Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Artikel nr 1 2014: Från kapitel till förmågor. Om kunskapsbedömning i moderna språk

Ulrika Andersson

Ulrika Andersson arbetar som lärare i franska och engelska på Samskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun.

Kombinationen av pedagogiska planeringar och formativ bedömning utvecklade elevernas förståelse för kursplanerna vilket hjälpte dem att nå målen. ”Jag har gjort utvärderingar under arbetets gång och vid slutet av läsåret. De visar att eleverna uppskattat arbetet med tydliga planeringar”, säger läraren Ulrika Andersson.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville visa hur man kan utveckla bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar (LPP) för att implementera Lgr 11. Mitt projekt pågick under läsåret 2011-2012 i en undervisningsgrupp i franska år 8. Vid denna tidpunkt var Lgr 11 nytt och jag ville dra nytta av den nya kursplanen och förnya min undervisning och bedömning. Genom att skriva artikeln fick jag tid att reflektera över arbetet som jag genomfört.

 Vad handlar artikeln om?

– Utvecklingsartikeln beskriver hur jag gick från kapitel till förmågor i min undervisning och hur jag på så vis utvecklade både undervisning och bedömning. Artikeln skildrar hur jag planerade och genomförde arbetet i en undervisningsgrupp.

 Vilka resultat har du sett?

– Jag har gjort utvärderingar under arbetets gång och vid slutet av läsåret som visar att eleverna uppskattat arbetet med tydliga planeringar. De tyckte att undervisningen blev strukturerad och att de visste vilka förmågor de arbetade med och varför vi arbetade med just det innehållet.

– Arbetet ledde till att jag jobbade mer med formativ bedömning, självvärdering och kamratbedömning. Kombinationen av pedagogiska planeringar och användandet av formativ bedömning utvecklade elevernas förståelse för de nya kursplanerna och de upplevde att det hjälpte dem att nå målen i franska. Det stämmer med den pedagogiska forskningen, både John Hattie och Dylan Wiliam tar ju upp det som komponenter för ett effektivt lärande.

 Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fortsatt att arbete med tydliga planeringar kopplade till kursplanerna och kunskapskraven. Jag använder dem kombinerat med formativ bedömning i alla mina klasser numera.

– Det är inte läromedlet som styr undervisningen utan det är vilka förmågor vi ska öva oss i och hur förmågorna ska bedömas i arbetsområdet. Det här gör att jag tycker att mitt arbete blivit mer kreativt och levande. Genom formativ bedömning har jag fått bättre kontakt med mina elever och jag kan lättare följa deras utveckling. Det har förändrat mitt arbete på ett positiv sätt.

 Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Under arbetets gång pratade jag med ämneskollegor och andra som provat den här typen av planeringar. Jag har också delat med mig av planeringarna till mina ämneskollegor på min skola, men även till kollegor på andra skolor i Nacka kommun. Jag kommer också att erbjuda mig att gå igenom utvecklingsartikeln med andra kollegor på min skola. Den kan vara användbar för alla som vill utveckla sin undervisning och bedömning eftersom själva arbetssättet kan användas inom alla skolämnen.

John Miller

Ulrika Andersson är legitimerad gymnasielärare och arbetar idag som lärare i franska och engelska på Samskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun.

E-post: ulrika.m.andersson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-01-28 10:30 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-02-05 21:32 av John Miller


Relaterat

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.