Under sex veckor arbetade två klasser på den kommunala gymnasieskolan YBC i Nacka med ett ämnesövergripande dokumentärteve-projekt som utmynnade i en tv-kanal (YBC-TV). Ämnena som ingick var svenska, samhällskunskap och mediekommunikation. Dokumentärerna behandlade individerna bakom olika samhällsfrågor såsom; arbetslöshet, droger och spelmissbruk.

Hagadeklarationen är en en överenskommelse mellan länderna i Östersjöregionen om att hållbar utveckling ska genomsyra utbildningssystemet på alla stadier. Mot den bakgrunden uppstod idén att skapa ett så kallat biotop-projekt för eleverna på åk 7 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Syftet med den här artikeln är att beskriva ett sätt att organisera undervisning i grundskolans årskurser fyra till sex. Arbetssättet innebär att eleverna jobbar med veckouppdrag som är kopplade till reflektion och den betonar vikten av reflektion under hela lärprocessen.

Fritidsverksamheten på Solsidans skola har utvecklats till att omfatta mer elevinflytande och delaktighet från såväl elever som föräldrar. I denna artikel vill fritids- och musikpedagogen Jarko Tuisku tydliggöra hur hans arbetssätt och metoder bidragit till utveckling och förbättring av fritidsverksamheten på Solsidans skola.

Många lärare upplever att de inte behärskar att undervisa i teknik då deras förkunskaper är för dåliga. Jane Rosenquist har i sin undervisning integrerat ämnet teknik i de andra ämnena, tekniken har fått en mening, en plats i ett sammanhang.

Syftet med den här artikeln är att beskriva hur samtal, social samvaro, stimuli och struktur bidragit till en medvetenhet hos elever om vilka kunskaper de skulle utveckla från läroplan och kursplaner.

Syftet med artikeln är att belysa den pedagogiska process som genomförts för att integrera ämnet hållbar utveckling i den ordinarie undervisningen på Sågtorpsskolan. Eleverna får erfarenheter och verktyg kopplade till ämnet, genom att pedagogerna delar upp begreppet hållbar utveckling i fyra områden: socialt, ekologiskt, globalt och ekonomiskt.

Syftet med projektet Bygg och konstruktion för 1-3 åringar var att ge barnen inflytande i sin egen vardag och utmaningar som kunde öka deras lärande. Pedagogerna ville ge barnen tid för egna reflektioner och vi önskade att föräldrarna skulle känna sig delaktiga i projektet. Resultatet blev att barnen, med sin nyfikenhet och kreativitet, har lärt mycket om problemlösningar, experimenterande och att kunna samarbeta med varandra.

Syftet med den här artikeln är att visa hur lärstilsarbete kan vara ett komplement till lärarens arbete med att individanpassa sin undervisning. Ett antal arbetsområden har bearbetats tillsammans med eleverna, på ett lärstilsanpassat sätt.

Gymnasieskolan har svårt att finna former och uppgifter som integrerar ekologiska, sociala och ekonomiska studier och konkretiserar lärandet för hållbar utveckling. På Nacka gymnasium använder pedagogerna multidisciplinära studier av torskfisket i Östersjön som modell för att ge innehåll, sammanhang och helhetssyn i en viktig framtidsfråga och i denna uppsats beskriver vi hur lärandet för ett hållbart fiske kan utformas.

Syftet med denna artikel är att visa att föräldrarna får en förtydligad bild av sitt barns utveckling och lärande samt om förskolans pedagogiska innehåll genom att pedagogen filmar händelser och aktiviteter. Materialet används i den dagliga kontakten med föräldrarna men också i samband med utvecklingssamtal.