Annika Kolterjahn Wägners utvecklingsartikel beskriver ett projektarbete i förskolan med syfte att skapa en meningsskapande lärmiljö utifrån barnens intressen, frågeställningar och nyfikenhet.
Lärarna My Ekander och Cajsa Hansen berättar i denna artikel om ett ämnesövergripande projekt i svenska och historia i årskurs 8. Genom att arbeta med autentiska amerikabrev fick eleverna möjlighet att lära känna människorna bakom historieböckernas fakta.
Vad kan elever lära sig genom att skriva och publicera artiklar på Wikipedia? Läraren Gunnel Thydell beskriver i denna utvecklingsartikel hur eleverna ökade sin informationskritiska kompetens genom att söka information, läsa vetenskaplig text samt bearbeta och producera egna texter.
Musikläraren Ulrica Roald ville förbättra ensemblespelet i klassrummet, men var mån om att ljudmiljön inte skulle bli skadlig och att de akustiska instrumenten inte skulle ta allt ljudutrymme och dränka de övriga instrumenten. Lösningen blev en mixer - och en musikundervisning utöver det traditionella.
Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.
Kan elever komma längre i sin kunskapsutveckling om de utvärderar både sin egen och sina kamraters arbetsinsatser i skolan? Förstelärarna Camilla Björkman och Mia Hasselblad gav sina elever ett verktyg för utvärdering, och beskriver i denna artikel vilken effekt det fick på elevernas lärande.
Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.
“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.
Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.
Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.
Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.
Elevernas låga meritvärden fick Kristina Kemp och Brett Kemp, lärare i Landskrona, att fundera på vad de kunde göra för att vända utvecklingen. Det resulterade i ett ändrat arbetssätt för hela skolan, där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade.