2019-06-19 10:26  775 Dela:

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Leda & lära nummer 9/2019: ”Hur får jag dem att prata?” En klassrumsstudie i spanska

Språklärarna Eva Söderblom, Stina Säfström och Fredrika Nyström.

Samtalsuppgifter som innehåller en informationslucka, ett ”gap”, bidrar till att eleverna pratar mer utvecklat. Det konstaterar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om sitt projekt i ämnet spanska.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har arbetat med det här projektet i flera år och har tidigare presenterat resultaten för våra respektive utbildningsförvaltningar samt genomfört en workshop. Med en utvecklingsartikel såg vi möjligheten att sprida våra erfarenheter i en vidare krets.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i ämnet spanska med syfte att få eleverna att använda språket mer utvecklat, prata mer, kort sagt. Projektet har pågått i flera år där vi har arbetat i fyra olika cykler och artikeln fokuserar på den fjärde cykeln. Totalt har cirka 100 elever i årskurs nio samt årskurs ett på gymnasiet deltagit i projektet.

– Artikeln beskriver hur vi har designat uppgifter med ett så kallat”gap”, en informationslucka, i syfte att stimulera eleverna att på ett mer autentiskt sätt tala spanska. Uppgiften gick ut på att eleverna fick titta på en film med ett öppet slut. Därefter fick eleverna i grupper om tre prata med varandra om vad som skulle hända efter filmens slut.

– I artikeln beskriver vi förarbetet, design av aktiviteten samt analys av resultatet. Därutöver redogör vi för skillnaden mellan uppgift och övning enligt teorierna för uppgiftsbaserad språkundervisning.

Vilka resultat har ni sett?

– Att uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat. I våra analyser upptäckte vi att det som är centralt i de mer utvecklade elevsvaren är förekomsten av småord, bindeord och konjunktioner, som exempelvis ”men” och ”därför att”. Vi har valt att kalla dessa ord för ”utvecklare” eftersom de inte går att urskilja som en specifik ordklass men så tydligt bidrar till att eleverna säger mer än enstaka ord.

 – Vi har även kategoriserat de faktorer som bidrar till att utveckla samtalet mellan eleverna. De är dels underlaget, det vill säga uppgiften, dels att bekräfta vad samtalspartnern säger samt att fortsätta prata om det kamraten pratat om. Det här kan tyckas självklart men vi ser ett stort värde i att identifiera vad det är som sker när eleverna får igång samtalet.

”Uppgifter med ett ”gap”, en lucka, stimulerar eleverna att anstränga sig mer för att prata mer, med längre meningar och mer utvecklat.

– Vår förhoppning var att få eleverna att bli engagerade på ett djupare plan, våga uttrycka motstridiga åsikter och diskutera med varandra och i bästa fall ”glömma bort” att de pratade spanska. Det här visade sig vara väldigt svårt att få till, generellt är eleverna väldigt inriktade på att göra klart, bocka av sina uppgifter och framför allt göra ”rätt”. Sammanfattningsvis visar vårt projekt att elevernas utsagor på spanska blev mer utvecklade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi försöker i högre utsträckning än tidigare skapa uppgifter som innehåller just en lucka, ett ”gap” som bidrar till mer autentiska samtal. Genom projektet har vi också blivit mer medvetna om skillnaden mellan uppgift och övning. Den förra innehåller fler tankeprocesser medan övningar ofta handlar om att just öva på något förutbestämt och specifikt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om projektet för kollegor på våra respektive skolor samt på lärarnas forskningskonferens. Att som vi, få förutsättningar att arbeta med det här projektet tillsammans med handledare från STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies), har varit oerhört givande. Vi hoppas därför att fler huvudmän ser värdet av klassrumsforskning och satsar mer på det  i form av tid och pengar.

Fredrika Nyström är språklärare, legitimerad i spanska, tyska och svenska vid
Nya Elementar, Bromma.
Stina Säfström är språklärare, legitimerad i spanska och engelska vid Nya
Elementar, Bromma.
Eva Söderblom är förstelärare, legitimerad i spanska, svenska som andraspråk samt
psykologi vid Kunskapsgymnasiet Globen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-19 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-02 13:02 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.