Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Artikel nr 1 2014: Från kapitel till förmågor. Om kunskapsbedömning i moderna språk

Ulrika Andersson

Ulrika Andersson arbetar som lärare i franska och engelska på Samskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun.

Kombinationen av pedagogiska planeringar och formativ bedömning utvecklade elevernas förståelse för kursplanerna vilket hjälpte dem att nå målen. ”Jag har gjort utvärderingar under arbetets gång och vid slutet av läsåret. De visar att eleverna uppskattat arbetet med tydliga planeringar”, säger läraren Ulrika Andersson.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville visa hur man kan utveckla bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar (LPP) för att implementera Lgr 11. Mitt projekt pågick under läsåret 2011-2012 i en undervisningsgrupp i franska år 8. Vid denna tidpunkt var Lgr 11 nytt och jag ville dra nytta av den nya kursplanen och förnya min undervisning och bedömning. Genom att skriva artikeln fick jag tid att reflektera över arbetet som jag genomfört.

 Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln beskriver hur jag gick från kapitel till förmågor i min undervisning och hur jag på så vis utvecklade både undervisning och bedömning. Artikeln skildrar hur jag planerade och genomförde arbetet i en undervisningsgrupp.

 Vilka resultat har du sett?

– Jag har gjort utvärderingar under arbetets gång och vid slutet av läsåret som visar att eleverna uppskattat arbetet med tydliga planeringar. De tyckte att undervisningen blev strukturerad och att de visste vilka förmågor de arbetade med och varför vi arbetade med just det innehållet.

– Arbetet ledde till att jag jobbade mer med formativ bedömning, självvärdering och kamratbedömning. Kombinationen av pedagogiska planeringar och användandet av formativ bedömning utvecklade elevernas förståelse för de nya kursplanerna och de upplevde att det hjälpte dem att nå målen i franska. Det stämmer med den pedagogiska forskningen, både John Hattie och Dylan Wiliam tar ju upp det som komponenter för ett effektivt lärande.

 Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fortsatt att arbete med tydliga planeringar kopplade till kursplanerna och kunskapskraven. Jag använder dem kombinerat med formativ bedömning i alla mina klasser numera.

– Det är inte läromedlet som styr undervisningen utan det är vilka förmågor vi ska öva oss i och hur förmågorna ska bedömas i arbetsområdet. Det här gör att jag tycker att mitt arbete blivit mer kreativt och levande. Genom formativ bedömning har jag fått bättre kontakt med mina elever och jag kan lättare följa deras utveckling. Det har förändrat mitt arbete på ett positiv sätt.

 Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Under arbetets gång pratade jag med ämneskollegor och andra som provat den här typen av planeringar. Jag har också delat med mig av planeringarna till mina ämneskollegor på min skola, men även till kollegor på andra skolor i Nacka kommun. Jag kommer också att erbjuda mig att gå igenom utvecklingsartikeln med andra kollegor på min skola. Den kan vara användbar för alla som vill utveckla sin undervisning och bedömning eftersom själva arbetssättet kan användas inom alla skolämnen.

John Miller

Ulrika Andersson är legitimerad gymnasielärare och arbetar idag som lärare i franska och engelska på Samskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun.

E-post: ulrika.m.andersson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-01-28 10:30 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-02-05 21:32 av John Miller


Relaterat

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.