Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Leda & lära nummer 9/2019: ”Hur får jag dem att prata?” En klassrumsstudie i spanska

Språklärarna Eva Söderblom, Stina Säfström och Fredrika Nyström.

Samtalsuppgifter som innehåller en informationslucka, ett ”gap”, bidrar till att eleverna pratar mer utvecklat. Det konstaterar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om sitt projekt i ämnet spanska.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med det här projektet i flera år och har tidigare presenterat resultaten för våra respektive utbildningsförvaltningar samt genomfört en workshop. Med en utvecklingsartikel såg vi möjligheten att sprida våra erfarenheter i en vidare krets.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i ämnet spanska med syfte att få eleverna att använda språket mer utvecklat, prata mer, kort sagt. Projektet har pågått i flera år där vi har arbetat i fyra olika cykler och artikeln fokuserar på den fjärde cykeln. Totalt har cirka 100 elever i årskurs nio samt årskurs ett på gymnasiet deltagit i projektet.

– Artikeln beskriver hur vi har designat uppgifter med ett så kallat”gap”, en informationslucka, i syfte att stimulera eleverna att på ett mer autentiskt sätt tala spanska. Uppgiften gick ut på att eleverna fick titta på en film med ett öppet slut. Därefter fick eleverna i grupper om tre prata med varandra om vad som skulle hända efter filmens slut.

– I artikeln beskriver vi förarbetet, design av aktiviteten samt analys av resultatet. Därutöver redogör vi för skillnaden mellan uppgift och övning enligt teorierna för uppgiftsbaserad språkundervisning.

Vilka resultat har ni sett?

– Att uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat. I våra analyser upptäckte vi att det som är centralt i de mer utvecklade elevsvaren är förekomsten av småord, bindeord och konjunktioner, som exempelvis ”men” och ”därför att”. Vi har valt att kalla dessa ord för ”utvecklare” eftersom de inte går att urskilja som en specifik ordklass men så tydligt bidrar till att eleverna säger mer än enstaka ord.

 – Vi har även kategoriserat de faktorer som bidrar till att utveckla samtalet mellan eleverna. De är dels underlaget, det vill säga uppgiften, dels att bekräfta vad samtalspartnern säger samt att fortsätta prata om det kamraten pratat om. Det här kan tyckas självklart men vi ser ett stort värde i att identifiera vad det är som sker när eleverna får igång samtalet.

”Uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat.

– Vår förhoppning var att få eleverna att bli engagerade på ett djupare plan, våga uttrycka motstridiga åsikter och diskutera med varandra och i bästa fall ”glömma bort” att de pratade spanska. Det här visade sig vara väldigt svårt att få till, generellt är eleverna väldigt inriktade på att göra klart, bocka av sina uppgifter och framför allt göra ”rätt”. Sammanfattningsvis visar vårt projekt att elevernas utsagor på spanska blev mer utvecklade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi försöker i högre utsträckning än tidigare skapa uppgifter som innehåller just en lucka, ett ”gap” som bidrar till mer autentiska samtal. Genom projektet har vi också blivit mer medvetna om skillnaden mellan uppgift och övning. Den förra innehåller fler tankeprocesser medan övningar ofta handlar om att just öva på något förutbestämt och specifikt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet för kollegor på våra respektive skolor samt på lärarnas forskningskonferens. Att som vi, få förutsättningar att arbeta med det här projektet tillsammans med handledare från STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies), har varit oerhört givande. Vi hoppas därför att fler huvudmän ser värdet av klassrumsforskning och satsar mer på det  i form av tid och pengar.

Fredrika Nyström är språklärare, legitimerad i spanska, tyska och svenska vid
Nya Elementar, Bromma.
Stina Säfström är språklärare, legitimerad i spanska och engelska vid Nya
Elementar, Bromma.
Eva Söderblom är förstelärare, legitimerad i spanska, svenska som andraspråk samt
psykologi vid Kunskapsgymnasiet Globen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-19 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-02 13:02 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.