Vi välkomnar nu texter till Skolportens e-tidskrift Leda & Styra från dig som verkar inom (eller engagerar dig i) ledning och styrning av förskola, skola och annan utbildning. Att publicera sig i Leda & Styra är både meriterande för dig och utvecklande för skolan.

Tre pedagoger i Nacka kommun har skrivit artikeln "Elevledda utvecklingssamtal" som bland annat visar att denna arbetsform har gett eleverna bättre självkännedom, föräldern större inblick i skolarbetet och sitt barns utveckling och läraren har fått fler kvalitativa samtal med varje enskild elev.

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Att använda åtgärdsprogram som ett aktivt medel för att alla elever genom tidiga insatser skall ges goda möjligheter att nå målen gör kravet på dokumentation meningsfullt. Så, varför är det på många håll ett svårt uppdrag? Bakgrunden till undersökningen var att skolor i stadsdelen Backa i Göteborg fått upprepad kritik och att man gärna ville förstå varför arbetet med att upprätta åtgärdsprogram inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt.

Larmrapporterna om sjunkande resultat i svensk skola har varit många. Hur kan man bedriva ett långsiktigt skolutvecklingsarbete för att stärka basfärdigheter grundat på lärares gemensamma beprövade erfarenheter såväl som på vetenskaplig grund? Denna rapport är en utvärdering av hur genomförandet av den statliga satsningen med målsättningen att öka elevers måluppfyllelse genom att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna upplevts ha fungerat.