Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.
Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.
Vad vet vi egentligen om ledarskap så som det beskrivs och analyseras av forskarna? Det diskuterar Glenn Hultman, professor vid Linköpings universitet, i sin artikel om ledarskapsforskning.
Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.
Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.
Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.
Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.
Skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete får fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. – Resultatet är tydligt, säger Marie Johansson, som skrivit en utvecklingsartikel om kvalitetsarbete i grundskolan.
Vi välkomnar nu texter till Skolportens e-tidskrift Leda & Styra från dig som verkar inom (eller engagerar dig i) ledning och styrning av förskola, skola och annan utbildning. Att publicera sig i Leda & Styra är både meriterande för dig och utvecklande för skolan.
Tre pedagoger i Nacka kommun har skrivit artikeln "Elevledda utvecklingssamtal" som bland annat visar att denna arbetsform har gett eleverna bättre självkännedom, föräldern större inblick i skolarbetet och sitt barns utveckling och läraren har fått fler kvalitativa samtal med varje enskild elev.
En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.
Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.