Att bild fördjupar kunskap, att bilder i media berör och fångar vår uppmärksamhet är väl dokumenterat. Barn sitter timmar framför TV, datorer och dataspel med fantastiska bildvärldar. Trots denna vetskap är bildämnet ännu ett generellt lågprioriterat ämne i grundskolan. Ina M Andersson vill med sin artikel "Bild av självförtroende" belysa bildämnets betydelse i skolan.

Moa Wahlqvist och Jenny Wennblom har skrivit en utvecklingsartikel om ett genusprojekt på Ängsbackens förskola där de båda arbetar som förskollärare och genuspedagoger. Projektet visar att genustänkande behöver ständig näring och underhåll för att barnen ska få tillgång till färdigheter och kunskaper de har rätt till oavsett genus.

För att kunna ge barnen fler utmaningar och upprätthålla deras inneboende nyfikenhet har Karin Mattsson och Mimmi Adolfsson, båda lärare i Nacka, skapat ett kreativt landskap i miljön där alla barn mellan 1-3 år samspelar med varandra. I den här artikeln beskriver de sitt utvecklingsarbete.

Hur kan man planera och genomföra musikundervisningen så att den tillmötesgår alla elevers individuella lärstil? Det skriver musik- och rytmikläraren Birgitta Torstensson om i en artikel i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande.

”Fritidhemmen är en gynnsam miljö för språkutveckling men vi som arbetar på fritidshem kan bli ännu bättre”. Det skriver Ulf Häggberg lärare i svenska som andraspråk på Årstaskolan. Hur fritidshemmen kan bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling, diskuterar han i en utvecklingsartikel.

Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.

Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.

Under läsåret 2008/2009 genomförde tre lärare från Nacka en Learning Study i matematik. Learning Study är en modell för att utveckla elevers lärande. I deras studie ingick tre årskurs sexor från två olika skolor i Nacka.

Syftet med denna rapport är att visa att man med en modell för utvecklingssamtal kan få eleverna att erhålla bättre insikt kring sitt eget lärande, känna större engagemang i skolarbetet och koppla sina egna insatser till bedömningar och resultat.

Syftet med artikeln är att beskriva hur KompetensUtvecklingsInstitutets utbildningscenter i Nacka, arbetar coachande och hälsofrämjande med sina vuxenstuderande. Artikeln belyser hur studier inom vuxenutbildning kan individanpassas, genom att utgå från de studerandes tidigare erfarenheter och nuvarande förutsättningar.

Alla elever på de nationella programmen skall klara av kursen Matematik A och på samhällsprogrammen och de naturvetenskapliga programmen skall de också räkna minst Matematik B. En elev väljer inte ett naturvetenskapligt program om hon eller han upplever sig som matematiksvag.

Under sex veckor arbetade två klasser på den kommunala gymnasieskolan YBC i Nacka med ett ämnesövergripande dokumentärteve-projekt som utmynnade i en tv-kanal (YBC-TV). Ämnena som ingick var svenska, samhällskunskap och mediekommunikation. Dokumentärerna behandlade individerna bakom olika samhällsfrågor såsom; arbetslöshet, droger och spelmissbruk.