Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Artikel nr 1 2014: Från kapitel till förmågor. Om kunskapsbedömning i moderna språk

Ulrika Andersson

Ulrika Andersson arbetar som lärare i franska och engelska på Samskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun.

Kombinationen av pedagogiska planeringar och formativ bedömning utvecklade elevernas förståelse för kursplanerna vilket hjälpte dem att nå målen. ”Jag har gjort utvärderingar under arbetets gång och vid slutet av läsåret. De visar att eleverna uppskattat arbetet med tydliga planeringar”, säger läraren Ulrika Andersson.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville visa hur man kan utveckla bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar (LPP) för att implementera Lgr 11. Mitt projekt pågick under läsåret 2011-2012 i en undervisningsgrupp i franska år 8. Vid denna tidpunkt var Lgr 11 nytt och jag ville dra nytta av den nya kursplanen och förnya min undervisning och bedömning. Genom att skriva artikeln fick jag tid att reflektera över arbetet som jag genomfört.

 Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln beskriver hur jag gick från kapitel till förmågor i min undervisning och hur jag på så vis utvecklade både undervisning och bedömning. Artikeln skildrar hur jag planerade och genomförde arbetet i en undervisningsgrupp.

 Vilka resultat har du sett?

– Jag har gjort utvärderingar under arbetets gång och vid slutet av läsåret som visar att eleverna uppskattat arbetet med tydliga planeringar. De tyckte att undervisningen blev strukturerad och att de visste vilka förmågor de arbetade med och varför vi arbetade med just det innehållet.

– Arbetet ledde till att jag jobbade mer med formativ bedömning, självvärdering och kamratbedömning. Kombinationen av pedagogiska planeringar och användandet av formativ bedömning utvecklade elevernas förståelse för de nya kursplanerna och de upplevde att det hjälpte dem att nå målen i franska. Det stämmer med den pedagogiska forskningen, både John Hattie och Dylan Wiliam tar ju upp det som komponenter för ett effektivt lärande.

 Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fortsatt att arbete med tydliga planeringar kopplade till kursplanerna och kunskapskraven. Jag använder dem kombinerat med formativ bedömning i alla mina klasser numera.

– Det är inte läromedlet som styr undervisningen utan det är vilka förmågor vi ska öva oss i och hur förmågorna ska bedömas i arbetsområdet. Det här gör att jag tycker att mitt arbete blivit mer kreativt och levande. Genom formativ bedömning har jag fått bättre kontakt med mina elever och jag kan lättare följa deras utveckling. Det har förändrat mitt arbete på ett positiv sätt.

 Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Under arbetets gång pratade jag med ämneskollegor och andra som provat den här typen av planeringar. Jag har också delat med mig av planeringarna till mina ämneskollegor på min skola, men även till kollegor på andra skolor i Nacka kommun. Jag kommer också att erbjuda mig att gå igenom utvecklingsartikeln med andra kollegor på min skola. Den kan vara användbar för alla som vill utveckla sin undervisning och bedömning eftersom själva arbetssättet kan användas inom alla skolämnen.

John Miller

Ulrika Andersson är legitimerad gymnasielärare och arbetar idag som lärare i franska och engelska på Samskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun.

E-post: ulrika.m.andersson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-01-28 10:30 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-02-05 21:32 av John Miller


Relaterat

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser