Nyväckt teknikintresse. Det blev resultatet när eleverna fick konstruera broar, visar Nicklas Bengtsson och Maria Nasca på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel.
Ett gemensamt tänk kring hela förskolans miljö. Det blev resultatet av ett projekt kring inomhusmiljön på Igelboda förskola, visar Asta Prichodskaite-Pukéné i sin utvecklingsartikel.
Praktisk hjälp av läraren eller en kamrat är en av de viktigaste återkopplingsformerna för elever i hem- och konsumentkunskap. Det visar Linda Forssman och Katarina Neidestam i sin utvecklingsartikel.
Ökad likvärdighet och kollegialt lärande men också insikter om ledarskapets betydelse. Det är effekter av ett utvecklingsarbete om hållbarhet i förskolan, visar Yvonne Sjövik Axelsson i sin utvecklingsartikel.
En lekfull undervisning med punkten i centrum lyfte elevernas kunskaper om interpunktion. Det visar lärarna Moa Ahrnbom, Veronica Johansson och Marie Nylén-Petersen på Hedvig Eleonora skola i Stockholms stad i sin utvecklingsartikel.
Med metoden Goda förebilder utvecklades barnens delaktighet och medvetenhet kring sina egna förmågor. Det visar Elena Kors och Josephine Groth i sin utvecklingsartikel.
Estetiska lärprocesser i ämnena SO och NO ger elever och lärare fler möjligheter till lärande och bedömning. Det visar förstelärarna Åsa Björnsdotter Scherrer, Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare vid Stenmoskolan i Huddinge samt Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.
Genom aktionsforskning och ett systematiskt ledarskap stärktes pedagogernas analysförmåga av förskolans verksamhet, visar Lise-Lotte Stridh Kjellsdotter, rektor på förskolan Linnéa i Hässleholms kommun, i sin utvecklingsartikel. Artikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Hållbar förskola.