Syftet med denna artikel är att visa att föräldrarna får en förtydligad bild av sitt barns utveckling och lärande samt om förskolans pedagogiska innehåll genom att pedagogen filmar händelser och aktiviteter. Materialet används i den dagliga kontakten med föräldrarna men också i samband med utvecklingssamtal.

På Myrsjöskolan genomförde B-lagets lärare ett projekt i retorik vårterminen 2008. Projektet kom att kallas ”Speech” och hade som mål att få eleverna att bli mer självsäkra i muntliga framträdanden, lära sig olika retoriska verktyg samt få alla eleverna att våga hålla ett tal inför sina klasskamrater efter en bestämd mall.

Om eleverna tidigt får möjlighet att tala spanska med spanjorer, kan detta ge mersmak och förbättra deras resultat? Det ville Anna R Lorentzon ta reda på i det här arbetet.

Under höstterminen 2003 genomförde C-lagets lärare samt elever i år 7 på Myrsjöskolan i Nacka ett temaarbete med innehållet »De första människorna«. Projektet fick namnet «Urkult« och syftade till att öka samarbetet mellan olika lärargrupper, ge kunskap om hur detta kan göras och vilka effekterna blir för lärande bland lärare och elever, samt att ge eleverna sociala kompetenser.

Artikeln redogör för en undersökning där elever i kemi vid ett vuxengymnasium tillfrågades om hur användandet av klipp från videoportalen YouTube förändrade deras inställning till kemiämnet, lektionerna eller företeelser som det periodiska systemet eller funktionella grupper.

Genom att allt större krav ställs på individen i dagens samhälle beträffande läs- och skrivförmåga får utvecklingsstörda allt svårare att hävda sig. Syftet med artikeln är att – med utgångspunkt från författarens egen dokumenterade erfarenhet av undervisning med Wittingmetoden – belysa och diskutera dess lämplighet för att lära vuxna utvecklingsstörda läsa och skriva.