”men” och ”därför att”. Vi har valt att kalla dessa ord för ”utvecklare” eftersom de inte går att urskilja som en specifik ordklass men så tydligt bidrar till att eleverna säger mer än enstaka ord.

 – Vi har även kategoriserat de faktorer som bidrar till att utveckla samtalet mellan eleverna. De är dels underlaget, det vill säga uppgiften, dels att bekräfta vad samtalspartnern säger samt att fortsätta prata om det kamraten pratat om. Det här kan tyckas självklart men vi ser ett stort värde i att identifiera vad det är som sker när eleverna får igång samtalet.

”Uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat.

– Vår förhoppning var att få eleverna att bli engagerade på ett djupare plan, våga uttrycka motstridiga åsikter och diskutera med varandra och i bästa fall ”glömma bort” att de pratade spanska. Det här visade sig vara väldigt svårt att få till, generellt är eleverna väldigt inriktade på att göra klart, bocka av sina uppgifter och framför allt göra ”rätt”. Sammanfattningsvis visar vårt projekt att elevernas utsagor på spanska blev mer utvecklade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi försöker i högre utsträckning än tidigare skapa uppgifter som innehåller just en lucka, ett ”gap” som bidrar till mer autentiska samtal. Genom projektet har vi också blivit mer medvetna om skillnaden mellan uppgift och övning. Den förra innehåller fler tankeprocesser medan övningar ofta handlar om att just öva på något förutbestämt och specifikt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet för kollegor på våra respektive skolor samt på lärarnas forskningskonferens. Att som vi, få förutsättningar att arbeta med det här projektet tillsammans med handledare från STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies), har varit oerhört givande. Vi hoppas därför att fler huvudmän ser värdet av klassrumsforskning och satsar mer på det  i form av tid och pengar.

Fredrika Nyström är språklärare, legitimerad i spanska, tyska och svenska vid
Nya Elementar, Bromma.
Stina Säfström är språklärare, legitimerad i spanska och engelska vid Nya
Elementar, Bromma.
Eva Söderblom är förstelärare, legitimerad i spanska, svenska som andraspråk samt
psykologi vid Kunskapsgymnasiet Globen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-19 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-02 13:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i religionsvetenskap, 2 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag med fokus på att undervisa i religionskunskap i gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat interkulturell religionsdidaktik – kan mångfald i klassrummet förstärka undervisningen och forskning om hur barn och ungdomar upplever att växa upp inom en sluten och stigmatiserad religiös grupp. Passa på att under en heldag träffa religionslärarkollegor från hela landet!

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Pojkars och flickors läsförmåga och betyg i relation till socioekonomisk bakgrund

Så kallat kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Det menar Maria Pajkin, som studerat samband mellan pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, och deras resultat på läsprov och betyg.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)