Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Leda & lära nummer 9/2019: ”Hur får jag dem att prata?” En klassrumsstudie i spanska

Språklärarna Eva Söderblom, Stina Säfström och Fredrika Nyström.

Samtalsuppgifter som innehåller en informationslucka, ett ”gap”, bidrar till att eleverna pratar mer utvecklat. Det konstaterar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om sitt projekt i ämnet spanska.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med det här projektet i flera år och har tidigare presenterat resultaten för våra respektive utbildningsförvaltningar samt genomfört en workshop. Med en utvecklingsartikel såg vi möjligheten att sprida våra erfarenheter i en vidare krets.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i ämnet spanska med syfte att få eleverna att använda språket mer utvecklat, prata mer, kort sagt. Projektet har pågått i flera år där vi har arbetat i fyra olika cykler och artikeln fokuserar på den fjärde cykeln. Totalt har cirka 100 elever i årskurs nio samt årskurs ett på gymnasiet deltagit i projektet.

– Artikeln beskriver hur vi har designat uppgifter med ett så kallat”gap”, en informationslucka, i syfte att stimulera eleverna att på ett mer autentiskt sätt tala spanska. Uppgiften gick ut på att eleverna fick titta på en film med ett öppet slut. Därefter fick eleverna i grupper om tre prata med varandra om vad som skulle hända efter filmens slut.

– I artikeln beskriver vi förarbetet, design av aktiviteten samt analys av resultatet. Därutöver redogör vi för skillnaden mellan uppgift och övning enligt teorierna för uppgiftsbaserad språkundervisning.

Vilka resultat har ni sett?

– Att uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat. I våra analyser upptäckte vi att det som är centralt i de mer utvecklade elevsvaren är förekomsten av småord, bindeord och konjunktioner, som exempelvis ”men” och ”därför att”. Vi har valt att kalla dessa ord för ”utvecklare” eftersom de inte går att urskilja som en specifik ordklass men så tydligt bidrar till att eleverna säger mer än enstaka ord.

 – Vi har även kategoriserat de faktorer som bidrar till att utveckla samtalet mellan eleverna. De är dels underlaget, det vill säga uppgiften, dels att bekräfta vad samtalspartnern säger samt att fortsätta prata om det kamraten pratat om. Det här kan tyckas självklart men vi ser ett stort värde i att identifiera vad det är som sker när eleverna får igång samtalet.

”Uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat.

– Vår förhoppning var att få eleverna att bli engagerade på ett djupare plan, våga uttrycka motstridiga åsikter och diskutera med varandra och i bästa fall ”glömma bort” att de pratade spanska. Det här visade sig vara väldigt svårt att få till, generellt är eleverna väldigt inriktade på att göra klart, bocka av sina uppgifter och framför allt göra ”rätt”. Sammanfattningsvis visar vårt projekt att elevernas utsagor på spanska blev mer utvecklade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi försöker i högre utsträckning än tidigare skapa uppgifter som innehåller just en lucka, ett ”gap” som bidrar till mer autentiska samtal. Genom projektet har vi också blivit mer medvetna om skillnaden mellan uppgift och övning. Den förra innehåller fler tankeprocesser medan övningar ofta handlar om att just öva på något förutbestämt och specifikt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet för kollegor på våra respektive skolor samt på lärarnas forskningskonferens. Att som vi, få förutsättningar att arbeta med det här projektet tillsammans med handledare från STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies), har varit oerhört givande. Vi hoppas därför att fler huvudmän ser värdet av klassrumsforskning och satsar mer på det  i form av tid och pengar.

Fredrika Nyström är språklärare, legitimerad i spanska, tyska och svenska vid
Nya Elementar, Bromma.
Stina Säfström är språklärare, legitimerad i spanska och engelska vid Nya
Elementar, Bromma.
Eva Söderblom är förstelärare, legitimerad i spanska, svenska som andraspråk samt
psykologi vid Kunskapsgymnasiet Globen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-19 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-02 13:02 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser