Med metoden Goda förebilder utvecklades barnens delaktighet och medvetenhet kring sina egna förmågor. Det visar Elena Kors och Josephine Groth i sin utvecklingsartikel.
Estetiska lärprocesser i ämnena SO och NO ger elever och lärare fler möjligheter till lärande och bedömning. Det visar förstelärarna Åsa Björnsdotter Scherrer, Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare vid Stenmoskolan i Huddinge samt Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.
Genom aktionsforskning och ett systematiskt ledarskap stärktes pedagogernas analysförmåga av förskolans verksamhet, visar Lise-Lotte Stridh Kjellsdotter, rektor på förskolan Linnéa i Hässleholms kommun, i sin utvecklingsartikel. Artikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Hållbar förskola.
Fler nyanser och vidgade perspektiv. Det blev resultatet när eleverna fick skriva en brevväxling mellan huvudkaraktärerna i en läst roman. Det visar Helena Åström, lärare på Kunskapsgymnasiet i Malmö, i sin utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet svenska.
När bildsalens fysiska miljö förändrades ökade fokus på lärandet och klassrumsklimat blev lugnare. Det visar Myriam Biondi Molina i sin utvecklingsartikel.
Med aktionsforskningsmetoden GLL ökade elevernas intresse för både läsning och sitt eget lärande. Det visar Ann-Charlott Jubel i sin utvecklingsartikel.
För att nå resultat i ett utvecklingsarbete måste alla känna sig delaktiga, vilket kräver att det förankras i ett tidigt skede i hela verksamheten. Den slutsatsen drar Eva Klang i sin utvecklingsartikel.
Forskande lärare minskar avståndet mellan forskning och praktik. Det visar lärarna Linda Smidfelt och Martin Granbom samt utvecklingsstrategen Sara Alfredsson i Lunds kommun, i sin utvecklingsartikel.
Björn Kindenberg och Magdalena Fernler på Grimstaskolan i Vällingby har skrivit en utvecklingsartikel om hur eleverna kan visa vägen till en god undervisning.